Skolsköterskans upplevelse av att arbeta med barn och ungdomar som mår psykiskt dåligt : En intervjustudie med kvalitativ ansats

Syfte: Att beskriva skolsköterskans upplevelse av att arbeta med barn och ungdomar som mår psykiskt dåligt, det preventiva arbetet samt samarbetet med andra vårdgivare.Metod: Studien har en kvalitativ design med fenomenologisk ansats. Deltagare i studien var fem skolsköterskor i en svensk kommun. Utgången i intervjun var tre stora öppna frågor i området "skolsköterskans upplevelse av att arbeta med barn och unga som mår psykiskt dåligt". Analysen genomfördes med hjälp av Kvales metod för analys, så kallad meningskoncentrering, vilket skedde efter transkribering i tre steg. Resultat: Analysen resulterade i följande deskriptiva teman. Viktigt arbete, Tidsbrist, Känslor av otillräcklighet, Barnens företrädare, Att skapa tillit, Tillgänglighet, Betydelsen av preventiva metoder, Betydelsen av samarbete inom skolan, Samarbete med föräldrar - en svår gränsdragning, Socialtjänstens sekretess försvårar arbetet, Utebliven remisshantering försvårar samarbetet med BUP samt "Hål i organisationen".Slutsats: Skolsköterskorna ansåg att det var viktigt att arbeta för psykisk hälsa hos eleverna. De upplevde tidspressen som ett hinder i arbetet med detta, vilket var frustrerande. Alla informanter önskade få möjlighet att arbeta mer preventivt. Samarbetet med lärare, kuratorer och föräldrar var betydelsefullt för att kunna hjälpa barnen. Samarbetet med andra vårdgivare upplevdes skiftande. Samtliga informanter var dock överens om att samarbetet kan förbättras.

Skolsköterskors uppfattning av samspelet mellan psykisk hälsa och fysisk aktivitet utifrån deras arbete med högstadieelever : En empirisk kvalitativ intervjustudie med fenomenografisk ansats

Bakgrund: Många barn uppvisar symtom på psykisk ohälsa, samtidigt visar studier att barn får en alltmer stillasittande fritid. Exakt hur den fysiska aktiviteten påverkar den psykiska hälsan är oklart då det är en komplex fråga. I sitt arbete erhåller skolsköterskor nära relationer med barn och de får på så vis en inblick i hur den psykiska samt fysiska hälsan ser ut. Syfte: Syftet med studien var att belysa hur samspelet mellan psykisk hälsa och fysisk aktivitet uppfattas av skolsköterskor utifrån deras erfarenhet i elevhälsan bland högstadieelever. Metod: En empirisk kvalitativ intervjustudie med fenomenografisk ansats. Undersökningsgruppen bestod av åtta stycken skolsköterskor i Karlstads kommun som arbetar med elever på högstadiet. Huvudresultat: Skolsköterskorna hade en gemensam erfarenhet av att många barn har en dålig psykisk hälsa och att detta främst observeras bland flickor. De delade även uppfattningen av att den fysiska aktiviteten minskar bland barn. Något som framkom av skolsköterskornas berättelser var att kraven inom idrotten uppfattas av många barn som allt för höga. Konklusion: Många barn upplever allt för höga krav inom idrotten vilket kan leda till psykisk ohälsa hos vissa barn och framförallt bland flickor. För att få barn att öka sin fysiska aktivitet är det viktigt att se över synsättet inom idrotten så att det blir den roliga, sociala och avslappnande aktivitet den är tänkt att vara.

Konkurrensutsättningens konsekvenser i skolan : En kartläggning och jämförelse av fristående och kommunala grundskolor i Falun och Borlänge kommun

Välfärdstjänster i Sverige har liksom många andra länder genomgått stora förändringar, vilka började växa fram redan i början på 1980-talet. Idéerna kring dessa förändringar uppkom bland annat på grund av ökade krav på den offentliga sektorns effektivitet. Många ansåg att denna effektivitet skulle kunna uppnås genom att konkurrensutsätta delar av den offentliga sektorn och dess välfärdstjänster. Vad gäller exempelvis skolan, har dessa förändringar resulterat i många privatiseringar av skolor. Skolan är avsedd att ge alla medborgare likvärdig och lika tillgång till utbildning, men tidigare forskning inom området visar att privatiseringen av skolan ökar skillnaderna i dessa avseenden. Dessa samhällsförändringar är relativt nya, och därför krävs fler undersökningar inom området. Denna undersökning avser därför att göra en kartläggning av relevanta delar i fristående och kommunala grundskolor i Falun och Borlänge. Avsikten med detta är att jämföra huruvida det finns skillnader beroende på huvudmannaskap. Undersökningen kartlägger grundskolornas tillgång till kuratorer, skolsköterskor, antal lärare, antal behöriga lärare, antal behöriga lärare i ämnet, specialpedagoger, speciallärare, studie-och yrkesvägledare och skolbibliotekarier. Även om eleverna i vissa fristående grundskolor har större tillgång än eleverna i de kommunala grundskolorna till några av de resurser som har studerats, så visar den totala jämförelsen att eleverna i de kommunala grundskolorna har större tillgång till de viktiga resurser som undersökningen har kartlagt. I och med detta är undersökningens resultat att man kan se skillnad vad gäller tillgång till dessa resurser, beroende skolans form av huvudmannaskap.