5 resultados para rykte
em Dalarna University College Electronic Archive
Resumo:
Syftet med uppsatsen var att undersöka vilka faktorer som påverkar samhällsprogrammets elevers val av skola. För att undersöka detta genomfördes en enkätundersökning på tre gymnasieskolor och skolornas respektive marknadsföring undersöktes. Undersökningen visade att samhällsprogramseleverna i sitt skolval framförallt påverkats mest av skolornas Öppna hus samt at skolorna hade rykte om att ha bra lärare, valbara kurser, skolmat och allmän stämning på skolan. Dessutom spelar skolans geografiska läge en roll. Vi kom fram till att de flesta eleverna vill att skolan ligger nära tåg och buss och ganska centralt. I den kommunala skolan var närheten till hemmet avgörande. Eleverna anser själva att föräldrarna och kompisarnas påverkan inte är avgörande för deras gymnasieval. Dessutom kom vi fram till att den större delen av eleverna hade högutbildade föräldrar och de flesta hade en svensk bakgrund. På den kommunala skolan, som låg på landsbygden, var andelen elever med utländska föräldrar störst. Vårt resultat stämmer överrens med tidigare forskning, då det redan tidigare har kommit fram till att elever med utländsk bakgrund oftast går till skolor som ligger i förorter från större städer. Dessutom är andelen elever med utländska föräldrar mycket mindre på fristående skolor än på kommunala skolor. I tidigare forskning har ytterligare kommit fram att högutbildade föräldrar gör ett mer medvetet och aktivt val när de väljer gymnasium och att fler högutbildade föräldrar väljer en fristående skola, än lågutbildade föräldrar. På de skolors SP-programelever vi undersökte såg vi att den största delen av föräldrarna var högutbildade och att en stor grupp var lärare. SP-programmet är studieförberedande och därför kan det vara så att eleverna påverkats av föräldrarnas socioekonomiska status i sitt val, vilket skulle stämma överens med tidigare forskning, även om de själva ser det som ett fritt och självständigt val.
Resumo:
I den här uppsatsen studeras rekryteringsprocessen för ljudtekniker som söker anställning på liveljudsfirmor. Vilka egenskaper som anses vara meriterande av de som anställer ljudteknikern, samt vilken betydelse ljudteknikern tillskriver formell utbildning och personliga nätverk undersöks. Kvalitativa djupintervjuer har använts som primär datainsamlingsmetod, där tre chefer för liveljudsfirmor och tre ljudtekniker har intervjuats. Resultaten tyder på att nätverk spelar en betydande roll både för de som anställer ljudtekniker samt ljudteknikerna själva, ett gott rykte förefaller vara en av de främsta meriterna för en ljudtekniker inom liveljudsbranschen idag. Även skolans roll vid praktikansökning synliggörs, det förefaller som att företag är mer benägna att ta in praktikanter från en respekterad utbildning i jämförelse med de praktikanter som saknar utbildning.
Resumo:
Syftet med den här uppsatsen är att undersöka hur trummisar får jobb idag och om nätverk påverkar detta. Studien har genomförts med en kvalitativ metod bestående av djupintervjuer med fem lämpliga representanter för yrket. Resultatet visar att trummisarna i huvudsak får jobb genom kontakter och personliga nätverk och att de förlitar sig till stor del på kontakter och nätverk för framtida jobb. Rykte har också visat sig vara en bidragande faktor för yrkesverksamheten. Studien visar även att det inte räcker med att endast vara en bra trummis för att bli anställd, utan att man även måste ha tillräckliga sociala färdigheter, då jobbet sällan går ut på att bara spela trummor utan även inkluderar sociala företeelser.
Resumo:
För att skapa ett bra varumärke krävs en tydlig grafisk identitet. Syftet med föreliggande rapport var att undersöka med semi-strukturerade djupintervjuer hur småföretagare (1-10 personer) ser på och arbetar med sin grafiska identitet. Studien avsåg även med en enkätundersökning förstå konsumenters attityder mot företag som har eller saknar en tydlig grafisk identitet. Resultatet av intervjuerna visade att företagarna anser att deras grafiska identitet inte är den viktigaste resursen. Det viktigaste är företagets rykte och kunders omdömen. Företagarna nöjer sig med en signatur och en hemsida, utvecklandet av den grafiska identiteten har inte hög prioritet. Av enkätundersökningen framgick det att företag som har en konsekvent grafisk identitet har större sannolikhet att bli anlitade än de som inte arbetar konsekvent med detta. Resultatet visar även att de som arbetar konsekvent med sin grafiska identitet uppfattas som mer seriösa än de som inte är konsekventa i detsamma.
Resumo:
Det är många av tredje årets gymnasieelever som står inför ett viktigt och stort beslut gällande vilken utbildning och vilket lärosäte de ska studera vid efter studenten. En del gymnasieelever har redan bestämt sig för var de ska studera, medan andra är väldigt osäkra. För att en gymnasieelev ska kunna fatta ett genomtänkt beslut krävs det kunskap om de olika alternativen som finns eftersom det kan påverka beslutets riktning. En typ av information är rankinglistor av olika högskolor/universitet. Rankinglistor finns till för att förenkla det stora utbudet av utbildningar och högskolor/universitet. Genom att ge den sökande jämförande möjligheter och låta denna agerar utifrån sina egna uppställda kriterier kan rankinglistor fungera som ett stödjande verktyg vid valet av lärosäte. Den här studien syftar till att undersöka gymnasieelevernas förhållande till rankinglistor, vilket gjordes genom en kvantitativ studie i form av en enkätundersökning där gymnasielever från Dalarna medverkade. Enkätundersökningen baserades på teorier samt hypoteser som vi har verifierat eller förkastat för att komma fram till ett resultat. Den slutsats som studien har lett fram till är att rankinglistors påverkan, gällande gymnasieelevers val av lärosäte, är mycket begränsad. Det betyder att rankinglistor får en viss relevans när det sökta alternativet finns bland de lägst placerade lärosätena på en rankinglista. Trots detta finns det andra faktorer som kan påverka gymnasieelevernas val av lärosäte, så som egen uppfattning och rykte.