Matematikläxans fördelar och nackdelar : En intervjustudie av lärares syn på matematikläxor i grundskolans tidigare år

Syftet med denna studie är att få kunskap om lärares syn på matematikläxor i grundskolans tidigare år. Förhoppningen var att få förståelse för lärares syfte med matematikläxor och vilka förmågor eleverna förväntas utveckla med matematikläxors hjälp samt att jämföra vilka för- och nackdelar matematikläxan har. För att undersöka detta har sju intervjuer gjorts med lärare från olika skolor och olika årskurser från 1-6. Samtliga lärare som intervjuats undervisar i matematik. Lärares erfarenheter av läxornas betydelse för matematikundervisningen är ett viktigt område att få kunskap om. De lärare som deltog i intervjuerna uttryckte olika synpunkter på matematikläxan. Något lärarna var överens om var att läxa är en skoluppgift som eleven tar med hem efter skolans slut och arbetar med hemma. Lärarna uttryckte samstämmigt att eleverna inte utvecklar några förmågor med matematikläxans hjälp utan förmågorna utvecklar eleverna i skolan med hjälp av lärarna. Det framgick att samtliga lärare upplevde att matematikläxan var tidskrävande och för att matematikläxan ska nå syftet på bästa möjliga sätt behövs mer tid. Att läxan kopplas till undervisning och uppföljning är centralt för att syftet med matematikläxan ska uppnås enligt de intervjuade lärarna. Av resultaten framgår att några lärare är negativt inställda till matematikläxor för att uppföljning och koppling till undervisningen inte finns med och därför förlorar matematikläxan sitt syfte. Föräldrarnas förutsättningar är väldigt olika som exempelvis att de har svårigheter med det svenska språket eller inte är engagerade i barnets skolgång. Andra lärare är positivt inställda till matematikläxor för att färdighetsträningen och repetitionen är viktig och tiden som behövs för det inte räcker till i skolan.

Knowledge translation in Uganda : a qualitative study of Ugandan midwives' and managers' perceived relevance of the sub-elements of the context cornerstone in the PARIHS framework

BACKGROUND: A large proportion of the annual 3.3 million neonatal deaths could be averted if there was a high uptake of basic evidence-based practices. In order to overcome this 'know-do' gap, there is an urgent need for in-depth understanding of knowledge translation (KT). A major factor to consider in the successful translation of knowledge into practice is the influence of organizational context. A theoretical framework highlighting this process is Promoting Action on Research Implementation in Health Services (PARIHS). However, research linked to this framework has almost exclusively been conducted in high-income countries. Therefore, the objective of this study was to examine the perceived relevance of the subelements of the organizational context cornerstone of the PARIHS framework, and also whether other factors in the organizational context were perceived to influence KT in a specific low-income setting. METHODS: This qualitative study was conducted in a district of Uganda, where focus group discussions and semi-structured interviews were conducted with midwives (n = 18) and managers (n = 5) within the catchment area of the general hospital. The interview guide was developed based on the context sub-elements in the PARIHS framework (receptive context, culture, leadership, and evaluation). Interviews were transcribed verbatim, followed by directed content analysis of the data. RESULTS: The sub-elements of organizational context in the PARIHS framework--i.e., receptive context, culture, leadership, and evaluation--also appear to be relevant in a low-income setting like Uganda, but there are additional factors to consider. Access to resources, commitment and informal payment, and community involvement were all perceived to play important roles for successful KT. CONCLUSIONS: In further development of the context assessment tool, assessing factors for successful implementation of evidence in low-income settings--resources, community involvement, and commitment and informal payment--should be considered for inclusion. For low-income settings, resources are of significant importance, and might be considered as a separate subelement of the PARIHS framework as a whole.