The effectiveness of proactive telephone support provided to breastfeeding mothers of preterm infants : study protocol for a randomized controlled trial

Background: Although breast milk has numerous benefits for infants' development, with greater effects in those born preterm (at < 37 gestational weeks), mothers of preterm infants have shorter breastfeeding duration than mothers of term infants. One of the explanations proposed is the difficulties in the transition from a Neonatal Intensive Care Unit (NICU) to the home environment. A person-centred proactive telephone support intervention after discharge from NICU is expected to promote mothers' sense of trust in their own capacity and thereby facilitate breastfeeding. Methods/design: A multicentre randomized controlled trial has been designed to evaluate the effectiveness and cost-effectiveness of person-centred proactive telephone support on breastfeeding outcomes for mothers of preterm infants. Participating mothers will be randomized to either an intervention group or control group. In the intervention group person-centred proactive telephone support will be provided, in which the support team phones the mother daily for up to 14 days after hospital discharge. In the control group, mothers are offered a person-centred reactive support where mothers can phone the breastfeeding support team up to day 14 after hospital discharge. The intervention group will also be offered the same reactive telephone support as the control group. A stratified block randomization will be used; group allocation will be by high or low socioeconomic status and by NICU. Recruitment will be performed continuously until 1116 mothers (I: 558 C: 558) have been included. Primary outcome: proportion of mothers exclusively breastfeeding at eight weeks after discharge. Secondary outcomes: proportion of breastfeeding (exclusive, partial, none and method of feeding), mothers satisfaction with breastfeeding, attachment, stress and quality of life in mothers/partners at eight weeks after hospital discharge and at six months postnatal age. Data will be collected by researchers blind to group allocation for the primary outcome. A qualitative evaluation of experiences of receiving/providing the intervention will also be undertaken with mothers and staff. Discussion: This paper presents the rationale, study design and protocol for a RCT providing person-centred proactive telephone support to mothers of preterm infants. Furthermore, with a health economic evaluation, the cost-effectiveness of the intervention will be assessed. Trial registration: NCT01806480

Kvinnans tillit till amning : En enkätstudie på BB och Eftervårdsmottagningen i Värmland

Amningsfrekvensen i Värmland sjunker och är låg jämfört med riket. En bidragande faktor till den sjunkande amningsfrekvensen är bristen på tillit till amning. Det är viktigt att kunna identifiera kvinnor med låg tillit till amning för att vända den sjunkande amningsfrekvensen och stärka kvinnan i rollen som moder. Syfte: Syftet med denna studie var att undersöka kvinnors tillit till amning på Barnbördshuset (BB) och Eftervårdsmottagningen i Värmland. Med enkäten BSES-SF identifieras kvinnor med låg tillit till amning och kvinnor som behöver ett ökat amningsstöd efter förlossning. Design/Metod: Studien utfördes med kvantitativ ansats. Data inhämtades från enkäten BSES-SF som besvarats av 70 kvinnor på BB och Eftervårdsmottagningen i Värmland. All data analyserades genom SPSS. Resultat: De flesta kvinnor ansåg att det var mycket viktigt med en fungerande amning och när kvinnorna skattade amningens betydelse framkom ett medelvärde på 8,66 där 0=inte alls viktigt och 10=mycket viktigt. Kvinnor som ammat tidigare skattade sin upplevda amningserfarenhet som mycket god. Varje enskild fråga på BSES-SF jämfördes mellan kvinnorna som vårdats på BB och Eftervårdsmottagningen. Det framkom en skillnad på åtta frågor där kvinnorna på Eftervårdsmottagningen skattade en högre tillit till amning jämfört med kvinnorna på BB. Utifrån totalsumman på BSES-SF med ett poängintervall mellan 14-70, framkom det att tilliten till amning skattades högre hos kvinnorna på Eftervårdsmottagningen (M=56,54) än på BB (M=49,88). Slutsats och klinisk tillämpbarhet: BSES-SF kan utifrån studiens resultat vara ett användbart verktyg, framförallt på BB där kvinnorna skattat en lägre tillit till amning. Förstföderskor och omföderskor som upplevt en komplicerad förlossning kan vara i behov av större insatser av amningsstöd. Studiens resultat kan medföra att barnmorskan blir extra uppmärksam på de kvinnor vars amning inte fungerar och där extra stöd behövs för att öka tilliten.