Preparers’ and non-preparers’ lobbying on the proposed prohibition of goodwill amortisation in ED3 ‘business combinations’

In this paper preparers’ and non-preparers’ positions regarding accounting for goodwill are examined through studying submitted comment letters on ED3 ‘Business Combinations’. Preparers have, because of economic consequences, incentives to lobby for the non-amortisation approach and non-preparers for the amortisation approach. As hypothesised, non-preparers are found to support amortisation of goodwill to a greater extent than do preparers. Moreover, the two groups’ supportive arguments, i.e. how they argue for or against the non-amortisation or amortisation approach, are studied. Again, as hypothesised, the results show that the two groups use the same type of ‘sophisticated’ framework based arguments instead of economic consequences arguments. Taken together the examination of the comment letters thus indicates that both preparers and non-preparers point at conceptual strengths and weaknesses, instead of pointing at the real cause of the lobbying activities, i.e. perceived economic consequences, when they try to affect the final outcome of the standard. These findings confirm earlier research which has suggested that self-interested lobbyists use accounting theories and concepts as useful justifications.

Faktorer som kan påverka företags val mellan K2 och K3 : En jämförelsestudie mellan två branscher

Titel: Faktorer som kan påverka företags val mellan K2 och K3 Författare: Angelica Höglund och Julia Wiman Handledare: Klas Sundberg Bakgrund och problem: Det nya K-regelverket som infördes 1 januari 2014 innebär att mindre onoterade företag idag har valmöjligheten att välja mellan regelverken K2 och K3. För dessa mindre företag är valet av regelverk viktigt då det kommer att påverka företagets räkenskaper. Syfte: Syftet med studien är att studera fördelningen av K2 och K3 för mindre onoterade företag inom två olika branscher, dessa är byggbranschen och juridik,- ekonomi- och konsultbranschen, samt vilka faktorer som kan påverka valet av regelverk. Teori: Studien bygger på två teorier, dessa är positive accounting theory och institutionell teori. Metod: I studien används en kvantitativ forskningsmetod där årsredovisningar har granskats och sammanställts, samt en kvalitativ metod som bygger på fyra semistrukturerade intervjuer där de identifierade faktorerna analyserats utifrån en analysmodell. Resultat och slutsats: Utifrån det empiriska materialet identifierades sju faktorer, dessa var leasing, företagets storlek, rättvisande bild, revisorns påverkan, komponentavskrivning, kostnad/nytta och koncernredovisning. Ovanstående faktorer har kategoriserats och analyserats utifrån PAT och institutionell teori. Förslag till vidare forskning: Ett förslag vore att forska vidare på de identifierade faktorerna för att undersöka i hur stor utsträckning de påverkar företagens beslut. En intressant studie hade även varit att genomföra en fallstudie som utgår från att upprätta en årsredovisning utifrån både K2 och K3 för att studera de skillnader som kan uppkomma.