Pregnancy-related low back pain and pelvic girdle pain approximately 14 months after pregnancy : pain status, self-rated health and family situation

Background: Pelvic girdle pain (PGP) in pregnancy is distinct from pregnancy-related low back pain (PLBP). However, women with combined PLBP and PGP report more serious consequences in terms of health and function. PGP has been estimated to affect about half of pregnant women, where 25% experience serious pain and 8% experience severe disability. To date there are relatively few studies regarding persistent PLBP/PGP postpartum of more than 3 months, thus the main objective was to identify the prevalence of persistent PLBP and PGP as well as the differences over time in regard to pain status, self-rated health (SRH) and family situation at 12 months postpartum. Methods: The study is a 12 month follow-up of a cohort of pregnant women developing PLBP and PGP during pregnancy, and who experienced persistent pain at 6 month follow-up after pregnancy. Women reporting PLBP/PGP (n = 639) during pregnancy were followed up with a second questionnaire at approximately six month after delivery. Women reporting recurrent or persistent LBP/PGP at the second questionnaire (n = 200) were sent a third questionnaire at 12 month postpartum. Results: A total of 176 women responded to the questionnaire. Thirty-four women (19.3%) reported remission of LBP/PGP, whereas 65.3% (n = 115) and 15.3% (n = 27), reported recurrent LBP/PGP or continuous LBP/PGP, respectively. The time between base line and the 12 months follow-up was in actuality 14 months. Women with previous LBP before pregnancy had an increased odds ratio (OR) of reporting 'recurrent pain' (OR = 2.47) or 'continuous pain' (OR = 3.35) postpartum compared to women who reported 'no pain' at the follow-up. Women with 'continuous pain' reported statistically significant higher level of pain at all measure points (0, 6 and 12 months postpartum). Non-responders were found to report a statistically significant less positive scoring regarding relationship satisfaction compared to responders. Conclusions: The results from this study demonstrate that persistent PLBP/PGP is a major individual and public health issue among women 14 months postpartum, negatively affecting their self-reported health. However, the perceived relationship satisfaction seems to be stable between the groups.

Colorizing Grey Scale Images

The purpose of this thesis is to develop a working methodology to color a grey scale image. This thesis is based on approach of using a colored reference image. Coloring grey scale images has no exact solution till date and all available methods are based on approximation. This technique of using a color reference image for approximating color information in grey scale image is among most modern techniques.Method developed here in this paper is better than existing methods of approximation of color information addition in grey scale images in brightness, sharpness, color shade gradients and distribution of colors over objects.Color and grey scale images are analyzed for statistical and textural features. This analysis is done only on basis of luminance value in images. These features are then segmented and segments of color and grey scale images are mapped on basis of distances of segments from origin. Then chromatic values are transferred between these matched segments from color image to grey scale image.Technique proposed in this paper uses better mechanism of mapping clusters and mapping colors between segments, resulting in notable improvement in existing techniques in this category.

Identifiering och kartläggning av buller i centrala Falun

Ett problem i dagens moderna samhälle är att bullernivåerna är för höga. Dessa höga bullernivåer är en hälsorisk och kan ge människan permanenta skador. Buller är något som inte får försummas. Syftet med examensarbetet är att identifiera och kartlägga bullret på Holmgatan i centrala Falun. Syftet är också att analysera resultatet och sätta det i förhållande till myndigheternas krav och riktlinjer avseende bullernivåer. Examensarbetet avgränsas till bullermätning och kartläggning på delar av Holmgatan i centrala Falun, som bedömts vara extra utsatta för buller. Bullermätningarna utfördes under fyra vardagar och under tider från det att de flesta affärer öppnar till att de stänger, kl. 10-18. Metoden bestod utav bullermätningar som utfördes med en timmes intervall längs den utvalda delen av Holmgatan. Dagarna då dessa mätningar utfördes var 2/12 till 5/12-2013. Resultatet redovisas som medelvärdet per timme av alla dagar då bullermätningarna utfördes. Resultatet varierade, det lägsta bullermedelvärdet var 57 dB och det högsta bullermedelvärdet var 83 dB. Det syns tydligt att de högre värdena ligger närmare en gata som används av bussar och andra transportfordon. De lägre värdena låg oftast i närheten av Geislerka parken, som är en stor och öppen yta mitt i Holmgatan. Över lag så låg bullermedelvärdena mellan 60-65 dB. Slutsatsen tyder på att bullernivån på Holmgatan överskrider inte myndigheternas krav på vad som anses som skadligt men ligger strax under riktlinjerna för maximalnivån för utomhusbuller (70 dB). Åtgärder såsom att plantera vegitation på fasader och omleda trafiken skulle kunna vidtas för att minska bullernivån på Holmgatan.

Dialekter och röstigenkänning : Ett röstigenkännings-API:s förmåga att uppfatta svenska dialekters kännetecken och röstkombinationer

Allt eftersom utvecklingen går framåt inom applikationer och system så förändras också sättet på vilket vi interagerar med systemet på. Hittills har navigering och användning av applikationer och system mestadels skett med händerna och då genom mus och tangentbord. På senare tid så har navigering via touch-skärmar och rösten blivit allt mer vanligt. Då man ska styra en applikation med hjälp av rösten är det viktigt att vem som helst kan styra applikationen, oavsett vilken dialekt man har. För att kunna se hur korrekt ett röstigenkännings-API (Application Programming Interface) uppfattar svenska dialekter så initierades denna studie med dokumentstudier om dialekters kännetecken och ljudkombinationer. Dessa kännetecken och ljudkombinationer låg till grund för de ord vi valt ut till att testa API:et med. Varje dialekt fick alltså ett ord uppbyggt för att vara extra svårt för API:et att uppfatta när det uttalades av just den aktuella dialekten. Därefter utvecklades en prototyp, närmare bestämt en android-applikation som fungerade som ett verktyg i datainsamlingen. Då arbetet innehåller en prototyp och en undersökning så valdes Design and Creation Research som forskningsstrategi med datainsamlingsmetoderna dokumentstudier och observationer för att få önskat resultat. Data samlades in via observationer med prototypen som hjälpmedel och med hjälp av dokumentstudier. Det empiriska data som registrerats via observationerna och med hjälp av applikationen påvisade att vissa dialekter var lättare för API:et att uppfatta korrekt. I vissa fall var resultaten väntade då vissa ord uppbyggda av ljudkombinationer i enlighet med teorin skulle uttalas väldigt speciellt av en viss dialekt. Ibland blev det väldigt låga resultat på just dessa ord men i andra fall förvånansvärt höga. Slutsatsen vi drog av detta var att de ord vi valt ut med en baktanke om att de skulle få låga resultat för den speciella dialekten endast visade sig stämma vid två tillfällen. Det var istället det ord innehållande sje- och tje-ljud som enligt teorin var gemensamma kännetecken för alla dialekter som fick lägst resultat överlag.