Kost, fysisk aktivitet, övervikt och fetma hos barn : en litteraturstudie

Syftet med litteraturstudien var att beskriva barns, föräldrars och andra vuxnas tankar om barns kost, fysiska aktivet, övervikt och fetma. Syftet var vidare att beskriva vilken vägledning föräldrarna får av vårdpersonal. Sökorden som användes var child, children, childhood, obesity, prevention, health promotion, information, results, primary care, perceptions, care, nurse, qualitative, quantitative, fetma, övervikt och barn. Resultatet baserades på sju stycken kvalitativa artiklar, tio stycken kvantitativa artiklar samt en litteraturstudie som söktes i ELIN@Dalarna, www.google.se, www.fhi.se och på www.sbu.se och som därefter granskades av uppsatsförfattarna. I denna litteraturstudie framkom att barns inställning till mat och fysisk aktivitet är beroende på deras ålder. Alla barnen hade uppfattningen att hälsosam kost och fysisk aktivitet var vik¬tigt, men graden av kunskap varierade bland åldrarna. Föräldrar var av den åsikten att deras barn visste skillnaden mellan hälsosam och ohälsosam kost. Det visade sig dock att vissa föräldrar inte hade så god kunskap om vad hälsosam kost¬hållning är. Föräldrar uttryckte en önskan om att deras barn skulle få större möjligheter till att utöva fysisk aktivitet och de ansåg att det största ansvaret för detta låg på dem själva som föräldrar. Många föräldrar ansåg att fetma hos barn var ett allvarligt problem men det var inte alla som insåg att deras eget barn var överviktigt eller led av fetma. Hälso- och sjukvårds¬personal använde ofta kost - och motionsråd i mötet med barn med övervikt/fetma i stället för läkemedel, alltför restriktiva dieter eller kirurgi. Det var viktigt att involvera föräldrarna i ar¬betet eftersom det var mycket begärt att barn ensamma skulle ta ansvar för sina kost- och mo¬tionsvanor.

Role of dietary fats in modulating cardiometabolic risk during moderate weight gain : a randomized double-blind overfeeding trial (LIPOGAIN study)

BACKGROUND: Whether the type of dietary fat could alter cardiometabolic responses to a hypercaloric diet is unknown. In addition, subclinical cardiometabolic consequences of moderate weight gain require further study. METHODS AND RESULTS: In a 7-week, double-blind, parallel-group, randomized controlled trial, 39 healthy, lean individuals (mean age of 27±4) consumed muffins (51% of energy [%E] from fat and 44%E refined carbohydrates) providing 750 kcal/day added to their habitual diets. All muffins had identical contents, except for type of fat; sunflower oil rich in polyunsaturated fatty acids (PUFA diet) or palm oil rich in saturated fatty acids (SFA diet). Despite comparable weight gain in the 2 groups, total: high-density lipoprotein (HDL) cholesterol, low-density lipoprotein:HDL cholesterol, and apolipoprotein B:AI ratios decreased during the PUFA versus the SFA diet (-0.37±0.59 versus +0.07±0.29, -0.31±0.49 versus +0.05±0.28, and -0.07±0.11 versus +0.01±0.07, P=0.003, P=0.007, and P=0.01 for between-group differences), whereas no significant differences were observed for other cardiometabolic risk markers. In the whole group (ie, independently of fat type), body weight increased (+2.2%, P<0.001) together with increased plasma proinsulin (+21%, P=0.007), insulin (+17%, P=0.003), proprotein convertase subtilisin/kexin type 9, (+9%, P=0.008) fibroblast growth factor-21 (+31%, P=0.04), endothelial markers vascular cell adhesion molecule-1, intercellular adhesion molecule-1, and E-selectin (+9, +5, and +10%, respectively, P<0.01 for all), whereas nonesterified fatty acids decreased (-28%, P=0.001). CONCLUSIONS: Excess energy from PUFA versus SFA reduces atherogenic lipoproteins. Modest weight gain in young individuals induces hyperproinsulinemia and increases biomarkers of endothelial dysfunction, effects that may be partly outweighed by the lipid-lowering effects of PUFA. CLINICAL TRIAL REGISTRATION URL: http://ClinicalTrials.gov. Unique identifier: NCT01427140.

Faktorer som påverkar vårdmötet mellan sjuksköterskan och föräldrar till överviktiga barn : Litteraturstudie

Bakgrund: Övervikt och fetma bland barn och ungdomar har ökat kraftigt under de senaste 20 åren. I Sverige har förekomsten av fetma ökat från 1 % till 4 %. Det finns flertalet orsaker till övervikt och fetma hos barn och ungdomar. Några av dem är genetiska faktorer, livsmedelskonsumtion, miljöfaktorer samt livsstilsfaktorer. Syfte: Att beskriva de faktorer som påverkar vårdmötet mellan sjuksköterskan och föräldrar till barn och ungdomar med övervikt eller fetma. Metod: Studien har genomförts som en litteraturöversikt och bestod av 13 artiklar. 10 med kvalitativ ansats och tre med kvantitativ ansats. Dessa hämtades i databaserna Cinahl och PubMed. Resultat: Det identifierades både hinder och möjligheter som kan uppstå i vårdmötet mellan sjuksköterskan och föräldrar. Dessa hinder och möjligheter presenteras i två kategorier med totalt fem subkategorier; Skuld och skamkänslor hos föräldrarna, förnekelse hos föräldrarna angående barnets vikt, öka medvetenheten om fördelarna med viktminskning, långsiktigt förtroende underlättar vårdmötet och anpassad kommunikation i vårdmötet mellan sjuksköterska och förälder. Slutsats: Flera faktorer identifierades som har betydelse för vårdmötet mellan sjuksköterska och föräldrar. De faktorer som utgjorde hinder i vårdmötet kan båda parter påverka så att förbättringar kan ske.