Muntlig framställning : att tolka och förstå kunskapskraven i nationellt prov SVA 1

Den här studien har haft som syfte att studera om kvalitetskraven i betygsskalan stämmer överens mellan nationellt prov i SVA1 och motsvarande kursplan svenska som andraspråk 1 (SVA1) samt på vilket sätt det nationella provet underlättar tolkningen av kunskapskraven i kursplanen för SVA1. Undersökningen begränsar sig till att omfatta enbart den muntliga delen, delprov A muntlig framställning. För att beskriva och analysera vilka kunskaper som anses vara eftersträvansvärda i muntlig framställning har en kvalitativ innehållsanalys genomförts som ger en grundmodell till den efterföljande kunskapsanalysen. Resultaten från studiens innehållsanalys visar fram en hur processen kring den muntliga framställningen utgår från den retoriska arbetsmodellen med ett gediget förberedande arbete som följs upp med anförande och avslutas med elevresponser. Resultatet från kunskapsanalysen visar hur eleverna behöver behärska en kombination av kunskapsformerna episteme, techné och fronesis för att uppfylla betygskraven på de högre nivåerna. Studiens slutsatser är att kvalitetskraven stämmer överens mellan det nationella provets bedömningsmatris och kursplanen i svenska som andraspråk 1 (SVA 1) vad gäller bedömningen av elevens språkliga kvaliteter. Dessutom går det att dra slutsatsen att de krav på anpassning till det retoriska sammanhanget också är krav som återfinns i kursplanen men beskrivs mer allmänt i ett språkutvecklande perspektiv vilket underlättar tolkningen av kunskapskraven i kursplanen. Studien visar hur eleven för att få det lägsta betyget (E) behöver kunskaper om en retorisk framställning och att eleven kan presentera ett förberett innehåll inför en publik.

La perception du français oral par des apprenants suédois

Swedish learners of French often experience large difficulties in understanding spoken French. Words that the learners know very well when written or when pronounced separately are often hard to recognize in the speech flow. The aim of this study is to examine Swedish learners’ perception of French speech in order to identify the problems. The thesis consists of two parts. The first part provides an introduction to the perception of a second language. It also describes the phonological structures of Swedish and French and gives an overview of studies of the perception of spoken French. The second part of the thesis contains a presentation and an analysis of four perception experiments conducted with Swedish learners of French. The results show that the learners often confuse phonological contrasts that do not exist in Swedish. It is furthermore found that the phonological processes of schwa deletion, liaison, enchaînement and voicing assimilation contribute to the perception problems. However, although liaison may complicate word recognition the results indicate that the so-called potential liaison does so to an even greater extent. In a listening test using nonsense words, the learners seem actually to expect liaison when perceiving a word that can be linked to a following nonsense word. In fact, sequences like un navas and un avas are both perceived as un avas. Paradoxically, liaison thus seems to be most problematic when it does not occur. As to schwa deletion, the results show that word recognition is delayed when the schwa in the first syllable is deleted, as in la s’maine. In addition, the learners make a large number of errors due to schwa deletion. This phonological process sometimes completely prevents word recognition, especially when combined with a voicing assimilation. Schwa deletion thus seems to strongly complicate Swedish learners’ word recognition in spoken French.