The discourses on induced abortion in Ugandan daily newspapers : a discourse analysis

Background: Ugandan law prohibits abortion under all circumstances except where there is a risk for the woman's life. However, it has been estimated that over 250 000 illegal abortions are being performed in the country yearly. Many of these abortions are carried out under unsafe conditions, being one of the most common reasons behind the nearly 5000 maternal deaths per year in Uganda. Little research has been conducted in relation to societal views on abortion within the Ugandan society. This study aims to analyze the discourse on abortion as expressed in the two main daily Ugandan newspapers. Method: The conceptual content of 59 articles on abortion between years 2006-2012, from the two main daily English-speaking newspapers in Uganda, was studied using principles from critical discourse analysis. Results: A religious discourse and a human rights discourse, together with medical and legal sub discourses frame the subject of abortion in Uganda, with consequences for who is portrayed as a victim and who is to blame for abortions taking place. It shows the strong presence of the Catholic Church within the medial debate on abortion. The results also demonstrate the absence of medial statements related to abortion made by political stakeholders. Conclusions: The Catholic Church has a strong position within the Ugandan society and their stance on abortion tends to have great influence on the way other actors and their activities are presented within the media, as well as how stakeholders choose to convey their message, or choose not to publicly debate the issue in question at all. To decrease the number of maternal deaths, we highlight the need for a more inclusive and varied debate that problematizes the current situation, especially from a gender perspective.

Opening discourses of citizenship education : a theorization with Foucault

We argue two major difficulties in current discourses of citizenship education. The first is a relative masking of student discourses of citizenship by positioning students as lacking citizenship and as outside the community that acts. The second is in failing to understand the discursive and material support for citizenship activity. We, thus, argue that it is not a lack of citizenship that education research might address, but identification and exploration of the different forms of citizenship that students already engage in. We offer a fragmentary, poststructuralist theorization oriented to explore the contemporary limits of the necessary', drawing on specific resources from the work of Michel Foucault and others for the constitution of local, partial accounts of citizenship discourses and activities, and exploration of their possibilities and constraints. We argue this as a significant tactic of theorization in support of an opening of discourses of citizenship and in avoiding the discursive difficulties that we have identified. Our theorization, then, is significant in its potential to unsettle discourses that confine contemporary thought regarding citizenship education and support exploration of what might be excessive to that confinement.

Från nationsbyggare till global marknadsnomad : Om medborgarskap i svensk utbildningspolitik under 1990-talet

I den här avhandlingen är intresset riktat mot svensk utbildningspolitik och medborgarskap. I tider av globalisering, och med ett etablerat svenskt medlemskap i Europeiska unionen, har det nationella policyskapandet kring utbildningens medborgardanande funktion hamnat under ökat tryck. I studien undersöks hur detta hanteras i svensk utbildningspolitik under 1990-talet, en tid som utmärker sig genom betydande förändringar på utbildningsområdet i Sverige. Frågan är, mera precist, vilken riktning för skolans, enligt lag befästa, uppdrag att fostra demokratiska medborgare som utstakas i svensk utbildningspolitik vid denna tid. Genom att fästa vikt vid mål, visioner och motiv som formuleras i utbildningspolitiska 1990-talstexter klarläggs förståelser av medborgarskap som karaktäriserar svensk utbildningspolitik under denna tid. Även en bredare historisk analys görs, ur vilken historiska målsättningar med skolans medborgarfostran som föregår 1990-talets framträder. Studiens syfte är kritiskt. Förståelserna granskas utifrån vad de innesluter och vad de utesluter, vilka möjliga konsekvenser de kan tänkas få för olika individer och grupper i samhället, och om det finns öppningar för tänkbara alternativ. Studien visar på två historiska skiften vad gäller medborgarskapets innehåll och mening i det inhemska policyskapandet. Det första skiftet äger rum under 1990-talets tidiga del. Då bryts en etablerad samhällsbyggande medborgarroll upp, till förmån för andra mera marknadsorienterade medborgarroller. Under 1990-talets senare del, då marknadsorienteringen förstärks i neoliberal riktning, sker ett andra skifte; en historiskt vedertagen gemenskapstanke – nationen – bryts upp som grund för medborgerlig gemenskap. Denna tanke ersätts av en annan som är globaliseringsinriktad, vilken visar sig ha andra inne- och uteslutande mekanismer för olika individer och samhällsgrupper. Utifrån dessa forskningsrön tecknas avslutningsvis några konturer till ett alternativt sätt att tänka kring medborgarskap och gemenskap. Detta alternativ tar form i ambitionen att, i högre grad än vad som blir synligt i svensk utbildningspolitik, resonera kring möjligheter för ett medborgarskap bortom förhandstecknade indelningsgrunder för ett “vi”. Språk som politisk och samhällelig förändringskraft ges en central betydelse i avhandlingen. I analysen av texternas tal om skolans medborgarfostrande roll undersöks pågående politiska motsättningar när det gäller att vinna tal- och tolkningsföreträde till skolans fostransmål. Utgångarna av dessa motsättningar belyses genom tre områden för medborgarfostran som urskilts som centrala; ett politiskt, ett kulturellt samt ett ekonomi- och arbetslivsriktat. Genom dessa har rådande medborgarskapsdiskurser tagit form, ur vilka de utbildningspolitiska förståelserna av medborgarskap gestaltas och diskuteras.

Bridging discourses in a writing classroom

The aim of this study is to describe and analyse the writing discourse in one classroom and how students learn through studying a topic, i.e. the teaching and learning of written argument. The study takes its stance from a sociocultural perspective and is influenced by discourse analyses, new literacy studies and critical literacy (Fairclough1989; Barton 2007; Janks 2010; Ivanič 2004). Data from year 6 in Sweden consists of observations, informal conversations, teachers’ planning and students’ written texts, i.e. letters to a newspaper editor. The results are presented in terms of four themes that became apparent during the reading of the data, viz. (1) teaching for learning - deconstruction; (2) dialogue and scaffolding for learning – enabling access; (3) reconstruction, feedback and students’ reflections for learning; and (4) writing to learn. The data is analysed and discussed on the basis of four concepts for developing critical literacy, viz. access, deconstruction, reconstruction and domination (cf. Janks 2010:21 – 32). The study indicates that explicit teaching of a written argument gives students access to the dominating structure of the genre if they are given the time and tools to reflect and be given feedback from the teacher.