Olika chans beroende på födelsemånad : En kvantitativ undersökning av relative age effect på svenska längdskidgymnasier

Syfte Syftet med studien var att undersöka om relative age effect förekommer på svenska längdskidgymnasier bland antagna elever och hur eventuell förekomst ser ut bland flickor och pojkar samt hur det ser ut vid Riksidrottsgymnasierna och de Nationell Idrottsutbildningarna. Metod För att besvara syftet har statistisk data analyserats med hjälp av ett Pearson Chi2-test. Analysen har skett genom att undersöka födelsemånad, kön och inriktning bland antagna elever vid svenska längdskidgymnasier mellan åren 2010-2015. Resultat Resultatet visar att det finns signifikanta bevis på att relative age effect förkommer på svenska längdskidgymnasier (p= <0,05). Vid uppdelning av respektive utbildningsinriktning kunde det endast konstateras förekomst av relative age effect vid Riksidrottsgymnasierna, vid uppdelning av kön går det inte att säkerställa en signifikant förekomst av relative age effect. Slutsatser Studiens resultat visar att det förekommer relative age effect på svenska längdskidgymnasier, dock varierar den mellan de analyserade undervariablerna. Tydligast förekommer relative age effect vid Riksidrottsgymnasierna, medan det vid Nationell Idottsutbildning, kunde det inte konstateras bevis för en signifikant överrepresentation av elever födda under första kvartalet. När flickor och pojkar analyserades separat kunde ingen relative age effect konstateras. Det behövs mer forskning inom området för att få en överblick av konsekvenserna av relative age effect på längdskidgymnasier men även konsekvenserna för svensk längdskidåkning i stort.

Factors facilitating a national quality registry to aid clinical quality improvement : findings of a national survey

Objectives: While national quality registries (NQRs) are suggested to provide opportunities for systematic follow-up and learning opportunities, and thus clinical improvements, features in registries and contexts triggering such processes are not fully known. This study focuses on one of the world's largest stroke registries, the Swedish NQR Riksstroke, investigating what aspects of the registry and healthcare organisations facilitate or hinder the use of registry data in clinical quality improvement. Methods: Following particular qualitative studies, we performed a quantitative survey in an exploratory sequential design. The survey, including 50 items on context, processes and the registry, was sent to managers, physicians and nurses engaged in Riksstroke in all 72 Swedish stroke units. Altogether, 242 individuals were presented with the survey; 163 responded, representing all but two units. Data were analysed descriptively and through multiple linear regression. Results: A majority (88%) considered Riksstroke data to facilitate detection of stroke care improvement needs and acknowledged that their data motivated quality improvements (78%). The use of Riksstroke for quality improvement initiatives was associated (R2=0.76) with ‘Colleagues’ call for local results’ (p=<0.001), ‘Management Request of Registry data’ (p=<0.001), and it was said to be ‘Simple to explain the results to colleagues’ (p=0.02). Using stepwise regression, ‘Colleagues’ call for local results’ was identified as the most influential factor. Yet, while 73% reported that managers request registry data, only 39% reported that their colleagues call for the unit's Riksstroke results. Conclusions: While an NQR like Riksstroke demonstrates improvement needs and motivates stakeholders to make progress, local stroke care staff and managers need to engage to keep the momentum going in terms of applying registry data when planning, performing and evaluating quality initiatives.