‘Being in a womb’ or ‘playing musical chairs’ : the impact of place and space on infant feeding in NICUs

Background: Becoming a parent of a preterm baby requiring neonatal care constitutes an extraordinary life situation in which parenting begins and evolves in a medical and unfamiliar setting. Although there is increasing emphasis within maternity and neonatal care on the influence of place and space upon the experiences of staff and service users, there is a lack of research on how space and place influence relationships and care in the neonatal environment. The aim of this study was to explore, in-depth, the impact of place and space on parents’ experiences and practices related to feeding their preterm babies in Neonatal Intensive Care Units (NICUs) in Sweden and England. Methods: An ethnographic approach was utilised in two NICUs in Sweden and two comparable units in England, UK. Over an eleven month period, a total of 52 mothers, 19 fathers and 102 staff were observed and interviewed. A grounded theory approach was utilised throughout data collection and analysis. Results: The core category of ‘the room as a conveyance for an attuned feeding’ was underpinned by four categories: the level of ‘ownership’ of space and place; the feeling of ‘at-homeness’; the experience of ‘the door or a shield’ against people entering, for privacy, for enabling a focus within, and for regulating socialising and the; ‘window of opportunity’. Findings showed that the construction and design of space and place was strongly influential on the developing parent-infant relationship and for experiencing a sense of connectedness and a shared awareness with the baby during feeding, an attuned feeding. Conclusions: If our proposed model is valid, it is vital that these findings are considered when developing or reconfiguring NICUs so that account is taken of the influences of spatiality upon parent’s experiences. Even without redesign there are measures that may be taken to make a positive difference for parents and their preterm babies.

Effekten av reminiscens- och musikterapi hos deprimerade äldre på äldreboende : en litteraturöversikt

Syftet Att undersöka vilken effekt reminiscens- och musikterapi har på äldre deprimerade personer på äldreboende. Metod: Litteratursökning utfördes i databaserna CHINAL, Medline, Psycinfo samt Scopus. Till grund för resultatet valdes n=13 artiklar med kvantitativ design. Urvalet av artiklarna till resultatet har utförts med hjälp av inklusionskriterier, relevant abstract och publicerade mellan 2000-2013. Artiklarna skulle motsvara syfte och frågeställningar samt uppfylla hög eller medelpoäng i kvalitetsgranskningen. Resultat: Reminiscensterapi kunde reducera och minska depressiva symtom hos äldre personer på äldreboende. Musikterapi kunde också vara en effektiv åtgärd för att minska depression hos äldre personer på äldreboende. Ett annat resultat som framkom var att sömnen kan förbättras av musikterapi. Slutsats: Reminiscens- och musikterapi kunde minska depression hos äldre personer som bor på äldreboende, genom att musik stimulerar limbiska systemet och reminiscensterapin låter de äldre att återberätta och leva på nytt genom sina minnen. Det kan vara värdefullt för de äldre att vårdgivare på äldreboende lär sig grunder för reminiscens och musikterapi för att kunna använda det i den dagliga vården av de äldre för att minska depression men även som en förebyggande åtgärd.  

Omvårdnadsåtgärders effekter påcytostatikarelaterade biverkningar

Syfte: Syftet var att utvärdera effekten av sjuksköterskans föreslagna omvårdnadsåtgärder på cytostatikarelaterade biverkningar hos cancerpatienter som genomgår cytostatikabehandling. Metod: Examensarbetet utfördes som en litteraturöversikt. Resultatet grundar sig på 13 stycken kvantitativa artiklar. För datainsamlingen användes databaserna PubMed och Cinahl. Resultat: Resultatet visade att sjuksköterskan kan utföra omvårdnadsåtgärder som minskar patienters upplevelse av cytostatikarelaterade biverkningar. Effekterna som framkom av sjuksköterskans omvårdnadsåtgärder presenteras under rubrikerna; oral kryoterapi vid oral mukosit, personcentrerad patientutbildning med underrubriken utbildning utifrån ett teoretiskt perspektiv, automatiserad och sjuksköterske- assisterad symtombehandling samt musikterapi, bildspråk och avslappning. Slutsats: Sjuksköterskan kan genom olika omvårdnadsåtgärder hjälpa patienter att lindra symtom från cytostatikarelaterade biverkningar.

Audiovisuella loopar och kollektiv live-looping

 Loop-teknik i solistiska sammanhang är en idag väletablerad musicerande form dock är möjligheterna att använda tekniken i ensembleform ett mer eller mindre oprövat fält. I projektet “Audiovisuella loopar” som genomförts vid Högskolan Dalarna presenteras ett system för kollektiv livelooping där upp till fyra personer loop-musicerar tillsammans och där loopandet samtidigt kan spelas in och spelas upp som videoklipp. Tekniken har visat sig ha en stark kreativ potential. Med enbart en kort instruktion så startar en kollektiv process där den omedelbara feedbacken ger ett “fl ow” som lockar fram skaparglädjen hos musikanterna. Dessa erfarenheter pekar på spännande möjligheter att använda tekniken i musikundervisning och musikterapi.

Effekter av icke-farmakologiska metoder vid beteendemässiga och psykiska symtom hos personer som lever med Alzheimers sjukdom : En litteraturöversikt

Bakgrund: Alzheimers sjukdom (AD) är den vanligaste formen av demenssjukdomar och antalet människor som insjuknar i AD förväntas öka kraftigt med tiden. Dessutom kännetecknas personer med AD ofta av beteendemässiga och psykiska symtom (BPSD) som kan innefatta agitation, depression, vanföreställningar, oro, ångest, hallucinationer, sömnrubbningar, rastlöshet och apati. Dessa symtom kan orsaka lidande hos patienten och är svåra att hantera för både vårdgivaren och anhöriga, samt försvårar omvårdnadsarbetet. Syftet var att beskriva icke-farmakologiska metoder och effekter av dessa metoder vid omvårdnad av personer med Alzheimers sjukdom som har beteendemässiga och psykiska symtom. Metod: En litteraturöversikt bestående av 16 utvalda kvantitativa forskningsartiklar har genomförts. Artiklarna publicerades mellan år 2006-2016. Resultat. De studerade icke-farmakologiska metoderna var musikterapi, vissa typer av massage, reminiscence-terapi, vårdhundterapi och ljusterapi. Resultaten visade att icke-farmakologiska metoder kan ha en varierande effekt på BPSD. Litteraturöversikten visade att musikintervention var mest effektiv för att minska agitationsbeteende. Individualiserad musik i samband med speciella minnen minskade stress, fobier hos personer med svår demens. Intervention av handmassage, aromaterapi, taktil massage och terapeutisk beröring minskade aggression och agitationsbeteende. Vissa studier visade dock att fotmassageintervention och vårdhundterapi kunde öka verbal aggressivitet hos personer med demens, medan en annan studie visade att djurassisterade aktiviteter kunde minska nedstämdhet medan glädje och generell uppmärksamhet ökade. Effekten av ljusbehandling var förbättrad sömn, minskad depression, agitation och ätstörningar. Slutsats. Icke-farmakologiska metoder kan minska beteendemässiga och psykiska symtom hos personer med Alzheimers sjukdom, dock med varierande effekt. De varierande resultaten kan tolkas som att icke-farmakologiska metoder bör individanpassas och att det behövs vidare forskning inom området.

Perceptions of European medical staff on the facilitators and barriers to physical closeness between parents and infants in neonatal units

AIM: Studies have provided insights into factors that may facilitate or inhibit parent-infant closeness in neonatal units, but none have specifically focused on the perspectives of senior neonatal staff. The aim of this study was to explore perceptions and experiences of consultant neonatologists and senior nurses in five European countries with regard to these issues. METHODS: Six small group discussions and three one-to-one interviews were conducted with 16 consultant neonatologists and senior nurses representing nine neonatal units from Estonia, Finland, Norway, Spain and Sweden. The interviews explored facilitators and barriers to parent-infant closeness and implications for policy and practice and thematic analysis was undertaken. RESULTS: Participants highlighted how a humanising care agenda that enabled parent-infant closeness was an aspiration, but pointed out that neonatal units were at different stages in achieving this. The facilitators and barriers to physical closeness included socio-economic factors, cultural norms, the designs of neonatal units, resource issues, leadership, staff attitudes and practices and relationships between staff and parents. CONCLUSION: Various factors affected parent-infant closeness in neonatal units in European countries. There needs to be the political motivation, appropriate policy planning, legislation and resource allocation to increase measures that support closeness agendas in neonatal units. This article is protected by copyright. All rights reserved.

Parent’s experiences of feeding their preterm infant in Neonatal Units in Sweden. : Ethnographic design

Introduction: Studies have shown that having a preterm infant may cause stress and powerlessness for parents. It is important to support parents around the feeding situation, and that the Neonatal Intensive Care Unit (NICU) has appropriate space and place to help the family to bond to each other. For the healthcare professionals it is important to promote skin-to-skin contact and breastfeeding; particularly for preterm infants. There are many studies on parent’s experiences of NICUs and a few studies on parent’s experiences of feeding their infant in the NICU. Objective: The objective of this study was to explore parents experiences of feeding their infant in the NICU. Design: The study was conducted using an ethnographic design. Results: A global theme of ‘The journey in feeding’ was developed from four organising themes: ‘Ways of infant feeding’; ‘Environmental influences’; ‘Relationships’ and ‘Emotional factors’. These themes illustrate the challenges mothers reported with different methods of feeding. The environment had a big impact on parent’s experiences of infant feeding. Some mothers felt that breastfeeding seemed unnatural because their infant was so tiny but breastfeeding and skin-to-skin contact helped them to bond to their infant. The mothers thought it was difficult to keep up with the milk production by only pumping. Routines were not inviting parents to find their own rhythm. They also felt stressed about the weighing. Healthcare professionals had positive and negative influences on the parents. Conclusions: This study demonstrates that while all parents expressed the wish to breastfeed, their ‘journey in feeding’ was highly influenced by method of feeding, environmental, relational and emotional factors. The general focus upon routines and assessing milk intake generated anxiety and reduced relationality. Midwives and neonatal nurses need to ensure that they emphasise and support the relational aspects of parenting and avoid over-emphasising milk intake and associated progress of the infant

Pathways to emotional closeness in neonatal units - a cross-national qualitative study.

BACKGROUND: Research shows evidence for the importance of physical and emotional closeness for the infant, the parent and the infant-parent dyad. Less is known about how, when and why parents experience emotional closeness to their infants in a neonatal unit (NU), which was the aim of this study. METHODS: A qualitative study using a salutogenic approach to focus on positive health and wellbeing was undertaken in three NUs: one in Sweden, England and Finland. An 'emotional closeness' form was devised, which asked parents to describe moments/situations when, how and why they had felt emotionally close to their infant. Data for 23 parents of preterm infants were analyzed using thematic networks analysis. RESULTS: A global theme of 'pathways for emotional closeness' emerged from the data set. This concept related to how emotional, physical, cognitive and social influences led to feelings of emotional closeness between parents and their infants. The five underpinning organising themes relate to the: Embodied recognition through the power of physical closeness; Reassurance of, and contributing to, infant wellness; Understanding the present and the past; Feeling engaged in the day to day and Spending time and bonding as a family. CONCLUSION: These findings generate important insights into why, how and when parents feel emotionally close. This knowledge contributes to an increased awareness of how to support parents of premature infants to form positive and loving relationships with their infants. Health care staff should create a climate where parents' emotions and their emotional journey are individually supported.