Undervisning till patienter med diabetes typ 2.Faktorer som påverkar resultatet av egenvården- En systematisk litteraturstudie

Syftet med studien var att belysa vilka faktorer i patientundervisningen som kan påverka resultatet av egenvård för patienter med diabetes typ 2 samt att kartlägga gruppundervisningens betydelse och dess innehåll. Studien baseras på 13 vetenskapliga artiklar daterade från år 1991 och fram till år 2003. Litteraturen har sökts manuellt och via databaserna PubMed, SweMed och Elsevier. Sökorden som använts i olika kombinationer var: education, diabetes type 2, support, obesity, self- management, changes lifestyle, factors affecting, empowerment, diabetes nurse, nurse, individually, group, diabetes typ 2, stöd, sjuksköterska, undervisning och egenvård. Urvalet av de vetenskapliga artiklarna gjordes med tanke på litteraturstudiens syfte och frågeställningar. Resultatet visade att undervisningen bör vara en ständigt pågående process. Kontinuitet, hänsyn, tillgänglighet och stöd av hela diabetesteamet under en längre tid är viktiga faktorer i behandlingen. Andra viktiga faktorer som kan påverka resultatet av egenvård är patientens självkänsla, motivation och upplevd ensamhet. Det är viktigt att undervisarens förhållningssätt varieras och anpassas efter patientens individuella resurser och behov. Undervisningsprogram som innehåller både grupp- och individuell undervisning i kombination med teoretisk- och praktisk undervisning har en positiv betydelse för patientens egenvård. Diskussioner och sociala aktiviteter i grupp, visade sig ha en god inverkan på patientens livsstilsförändringar.

Faktorer som påverkar vårdmötet mellan sjuksköterskan och föräldrar till överviktiga barn : Litteraturstudie

Bakgrund: Övervikt och fetma bland barn och ungdomar har ökat kraftigt under de senaste 20 åren. I Sverige har förekomsten av fetma ökat från 1 % till 4 %. Det finns flertalet orsaker till övervikt och fetma hos barn och ungdomar. Några av dem är genetiska faktorer, livsmedelskonsumtion, miljöfaktorer samt livsstilsfaktorer. Syfte: Att beskriva de faktorer som påverkar vårdmötet mellan sjuksköterskan och föräldrar till barn och ungdomar med övervikt eller fetma. Metod: Studien har genomförts som en litteraturöversikt och bestod av 13 artiklar. 10 med kvalitativ ansats och tre med kvantitativ ansats. Dessa hämtades i databaserna Cinahl och PubMed. Resultat: Det identifierades både hinder och möjligheter som kan uppstå i vårdmötet mellan sjuksköterskan och föräldrar. Dessa hinder och möjligheter presenteras i två kategorier med totalt fem subkategorier; Skuld och skamkänslor hos föräldrarna, förnekelse hos föräldrarna angående barnets vikt, öka medvetenheten om fördelarna med viktminskning, långsiktigt förtroende underlättar vårdmötet och anpassad kommunikation i vårdmötet mellan sjuksköterska och förälder. Slutsats: Flera faktorer identifierades som har betydelse för vårdmötet mellan sjuksköterska och föräldrar. De faktorer som utgjorde hinder i vårdmötet kan båda parter påverka så att förbättringar kan ske.

Nurses' research utilization two years after graduation : a national survey ofassociated individual, organizational, and educational factors

Background. Nurses' research utilization (RU) as part of evidence-based practice is strongly emphasized in today's nursing education and clinical practice. The primary aim of RU is to provide high-quality nursing care to patients. Data on newly graduated nurses' RU are scarce, but a predominance of low use has been reported in recent studies. Factors associated with nurses' RU have previously been identified among individual and organizational/contextual factors, but there is a lack of knowledge about how these factors, including educational ones, interact with each other and with RU, particularly in nurses during the first years after graduation. The purpose of this study was therefore to identify factors that predict the probability for low RU among registered nurses two years after graduation. Methods. Data were collected as part of the LANE study (Longitudinal Analysis of Nursing Education), a Swedish national survey of nursing students and registered nurses. Data on nurses' instrumental, conceptual, and persuasive RU were collected two years after graduation (2007, n = 845), together with data on work contextual factors. Data on individual and educational factors were collected in the first year (2002) and last term of education (2004). Guided by an analytic schedule, bivariate analyses, followed by logistic regression modeling, were applied. Results. Of the variables associated with RU in the bivariate analyses, six were found to be significantly related to low RU in the final logistic regression model: work in the psychiatric setting, role ambiguity, sufficient staffing, low work challenge, being male, and low student activity. Conclusions. A number of factors associated with nurses' low extent of RU two years postgraduation were found, most of them potentially modifiable. These findings illustrate the multitude of factors related to low RU extent and take their interrelationships into account. This knowledge might serve as useful input in planning future studies aiming to improve nurses', specifically newly graduated nurses', RU.