Teaching grammar: A study of the common English grammar errors and grammar teaching methods that can be relevant for Swedish upper secondary schools

Grammar has always been an important part of language learning. Based on various theories, such as the universal grammar theory (Chomsky, 1959) and, the input theory (Krashen, 1970), the explicit and implicit teaching methods have been developed. Research shows that both methods may have some benefits and disadvantages. The attitude towards English grammar teaching methods in schools has also changed and nowadays grammar teaching methods and learning strategies, as a part of language mastery, are one of the discussion topics among linguists. This study focuses on teacher and learner experiences and beliefs about teaching English grammar and difficulties learners may face. The aim of the study is to conduct a literature review and to find out what scientific knowledge exists concerning the previously named topics. Along with this, the relevant steering documents are investigated focusing on grammar teaching at Swedish upper secondary schools. The universal grammar theory of Chomsky as well as Krashen’s input hypotheses provide the theoretical background for the current study. The study has been conducted applying qualitative and quantitative methods. The systematic search in four databases LIBRIS, ERIK, LLBA and Google Scholar were used for collecting relevant publications. The result shows that scientists’ publications name different grammar areas that are perceived as problematic for learners all over the world. The most common explanation of these difficulties is the influence of learner L1. Research presents teachers’ and learners’ beliefs to the benefits of grammar teaching methods. An effective combination of teaching methods needs to be done to fit learners’ expectations and individual needs. Together, they will contribute to the achieving of higher language proficiency levels and, therefore, they can be successfully applied at Swedish upper secondary schools.

Forskningscirkeln en arbetsform för att utveckla skolan mot en lärande organisationlärande organisation?

När samhället blir mera komplext ställs generellt sett allt större krav på enskilda individer och organisationer. Detta innebär också att t ex kraven på skolan som organisation ökar i motsva-rande grad. Om förändringar i skolan skall lyckas måste lärarna involveras (Hargreaves, 1998). Förändringen måste helt enkelt utgå från lärarna själva. “It is teachers who, in the end, will change the world of the school by understanding it“ (Lawrence Stenhouse, citerad i Egerbladh & Tiller, 1998). För många lärare är kärnpunkten när verksamheten skall förändras om den går att genomföra i praktiken. På det sätt som lärare förstår hur skolan fungerar kan även antas ha betydelse för hur de utför sina arbetsuppgifter. Det är mot en sådan bakgrund som s k forskningscirklar, som ett forum för ett möte mellan lärare och forskare, blir av intresse. Kan då också s k lärande organisationer innehålla forskningscirklar som en möjlig arbetsform för att både förstå och att utveckla skolans verksamhet i praktiken? Med utgångspunkt från den bakgrund som skisserats upp är syftet med detta paper sålunda att diskutera: a) Under vilka förutsättningar är det möjligt att tala om skolan som en lärande organisa-tion?b) Är det möjligt att betrakta forskningscirkeln som ett, av flera tänkbara, medel för att utveckla skolan mot en lärande organisation?Jag utgår från två av Senges (1995) huvudkriterier, personlig utveckling (Personal Mastery) och team-lärande, för att diskutera några aspekter av de frågeställningar som anges i syftet. För att ge en mer fullständig bild skulle det självfallet ha varit att föredra att de tre övriga kriterierna som Senge använder hade kunnat behandlas på ett motsvarande sätt. Jag väljer dock bort dessa då det inte finns möjlighet att klara av en sådan uppgift inom den begränsade ram som ett paper av den här typen ger utrymme för.