Bland äckliga fittor och kunskapsluckor : En kritisk analys av tonårstjejers sexuella agens och dess frigörande och diciplinerande potential, baserat på berättelser av barnmorskor och kuratorer

Ett använt begrepp när det gäller tonårstjejer och sexualitet är sexuell agens, att handla efter egna beslut. Avsikten med denna studie är att nå en ökad förståelse av vad som påverkar utvecklingen av sexuell agens hos tonårstjejer, utifrån berättelser av två professioner vid ungdomsmottagningar. Syftet är också att göra en kritisk analys och en sociologisk teoretisering av upplevelsen av sexuell agens samt utifrån ett maktperspektiv utreda dess disciplinerande och frigörande potential. Tidigare forskning visar främst att det finns en avsaknad av lust och kunskap hos tonårstjejer samt att deras förmåga att ta självständiga beslut i relation till sexualitet är avhängt deras agens. I denna studie genomfördes kvalitativa intervjuer med barnmorskor och kuratorer vid ungdomsmottagningar. Tematisk analysmetod användes vid tolkningsförfarandet. Det empiriska materialet visade bland annat att tonårstjejers agens är influerat av yttre påverkan, gränssättning, skam, självförtroende och kunskap. För att nå en sociologisk förståelse av det empiriska materialet har sociologiska perspektiv på sexualitet, makt samt Foucaults teori om kroppens disciplinering använts. Baserat på professionerna vid ungdomsmottagningarna visade analysen att utvecklingen av sexuell agens gynnas av kunskap och självförtroende, hämmas av påverkan och skam samt både gynnas och hämmas av gränssättning. Den fördjupade analysen visade att sexuell agens kan skapa autonoma beslut, vilket minskar sårbarheten för maktens disciplin och därmed verkar frigörande inom disciplinens egendefinierade gränser. En avslutande slutsats var att upplevelsen av sexuell agens bör förstås som främst disciplinerande.  

Acceptability of home-assessment post medical abortion and medical abortion in a low-resource setting in Rajasthan, India : Secondary outcome analysis of a non-inferiority randomized controlled trial

Background: Studies evaluating acceptability of simplified follow-up after medical abortion have focused on high-resource or urban settings where telephones, road connections, and modes of transport are available and where women have formal education. Objective: To investigate women's acceptability of home-assessment of abortion and whether acceptability of medical abortion differs by in-clinic or home-assessment of abortion outcome in a low-resource setting in India. Design: Secondary outcome of a randomised, controlled, non-inferiority trial. Setting Outpatient primary health care clinics in rural and urban Rajasthan, India. Population: Women were eligible if they sought abortion with a gestation up to 9 weeks, lived within defined study area and agreed to follow-up. Women were ineligible if they had known contraindications to medical abortion, haemoglobin < 85mg/l and were below 18 years. Methods: Abortion outcome assessment through routine clinic follow-up by a doctor was compared with home-assessment using a low-sensitivity pregnancy test and a pictorial instruction sheet. A computerized random number generator generated the randomisation sequence (1: 1) in blocks of six. Research assistants randomly allocated eligible women who opted for medical abortion (mifepristone and misoprostol), using opaque sealed envelopes. Blinding during outcome assessment was not possible. Main outcome measures: Women's acceptability of home-assessment was measured as future preference of follow-up. Overall satisfaction, expectations, and comparison with previous abortion experiences were compared between study groups. Results: 731 women were randomized to the clinic follow-up group (n = 353) or home-assessment group (n = 378). 623 (85%) women were successfully followed up, of those 597 (96%) were satisfied and 592 (95%) found the abortion better or as expected, with no difference between study groups. The majority, 355 (57%) women, preferred home-assessment in the event of a future abortion. Significantly more women, 284 (82%), in the home-assessment group preferred home-assessment in the future, as compared with 188 (70%) of women in the clinic follow-up group, who preferred clinic follow-up in the future (p < 0.001). Conclusion: Home-assessment is highly acceptable among women in low-resource, and rural, settings. The choice to follow-up an early medical abortion according to women's preference should be offered to foster women's reproductive autonomy.