Unsupervised learning to cluster the disease stages in parkinson's disease

Parkinson's disease (PD) is the second most common neurodegenerative disorder (after Alzheimer's disease) and directly affects upto 5 million people worldwide. The stages (Hoehn and Yaar) of disease has been predicted by many methods which will be helpful for the doctors to give the dosage according to it. So these methods were brought up based on the data set which includes about seventy patients at nine clinics in Sweden. The purpose of the work is to analyze unsupervised technique with supervised neural network techniques in order to make sure the collected data sets are reliable to make decisions. The data which is available was preprocessed before calculating the features of it. One of the complex and efficient feature called wavelets has been calculated to present the data set to the network. The dimension of the final feature set has been reduced using principle component analysis. For unsupervised learning k-means gives the closer result around 76% while comparing with supervised techniques. Back propagation and J4 has been used as supervised model to classify the stages of Parkinson's disease where back propagation gives the variance percentage of 76-82%. The results of both these models have been analyzed. This proves that the data which are collected are reliable to predict the disease stages in Parkinson's disease.

Manoeuvring between anxiety and control : Patients experience of learning to live with diabetes: a lifeworld phenomenological study

Research shows that people with diabetes want their lives to proceed as normally as possible, but some patients experience difficulty in reaching their desired goals with treatment. The learning process is a complex phenomenon interwoven into every facet of life. Patients and healthcare providers often have different perspectives in care which gives different expectations on what the patients need to learn and cope with. The aim of this study, therefore, is to describe the experience of learning to live with diabetes. Interviews were conducted with 12 patients afflicted with type 1 or type 2 diabetes. The interviews were then analysed with reference to the reflective lifeworld research approach. The analysis shows that when the afflicted realize that their bodies undergo changes and that blood sugar levels are not always balanced as earlier in life, they can adjust to their new conditions early. The afflicted must take responsibility for balancing their blood sugar levels and incorporating the illness into their lives. Achieving such goals necessitates knowledge. The search for knowledge and sensitivity to changes are constant requirements for people with diabetes. Learning is driven by the tension caused by the need for and dependence on safe blood sugar control, the fear of losing such control, and the fear of future complications. The most important responsibilities for these patients are aspiring to understand their bodies as lived bodies, ensuring safety and security, and acquiring the knowledge essential to making conscious choices.

Patients' experiences of support for learning to live with diabetes to promote health and well-being : A lifeworld phenomenological study

Learning to live with diabetes in such a way that the new conditions will be a normal and natural part of life imposes requirements on the person living with diabetes. Previous studies have shown that there is no clear picture of what and how the learning that would allow persons to incorporate the illness into their everyday life will be supported. The aim of this study is to describe the phenomenon of support for learning to live with diabetes to promote health and well-being, from the patient's perspective. Data were collected by interviews with patients living with type 1 or type 2 diabetes. The interviews were analysed using a reflective lifeworld approach. The results show that reflection plays a central role for patients with diabetes in achieving a new understanding of the health process, and awareness of their own responsibility was found to be the key factor for such a reflection. The constituents are responsibility creating curiosity and willpower, openness enabling support, technology verifying bodily feelings, a permissive climate providing for participation and exchanging experiences with others. The study concludes that the challenge for caregivers is to create interactions in an open learning climate that initiates and supports reflection to promote health and well-being.

Making Learning Possible : Nätbaserad utbildning vid Högskolan Dalarna

Högskolan Dalarna (HDa) har gjort ett strategiskt/medvetet val genom att betona den pedagogiska utvecklingen för nästa generations lärande (NGL) och har under flera år utvecklat nätbaserade kurser. NGL centrum är ett nav i den pedagogiska utvecklingen på HDa. Vår roll är att möjliggöra studenters lärande. (Ramsden 2003). Vid vår högskola fokuserar vi på olika datorsystem som stödjer lärandet och möjliggör synkron interaktion och kommunikation, både vid seminarier och under föreläsningar. Vi har valt och utvecklat system som stödjer lärandet och kontakten mellan studenter och lärare på ett bra sätt, fokus ligger inte nödvändigtvis på den nyaste teknologin. Vi anser att det är viktigt att skapa förutsättningar för sociokulturella miljöer vid nätbaserade utbildingar och därför är seminarier och samtal mycket viktiga i våra utbildningar. (Säljö 2000). Vi har definierat tre huvudbehov för lärandeprocessen och vi har valt system för informationsutbyte (Fronter), Adobe Connect för seminarier och Videochat - vårt egenutvecklade system för föreläsningar. Vi vet sedan många år att föreläsningar hjälper studenterna att förstå litteraturen bättre. Ett LMS (Fronter) är ett sätt att samla information såsom scheman och uppgifter. Där sker diskussioner om innehåll och kursupplägg, inlämningar, nyheter och meddelanden. När det gäller föreläsningar har vi valt att använda ”live-streaming” med möjlighet att spela in föreläsningen. Vi betraktar varken Adobe Connect eller vår Videochat som virtuella verktyg. De möten som genomförs med dessa verktyg är på riktigt. Studenter och lärare vittnar ofta om att de interagerar mer i ett seminarium via Connect än vad som sker i en fysisk föreläsningssal och bekräftar den pedagogiska närheten. HDa har system som är säkra men vi tror samtidigt på öppenhet och lättillgänglighet. Vi välkomnar gäster in i systemen för att skapa transparens. Läraren har möjlighet att låsa mappar i vårt LMS och göra dem både säkra och privata. Vi vill berätta och visa för intresserade konferensdeltagare hur vi på Högskolan Dalarna jobbar generellt med nätbaserade verktyg men också visa på mer specifika lösningar som har uppskattats av våra studenter och lärare.   References Ramsden, Paul (2003). Learning to teach in higher education. 2. ed. London: RoutledgeFalmer Säljö, Roger (2000). Lärande i praktiken: ett sociokulturellt perspektiv. [Learning in practice - A sociocultural perspective]. Stockholm: Prisma

Making learning possible - Nätbaserad utbildning för funktionsnedsatta studenter

Making learning possible - Nätbaserad utbildning för funktionsnedsatta studenter Högskolan Dalarna har gjort ett strategiskt/medvetet val genom att betona den pedagogiska utvecklingen för nästa generations lärande (NGL) och har under flera år utvecklat nätbaserade kurser.  Detta innebär även att ibland måste anpassa våra system för t.ex. hörselskadade studenter. Högskolan har en lång tradition av teckentolka föreläsningar i sal. Vi har även under en längre tid teckentolkat inspelade föreläsningar. Efter att ha provat olika sätt att spela in dessa har vi nu landat i ett system där originalföreläsningen är till vänster och tar upp c:a 80% av skärmen. Teckentolken syns i de resterande 20% till höger. Eftersom vi använder samma system för teckentolkningen som våra lärare har i studion blir det ”strömlinjeformat” då vi bara behöver hantera ett system och får den automatisering som är inbyggd. När det gäller seminarier använder vi oss av Adobe Connect. Lärarna, teckentolken och studenterna (även de hörselskadade) är i ett rum där läraren visar sina dokument, samtalar med studenterna o.s.v.. Teckentolken och den hörselskadade studenten har ett extra rum i Connect där tolken syns. När studenten ska prata så tecknar studenten och det taltolkas av tolken i Connect-rummet med läraren. För detta har teckentolkarna ett separat rum/studio med två skärmar för att kunna se och höra båda Connect-rummen. Vi rekommenderar studenten att också ha två skärmar. Teoretiskt borde detta även kunna användas för en hörselskadad lärare men det har inte gjorts några försök hos oss. Vi vill visa med ljud och bild för intresserade åhörare hur vi har byggt detta arbete och hur hinder kan överbryggas. References Ramsden, Paul (2003). Learning to teach in higher education. 2. ed. London: RoutledgeFalmer Säljö, Roger (2000). Lärande i praktiken: ett sociokulturellt perspektiv. [Learning in practice - A sociocultural perspective]. Stockholm: Prisma

Undersökande arbetssätt i NO-undervisningen i grundskolans tidigare årskurser

This thesis deals with the use of inquiry-based approaches in primary school science. The aim is to investigate the goals and purposes that are constituted by the curriculum and by the teachers in interviews and through their teaching in the classroom. The results are used to develop conceptual tools that can be used by teachers’ in their work to support students’ learning of science when using an inquiry-based approach. The thesis is comprised of four papers. In paper one a comparative analysis is made of five Swedish national curricula for compulsory school regarding what students should learn about scientific inquiry. In paper two 20 teachers were interviewed about their own teaching using inquiry. Classroom interactions were filmed and analyzed in papers three and four, which examine how primary teachers use the various activities and purposes of the inquiry classroom to support learning progressions in science. The results of paper one show how the emphasis within and between the two goals of learning to carry out investigations and learning about the nature of science shifted and changed over time in the different curricula. Paper two describes the selective traditions and qualities that were emphasized in the teachers’ accounts of their own teaching. The results of papers three and four show how students need to be involved in the proximate and ultimate purposes of the teaching activities for progression to happen. The ultimate purposes are the scientific purposes for the lesson (as given by the teacher or by the curriculum), whereas the proximate purposes are the more student-centered purposes that through different activities should allow the students to relate their own experiences and language to the ultimate purpose. The results show the importance of proximate purposes working as ends-in-viewin the sense of John Dewey, meaning that the students see the goal of the activity and that they are able to relate to their experiences and familiar language.