Fonologisk medvetenhet och avkodning – betydelsefulla förmågor i tidig läsutveckling : Intervjustudie i en F-3-skola

Forskare har under lång tid rapporterat om att den tidiga läs- och skrivinlärningen påverkas på ett positivt sätt när språkliga förmågor samverkar med språkliga sammanhang. En språklig förmåga som det forskats mycket kring är den fonologiska medvetenheten. Syftet med detta examensarbete var att undersöka hur fem lärare och en speciallärare anger att de arbetar för att främja läsinlärningen hos elever i skolans tidiga årskurser. I arbetet står följande frågeställningar i fokus: Hur arbetar lärarna med den tidiga läsinlärningen? Vilka aspekter anser lärarna vara särskilt viktiga i läsundervisningen? En intervjustudie genomfördes i en F-3-skola. Det framgick att lärarna arbetade på ett systematiskt sätt med läsinlärningen. Samtliga informanter började undervisningen med att stärka den fonologiska medvetenheten med hjälp av språklekar. Även om ingen av lärarna använde Bornholmsmodellens språklekar fullt ut i årskurs ett, använde de delar av materialets språklekar som lärarna ansåg att eleverna behövde träna mer på. Arbetet genomfördes i sociokulturell och pragmatisk teori som utgångspunkter.

Lästräning och läsmotivation : Hur kan intensivlästräning påverka elevers läsutveckling och läsmotivation?

Föreliggande studie har syftat till att undersöka möjliga effekter som intensivlästräning kan ge fem elever som ännu inte knäckt läskoden. Dessa elever har fått delta i ett läsprojekt som inneburit intensivlästräning 30 minuter om dagen i fyra veckor. Undervisningen har baserats på en kombination av ordförståelse, fonologisk lästräning och förståelseinriktade metoder. Stort fokus har även legat på att motivera och höja elevernas självförtroende. En kontrollgrupp har använts och skillnader i kunskapsutveckling och läsmotivation har kunnat påvisas mellan de båda grupperna efter studiens avslut. Resultatet av studien visar att elevernas kunskapsnivå, som väntat, har ökat under de fyra veckorna de deltagit i projektet. Det visar samtidigt att deras inställning gentemot läsning som aktivitet har förändrats. Efter avslutat projekt har samtliga en mer positiv attityd mot läsning jämfört med tidigare. Studien bidrar till en ökad förståelse av det nära sambandet mellan kunskap och motivation. Det blir tydligt hur viktigt det är att som lärare ha kunskap om detta samband för att på bästa sätt skapa en balans mellan undervisning som utmanar och undervisning som bekräftar. Med en ökad läsförmåga kommer ofta en ökad läsmotivation och de båda kompletterar varandra.

Att öka läsförmågan : En undersökning kring lärares arbete för att göra elever till bättre läsare

Syftet med denna studie var att undersöka hur lärare som undervisar i år 3 till 9 på en skola, medvetet arbetar med läsning och tränar elevers läsförståelse och läsförmåga. Syftet var även att se hur läsundervisningen på skolan förhåller sig till Frank Smiths och Caroline Libergs teorier om läsning. Undersökningen genomfördes i två delar, dels genom enkätstudie och dels genom läroboksanalys av två läroböcker som används på skolan. Enkäten besvarades av fyra klasslärare och nitton ämneslärare på skolan. Resultaten visade att majoriteten av lärarna har formell utbildning om hur läsförmågan utvecklas, men flertalet anser att deras kompetens inte räcker till för att hjälpa eleverna att bli bättre läsare. Majoriteten använder också undervisningsmetoder där eleverna får öva läsförmågan minst en gång i veckan. De flesta lärarna använder läroböcker regelbundet och av de analyserade böckerna ansågs historieboken inte ha ett särskilt meningsfull innehåll medan svenskboken ansågs ha ett meningsfullt textinnehåll.

Förebygga, identifiera och åtgärda : Om elevers läs- och skrivproblematik i årskurs 1-3

Syftet med detta arbete var att belysa faktorer som förebygger svårigheter i läs- och skrivinlärning samt metoder som används för att identifiera vari svårigheterna består och åtgärder som tillämpas för att stödja elever med läs- och skrivproblematik. Den metod som tillämpats har varit en litteraturstudie samt en mindre empirisk undersökning i form av åtta intervjuer med verksamma lärare i årskurs 1-3. Resultatet visar att faktorer som förebygger läs- och skrivproblem är en riklig tal- och skriftspråklig stimulans i hem- och närmiljö samt en medvetet förebyggande metodik i skolan, med fokus på att systematiskt följa varje elevs läsutveckling. Vidare visar resultatet att de metoder som används för att upptäcka och identifiera läs- och skrivsvårigheter både består i olika former av kartläggningsmaterial och lärares kunskaps- och erfarenhetsbaserade förmåga att på daglig basis avläsa var eleverna befinner sig i inlärningsprocessen. Resultatet visar också att de åtgärder som tillämpas sker i såväl mindre elevgrupper som i enskild undervisning, så kallad en-en-pedagogik, med syfte att träna det som eleverna specifikt behöver. Den sistnämnda formen av undervisning, en-en, har i resultatet framkommit som särskilt effektiv. Det framkommer även att lärares möjligheter till kollegialitet är en essentiell fråga för en effektiv undervisning. Sammanfattningsvis konstateras att skolans primära behov är en fråga om huruvida skolan tillförs ökade resurser.  

Läsundervisningens organisation i grundskolans tidiga årskurser : En systematisk litteraturstudie om hur lärare i årskurserna F-3 arbetar för att utveckla elevers läsförmåga.

Syftet med denna litteraturstudie var att undersöka hur F-3 lärare organiserar och bedriverden tidiga läsundervisningen samt undersöka vilka faktorer som verkar påverkaundervisningen och dess innehåll. Metoden för arbetet är en systematisk litteraturstudie därtidigare empiriska forskningar har analyserats och presenterats. Litteraturen söktes genomsöktjänster och databaser tillgängliga via Högskolan Dalarnas bibliotek i form av LIBRISoch SUMMON. Resultatet visar att lärare ser avkodning och läsförståelse som viktiga delardå eleverna ska utveckla en god läsförmåga. Hur lärarna organiserar den tidigaläsundervisningen ser dock ut på olika sätt. Några olika läsinlärningsteorier speglas ilärarnas sätt att bedriva undervisningen men den främsta metoden verkar dock vara dentraditionella ljudningsmetoden där eleverna i ett tidigt stadium lär sig ords enskildabeståndsdelar. Något som verkar vara generellt i skolorna är att många lärare anordnartidiga läsförberedande aktiviteter för de yngre eleverna där de får möta skriftspråket ilekfulla former. Lärarens kunskaper inom läsinlärningsområdet visas vara en avgörandefaktor för den tidiga läsundervisningen och barnens utveckling av en god läsförmåga.

Lärares sätt att grundlägga för elevers läsförståelse : En kvalitativ intervjustudie av verksamma lärare

Enligt PISAs kunskapsmätningar sjunker svenska elevers kunskaper varje år. Ett kunskapsområde som sjunker är läsförståelsen. I denna undersökning har sammanlagt sex lärare i förskoleklass och skolans tidigare år intervjuats. Syftet är att undersöka hur lärarna arbetar i sin undervisning för att lägga grunden för utveckling av läsförståelsen, vilka faktorer de anser påverkar läsförståelsen och hur lärarna individualiserar undervisningen för elever med ett annat modersmål än svenska. I bakgrunden finns forskningsresultat inom samma område för att kunna jämföra informanternas svar med vad forskningen säger. Forskningen nämner bland annat ordförråd, ordavkodning och den fonologiska medvetenheten som faktorer som påverkar utvecklingen av läsförståelsen. Resultatet visar att lärarna arbetar mycket med ord- och begreppsförståelsen hos eleverna. De samtalar och diskuterar till största delen under lektionerna och en del arbetar mycket med den fonologiska medvetenheten. Inom området med undervisningen för elever med ett annat modermål än svenska anses det finns utvecklingsmöjligheter i de svar som informanterna gav.

Elevers läsvanor : En kvalitativ studie av fyra fordonselevers läsvanor

The following study was conducted at an upper secondary school in Sweden and attempts to explore the question of what influences male pupils’ reading habits. Many quantitative international studies, including PISA, PIRLS and IEA Reading Literacy, have sought to answer this question, but only partially succeeded due to the limitations of their methods. Therefore, this study seeks to explore this question in more depth using qualitative methods, including interviews and classroom observations, but also minor tests. Two facts which the previously mentioned international studies have found is that boys and particularly immigrant boys tend to have worse reading results than their counterparts. It is therefore the aim of this study to study four male students in upper secondary school; of which two are native Swedes and the other two are unaccompanied refugee children; one from Afghanistan and the other from Morocco. The findings of this study are as follows. Firstly, necessity was found to be the single most important factor for the reading habits of these four pupils; especially the two refugees. Both refugees learnt to read under harsh circumstances in madrassas in their respective home countries. Moreover, the Moroccan pupil learnt to speak and read Spanish fluently during his seven years as a homeless child. Furthermore, in the absence of necessity, interest was found to be decisive in determining the pupils’ reading habits. In addition to this, the study theorizes that an interest in reading generally arises before the ability to read and not vice versa. However, teachers can in fact affect their pupils’ reading habits even in upper secondary school.

Fyra speciallärares syn på Wendickmodellens användning som en läsutvecklingsmetod : En intervjustudie med speciallärare för grundskolans mellanår.

Syftet med den här undersökningen har varit att undersöka hur fyra speciallärare använder Wendickmodellen i årskurs 4-6 samt att undersöka deras inställning till Wendickmodellen som läsutvecklingsmodell. Undersökningen gjordes genom kvalitativa intervjuer med fyra speciallärare för grundskolans mellanår. Alla dessa har på ett eller annat sätt kommit i kontakt med, och använt sig av, Wendickmodellen, men det är inte alla som använder den i dag. Som teoretisk utgångspunkt har Vygotskijs sociokulturella perspektiv samt Deweys pragmatiska perspektiv använts. Resultatet visar att Wendickmodellens vara eller icke vara inte är vad som avgör om en utlärningssituation är tillfredsställande eller inte, utan snarare att det är det aktiva valet av metod från läraren som avgör. Resultatet visar också att det oftast inte går att använda sig av endast en modell, i alla fyra intervjuer som gjordes blev det tydligt att alla lärare valde att arbeta på olika sätt med sina elever, oavsett om de använde sig av Wendickmodellen eller inte.

Fyra speciallärares syn på Wendickmodellens användning som en läsutvecklingsmetod. : En intervjustudie med speciallärare för grundskolans mellanår.

Syftet med den här undersökningen har varit att undersöka hur fyra speciallärare använder Wendickmodellen i årskurs 4-6 samt att undersöka deras inställning till Wendickmodellen som läsutvecklingsmodell. Undersökningen gjordes genom kvalitativa intervjuer med fyra speciallärare för grundskolans mellanår. Alla dessa har på ett eller annat sätt kommit i kontakt med, och använt sig av, Wendickmodellen, men det är inte alla som använder den i dag. Som teoretisk utgångspunkt har Vygotskijs sociokulturella perspektiv samt Deweys pragmatiska perspektiv använts. Resultatet visar att Wendickmodellens vara eller icke vara inte är vad som avgör om en utlärningssituation är tillfredsställande eller inte, utan snarare att det är det aktiva valet av metod från läraren som avgör. Resultatet visar också att det oftast inte går att använda sig av endast en modell, i alla fyra intervjuer som gjordes blev det tydligt att alla lärare valde att arbeta på olika sätt med sina elever, oavsett om de använde sig av Wendickmodellen eller inte.