Historiemedvetande i grundskolans lägre årskurser : Förmågan att koppla samman dåtid-nutid-framtid

Historiemedvetande, i betydelsen förmåga att se hur dåtiden påverkat nutiden och hur de i sin tur påverkar framtiden, är ett område som behöver utvecklas mer enligt Skolinspektionens kvalitetsgranskning av historieämnet. Varför denna förmåga är viktig och hur den kan utvecklas söker föreliggande allmänna litteraturstudie svar på. Relevanta verk har sökts via databasen Summon samt genom manuella sökningar via referenslistor. Det visade sig att forskning vad gäller historieundervisningen för grundskolans yngre elever är begränsad. Orsaken till detta beror delvis på de resultat som framkom. Tidigare forskning, vilken utgick från utvecklingspsykologin, menade att yngre barn/elever inte var förmögna till det abstrakta tänkandet som krävs för att göra kopplingar mellan tidsdimensionerna. Denna uppfattning delas inte av forskare med rötterna inom det sociokulturella perspektivet. Där framhålls att barn visserligen har bekymmer att förstå tidslinjen vilket förklaras med svårigheter i skiljandet av linjär och cyklisk tid, hanterandet av stora tal samt språkutvecklingen. Dessa hinder är dock fullt överkomliga om undervisningen hålls konkret med utgångspunkt i elevernas erfarenheter där möjligheter till inlevelse ges. Samtidigt behövs hos läraren en medvetenhet om att barn, på grund av språkutvecklingen, dels använder andra ord och dels använder orden på ett annat sätt när de ska förklara vilket ställer krav på begreppsundervisning.

Lärares förhållningssätt till formativ bedömning, en vedertagen bedömningspolicy och sambedömning : En intervjustudie om hur lärare ser på sitt bedömningsuppdrag

Syftet med det här examensarbetet är att undersöka i vilken omfattning och med vilka syften tillfrågade lärare till elever i lägre årskurser arbetar med formativ bedömning, använder sig av en vedertagen bedömningspolicy samt utför sambedömning. Metodansatsen i undersökningen är grundad teori där informanternas perspektiv och handlingar sätts i centrum. Resultatet baseras på intervjusvar från sex lärare. Resultatet visar att lärarna kontinuerligt arbetar med formativ bedömning och att deras syften med det arbetet är att eleverna ska äga sitt eget lärande, vara aktiva och medvetandegöra samt utveckla sitt tänkande. Samtliga tillfrågade lärare sambedömer de nationella proven och träffas emellanåt i grupper för att bedöma elevernas arbeten och diskutera deras lärandeprogression. Några av lärarna arbetar efter en vedertagen bedömningspolicy, andra gör det inte. Tidsbrist är något som de flesta av lärarna säger sig uppleva.

Elevers attityder till och intresse för naturvetenskap i grundskolans årskurser 4-9 En systematisk litteraturstudie

Syfte: Syftet med studien är att kartlägga forskning om elevers attityder till och intresse för naturvetenskap i grundskolans årskurser 4-9. Metod: Frågeställningarna besvarades med hjälp av en systematisk litteraturstudie. Sökord valdes ut och användes i databasen ERIC, webbsökmotorn Google Scholar, samt webb-portalen ”avhandlingar.se”. En manuell sökning gjordes även i tidskriften NorDiNa. Resultat: Resultaten visar att kön är den viktigaste påverkansfaktorn. Flickor visar sig ha en mer negativ attityd till och ett mindre intresse för naturvetenskap än pojkar. Ålder är den därnäst viktigaste faktorn. Det visar sig att elevers intresse sjunker med stigande ålder. Elevers självförtroende och självtillit är en tredje faktor som påverkar attityd och intresse. Elever med ett gott självförtroende och god självtillit har ett större intresse för naturvetenskap. Dessutom spelar undervisningsmetoder och lärandemiljön in. Studierna visar skillnader i vad flickor och pojkar finner intressant inom naturvetenskap. Flickor är mer intresserade av medicin och hälsa och pojkar är mer intresserade av de ”farligare” delarna inom naturvetenskap, exempelvis explosiva ämnen. Diskussion: Elever har ett intresse för naturvetenskap, även om det är lägre än intresset för andra skolämnen. Det som eleverna är intresserade av lyfts fram i läroplanen, men överskuggas av de delar som eleverna finner minst intressanta. 

Estetiska aktiviteter i NO-undervisningen : En studie av estetiska erfarenheter för elever i grundskolans lägre åldrar

Avsikten med detta examensarbete har varit att undersöka hur estetiska aktiviteter inaturvetenskapsundervisning kan påverka elevers lärande i grundskolans lägre åldrar. För att sökasvar på detta har observationer av elevers arbete med de estetiska aktiviteterna bildskapande ochmodelltillverkning utförts. För att analysera insamlad data har en metod av praktiska epistemologieranvänts. Studien utgår från Deweys pragmatiska teorier och definition av estetiska erfarenheteroch Vygotskijs sociokulturella perspektiv på lärande och undervisning. Centrala begrepp förstudien är estetiska erfarenheter, estetiskt värdeomdöme och metaforer. Resultatet visar med alltydlighet att de estetiska aktiviteterna har en betydelsefull roll för lärandeprocessen och attaktiviteterna handlar om meningsskapande och inte om att göra ”fina” bilder och modeller.

Undersökande arbetssätt i NO-undervisningen i grundskolans tidigare årskurser

This thesis deals with the use of inquiry-based approaches in primary school science. The aim is to investigate the goals and purposes that are constituted by the curriculum and by the teachers in interviews and through their teaching in the classroom. The results are used to develop conceptual tools that can be used by teachers’ in their work to support students’ learning of science when using an inquiry-based approach. The thesis is comprised of four papers. In paper one a comparative analysis is made of five Swedish national curricula for compulsory school regarding what students should learn about scientific inquiry. In paper two 20 teachers were interviewed about their own teaching using inquiry. Classroom interactions were filmed and analyzed in papers three and four, which examine how primary teachers use the various activities and purposes of the inquiry classroom to support learning progressions in science. The results of paper one show how the emphasis within and between the two goals of learning to carry out investigations and learning about the nature of science shifted and changed over time in the different curricula. Paper two describes the selective traditions and qualities that were emphasized in the teachers’ accounts of their own teaching. The results of papers three and four show how students need to be involved in the proximate and ultimate purposes of the teaching activities for progression to happen. The ultimate purposes are the scientific purposes for the lesson (as given by the teacher or by the curriculum), whereas the proximate purposes are the more student-centered purposes that through different activities should allow the students to relate their own experiences and language to the ultimate purpose. The results show the importance of proximate purposes working as ends-in-viewin the sense of John Dewey, meaning that the students see the goal of the activity and that they are able to relate to their experiences and familiar language.

Läsundervisningens organisation i grundskolans tidiga årskurser : En systematisk litteraturstudie om hur lärare i årskurserna F-3 arbetar för att utveckla elevers läsförmåga.

Syftet med denna litteraturstudie var att undersöka hur F-3 lärare organiserar och bedriverden tidiga läsundervisningen samt undersöka vilka faktorer som verkar påverkaundervisningen och dess innehåll. Metoden för arbetet är en systematisk litteraturstudie därtidigare empiriska forskningar har analyserats och presenterats. Litteraturen söktes genomsöktjänster och databaser tillgängliga via Högskolan Dalarnas bibliotek i form av LIBRISoch SUMMON. Resultatet visar att lärare ser avkodning och läsförståelse som viktiga delardå eleverna ska utveckla en god läsförmåga. Hur lärarna organiserar den tidigaläsundervisningen ser dock ut på olika sätt. Några olika läsinlärningsteorier speglas ilärarnas sätt att bedriva undervisningen men den främsta metoden verkar dock vara dentraditionella ljudningsmetoden där eleverna i ett tidigt stadium lär sig ords enskildabeståndsdelar. Något som verkar vara generellt i skolorna är att många lärare anordnartidiga läsförberedande aktiviteter för de yngre eleverna där de får möta skriftspråket ilekfulla former. Lärarens kunskaper inom läsinlärningsområdet visas vara en avgörandefaktor för den tidiga läsundervisningen och barnens utveckling av en god läsförmåga.

Tal och taluppfattning i matematikläroböcker för de lägre åldrarna

Syftet med denna studie är att få kunskap om hur läroböcker inom ämnet matematik är uppbyggda gällande taluppfattning och användandet av tal samt om materialet i de aktuella läroböckerna skiljer sig beträffande taluppfattning och talsanvändning i årskurs 1-3. Läroböcker utgör en form av läromedel och finns samt används i skolan. Taluppfattning är grundläggande för elevernas förståelse och utvecklande av matematiska kunskaper och en stor del av matematiken och utgör därför ett intressant ämne att forska om. I och med användandet av läroböcker i skolan samt taluppfattningens betydelse för utvecklandet av matematiska kunskaper är det intressant att se sambandet mellan dessa två. För att besvara frågeställningarna har en systematisk litteraturstudie genomförts, det vill säga en systematisk inventering av för frågeställningarna relevant tidigare genomförd och publicerad forskning. Resultatet av litteraturstudien visar att läroböcker berör taluppfattning på olika sätt och arbetar med tal, taluppfattning och användning av tal i olika sammanhang. Studierna visar även att läroböckerna prioriterar olika områden av taluppfattning medan andra områden fyller en liten eller ingen del av lärobokens innehåll. Gestaltandet ser olika ut, men bygger på samma innehåll. De berörda studierna som är sammanställda är studier från Cypern, Taiwan, Irland, USA, Kina och Grekland. Kina och Taiwan är två av de länderna som uppvisar bäst resultat inom ämnet matematik, enligt TIMSS undersökning och i denna studie synas två av Kinas läroböcker. En äldre traditionell lärobok som använts i många år samtidigt som deras nya reformerade är omarbetad för att förbättra elevernas kunskaper ytterligare. Även två läroböcker från Taiwan ingår i denna studie, TTA och TTB. Dessa två sticker ut och skiljer sig mycket från de övriga läroböckerna från blad annat Cypern och Irland. Både TTA och TTB använder ett unikt utseende gällande frågornas utformning och hur de är ställda samt består av tvillingfrågor.

Tal och taluppfattning i matematikläroböcker för de lägre åldrarna

Syftet med denna studie är att få kunskap om hur läroböcker inom ämnet matematik är uppbyggda gällande taluppfattning och användandet av tal samt om materialet i de aktuella läroböckerna skiljer sig beträffande taluppfattning och talsanvändning i årskurs 1-3. Läroböcker utgör en form av läromedel och finns samt används i skolan. Taluppfattning är grundläggande för elevernas förståelse och utvecklande av matematiska kunskaper och en stor del av matematiken och utgör därför ett intressant ämne att forska om. I och med användandet av läroböcker i skolan samt taluppfattningens betydelse för utvecklandet av matematiska kunskaper är det intressant att se sambandet mellan dessa två. För att besvara frågeställningarna har en systematisk litteraturstudie genomförts, det vill säga en systematisk inventering av för frågeställningarna relevant tidigare genomförd och publicerad forskning. Resultatet av litteraturstudien visar att läroböcker berör taluppfattning på olika sätt och arbetar med tal, taluppfattning och användning av tal i olika sammanhang. Studierna visar även att läroböckerna prioriterar olika områden av taluppfattning medan andra områden fyller en liten eller ingen del av lärobokens innehåll. Gestaltandet ser olika ut, men bygger på samma innehåll. De berörda studierna som är sammanställda är studier från Cypern, Taiwan, Irland, USA, Kina och Grekland. Kina och Taiwan är två av de länderna som uppvisar bäst resultat inom ämnet matematik, enligt TIMSS undersökning och i denna studie synas två av Kinas läroböcker. En äldre traditionell lärobok som använts i många år samtidigt som deras nya reformerade är omarbetad för att förbättra elevernas kunskaper ytterligare. Även två läroböcker från Taiwan ingår i denna studie, TTA och TTB. Dessa två sticker ut och skiljer sig mycket från de övriga läroböckerna från blad annat Cypern och Irland. Både TTA och TTB använder ett unikt utseende gällande frågornas utformning och hur de är ställda samt består av tvillingfrågor.

Att stödja och främja amning.Strategier och belägg i den amningsstödjande omvårdnaden.En systematisk litteraturstudie.

SAMMANFATTNINGSyftet med denna systematiska litteraturstudie var att beskriva vilka nationella och internationella strategier som finns för att stödja och främja amning i den amningsstödjande omvårdnaden, samt att beskriva vetenskapliga belägg som finns för att i den amningsstödjande omvårdnaden uppmuntra, främja och stödja enbart amning i sex månader. Syftet var vidare att beskriva om amningsstrategier inverkar på amningen. Litteratursökningen genomfördes både manuellt och via olika databaser. Totalt ingår 52 referenser i studien, varav 36 är vetenskapliga artiklar. Övriga referenser är rapporter, böcker, avhandlingar, facktidning samt personlig kommunikation. Kvalitetsbedömningen av de vetenskapliga artiklarna genomfördes med hjälp av Forsberg & Wengström samt Willman & Stoltz bedömningsmallar. Resultatet visade att åtgärder har initierats för den amningsstödjande omvårdnaden både nationellt och internationellt. Dessa åtgärder innefattar dokument, kampanjer, rekommendationer och organisationer som alla verkar positivt för amningen. Studiens resultat visar även olika amningsstödjande strategier som visat sig ha en positiv inverkan på amningen. Utbildning till personal om amningens fördelar samt utbildning om åtgärder vid amningsproblem är en strategi som visat sig bidra till att mödrar fick bättre amningsstöd. Utökat amningsstöd i hemmet var också en strategi som hade en positiv inverkan på amningen. Att lära ut amningsteknik och få rätt stöd tidigt var också relaterat till en lyckad amning. I resultatet beskrivs emotionella, fysiologiska och praktiska fördelar med enbart amning i fyra månader eller mer. Enbart amning fyra månader eller mer har ett flertal medicinska fördelar också, vilket har visat sig i lägre förekomst av atopi, celiaki, HIB, UVI, luftvägsinfektioner, öroninflammationer och diarréer. Effekter av enbart amning i fyra månader eller mer har också visat sig i form av sänkt blodtryck, minskad fetma i vuxen ålder, minskade besvär vid GERD samt en positiv inverkan på den kognitiva och intellektuella utvecklingen. Slutsatsen av föreliggande studie är att det finns vetenskapliga belägg för att uppmuntra främja och stödja enbart amning i fyra månader eller mer. Vidare, att personal som arbetar med amningsstödjande omvårdnad har tillgång till en bra grund genom den digra litteratur som finns för att föra fram amningens fördelar, samt att amningsstöd som ges av välutbildad personal i hemmet har effekter på amningsdurationen.

Hållfasthetsvariationer i bandände hos varmvalsade höghållfasta stål

Varmvalsade HSLA-stål (high strength low alloy) uppvisar normalt en lägre hållfasthet i sista änden av bandet. Denna s.k. ändeffekt har länge varit känd och flera undersökningar har genomförts för att utvärdera hur mycket de sistametrarna minskar i hållfasthet. Materialet som undersökts i detta examensarbete är Domex 700MC. DX 700MC är ett extra höghållfast kallformningsstål och dess typiska egenskaper är: • Utmärkt formbarhet i förhållande till sin höga hållfasthet. • God svetsbarhet • God slagseghet vid låg temperatur Materialet är varmvalsat och har en minsta sträckgräns längs valsriktningen på 700 MPa. Syfte och problemformulering är: • Bestämma ändeffektens utbredning med hjälp av hållfasthetsprovning • Litteraturstudie om materialmekanismer som inverkar på ändeffekten • Påverkan av värmebehandling • Inverkande tillverkningsfaktorer Examensarbetet är avgränsat till ett material med samma ämnesspecifikation, ÄS, vilket betyder att legeringshalterna i materialet är samma. Dessutom undersöks två olika tjocklekar av färdiga band.

Optimering av hålltidstabeller vid Normaliseringsugnen

Analyserna av hålltiderna i Normaliseringsugnen visar att i de flesta fall kan hålltiderna förkortas, beroende på om man väljer att godkänna värmebehandlingen vid en temperatur15C° eller 5C° under börvärdet. Om 5C° väljas kan det krävas att vissa ugnstider förlängs. Det finns ingen anledning att hålla övertid på plåtarna i ugnen, vilket kan leda till korntillväxt och ett sprött material. Undersökningen visar att övertiden ökar med plåttjockleken. Temperaturavvikelsediagrammet för värmebehandlingen visar att inom tjockleksintervallet 30mm - 50mm är temperaturdifferensen vid hålltidens slut störst gentemot börvärdet. Man bör dock komma ihåg att pyrometern endast mäter yttemperaturen. Kärntemperaturen är förmodligen något lägre och då krävs en viss övertid för att säkerställa en homogen temperatur genom hela plåten. Vid ett lyckat experiment med att plana en plåt, efter att ha värmt upp den till 650°C, gjordes en simulering i dataprogrammet Steeltemp 2D. Simuleringen visar svalningskurvor för en given analyskod från 600°C för olika plåttjocklekar. Temperaturen på experimentplåten vid inträdet i planmaskinen var 350°C. Resultatet som redovisas i Steeltempdiagrammet visar att det inte finns risk att plåttemperaturen sjunker under 350°C.

Elevdemokrati i folkhögskola : En undersökning av folkhögskoleelevers uppfattade möjlighet att påverka sin utbildning vid en folkhögskola i mellersta Sverige

Den här uppsatsen är en fallstudie av elevinflytande vid en folkhögskola i mellersta Sverige. Jag har undersökt hur elevinflytandet som fenomen tar sig uttryck vid en folkhögskola. Undersökningen utgår ifrån hur elever uppfattar sin möjlighet att påverka sin utbildning. I vilket jag har undersökt förhållandet mellan informellt och formellt inflytande, och hur förhållandet dem emellan ser ut. Vidare har jag undersökt om det finns någon skillnad mellan de manliga och kvinnliga elevgrupperna i fråga om synen på deras inflytande över sin utbildning och sina studier. Informellt elevinflytande är det inflytande elever har över den rena undervisningssituationen och formellt inflytande är det inflytande vari eleverna som grupp har representanter i skolråd och liknande, samt ett elevråd.Undersökningen bygger på en enkätundersökning, som tagit avstamp i olika kategorier av informellt och formellt inflytande, vari eleverna tagit ställning till vilken position dom anser att deras åsikter har i de olika kategorierna. I det formella inflytandet har eleverna svarat utifrån kategorierna: Skolans fysiska utformning; inköp av material; skolans kurs- och programutbud; avstängning av studerande; avstängning av lärare; anställning av lärare. Och i det informella inflytandet: Val av temaområden; enskilda lektioners utformning; val av arbetsformen; val av läromedel/kunskapskälla; val av examinationsform. I dessa kategorier har jag gjort en indelning av olika nivåer av vilken ställning elevernas åsikter anses ha utifrån den svarandes syn. Nivåerna är en omarbetning av Kjell Jormfeldts modell gällande elevinflytande. Mina inflytandenivåer utgår från elevernas åsikters ställning inför fattande av beslut i de specifika kategoriernas frågor. Dessa nivåer är: För informellt inflytande obefintligt, läraren bestämmer alternativ, läraren tar intryck, avgörande. För formellt inflytande: obefintligt, de lyssnar, de tar intryck, avgörande.I den undersökta skolan har det visat sig att eleverna har en hög nivå av inflytande. Till synes så är det informella inflytandet dock mer utvecklat och ligger på en högre nivå än det formella. I samtliga kategorier av det formella inflytandet så visade det sig att elevernas åsikter, till största delen var i nivån av att de lyssnades på. I kategorierna gällande anställande och avstängande av lärare samt avstängning av elever så finns det klara brister då eleverna i en väldigt stor utsträckning ansåg att deras åsikter hade en obefintlig ställning i dessa frågor. I det informella inflytandet var det väldigt få elever som ansåg att deras inflytande var obefintligt. Tonvikten hos elevernas åsikt, i samtliga kategorier, var att lärarna inte bara lyssnar på elevernas åsikter utan även att de tar intryck av dessa!I jämförelsen mellan de manliga och kvinnliga eleverna har jag inte kunna finna några helhetstäckande mönster, i det informella inflytandet. De få saker jag fann var till exempel att det var en större procent hos den manliga än den kvinnliga gruppen som ansåg att inflytandet var obefintligt gällande kategorierna inom informellt inflytande. Men i det stora hela var det i vissa kategorier som kvinnorna åsikter pekade på ett högre inflytande än hos männen, och i andra kategorier var det helt tvärtom. Gällande formellt inflytande var det dock tydligt att det fanns större andelar kvinnor som ansåg att inflytandet var obefintligt i jämförelse med männen, och på ett liknande sätt ansåg färre av kvinnorna att deras åsikter hade en avgörande ställning i formella frågor jämfört med männen. Jag har därför konstaterat att kvinnorna som grupp anser att inflytandet är lägre i jämförelse med vad männen anser att det är, ifråga om formellt inflytande!

Amningsvänlig vård enligt UNICEF/WHOs riktlinjer : Nyförlösta mammors perspektiv : Utvärdering av en empirisk studie

Syftet med denna studie var att beskriva i vilken utsträckning mammor vid ett regionsjukhus i Mellansverige ansåg sig vårdats under förlossnings- och BB-tiden i enlighet med några av UNICEF/WHOs riktlinjer (”Tio steg till lyckad amning”) för en amningsvänlig vård. Syftet var vidare att undersöka vilket samband bakgrundsvariablerna mammans ålder, utbildning och paritet hade med deras upplevelser av vården. Studien ingår som en del i en större undersökning där datainsamlingen har genomförts med hjälp av telefonintervjuer utifrån en enkät då barnet var omkring 9 månader. Resultatet visade att mammorna ansåg sig blivit vårdade i enlighet med riktlinjerna när det gällde steg 4 (att låta barnet suga på mammans bröst inom två timmar efter förlossning), steg 6 (att endast ge tillägg på medicinsk indikation), steg 7 (tillämpa samvård), steg 8 (uppmuntra fri amning), steg 9 (inte ge sug- eller dinappar), steg 10 (uppmuntra till att bilda amningshjälpsgrupper) samt delvis med steg 3 (informera alla gravida om amning och dess fördelar). Mammans ålder var ej relaterat till någon av riktlinjerna, medan paritet var relaterat till steg 3 och utbildningsnivå till steg 7 och 9. Förstföderskor ansåg i högre grad än omföderskor att de fått amningsråd under förlossnings- och BB-tiden. Omföderskor ansåg i större omfattning än förstföderskor att de fått stöd och hjälp vid amningsstund under BB-tiden, dock ej under förlossningstiden. Mammor med lägre utbildningsnivå hade i högre grad varit åtskilda från sina nyfödda barn än de med högre utbildningsnivå. Däremot gav de högutbildade mammorna sina barn napp i högre utsträckning. De statistiskt säkerställda sambanden visade att mammans utbildningsnivå, samt om hon är förstföderska eller omföderska hade en viss betydelse för hur hon upplevde vården.

Handhygien : sjukvårdspersonalens följsamhet och efterlevnad : en systematisk litteraturstudie

Syftet med litteraturstudien var att finna vilka faktorer som påverkar sjukvårdspersonal att inte tvätta sina händer samt vilka åtgärder som kan göras för att basal handhygien lättare skall efterlevas. Studien skulle även beskriva vilka vårdrelaterade infektioner som kan förekomma när handhygien inte utförs adekvat. En systematisk litteraturstudie med artiklar från stora delar av världen genomfördes. Totalt användes 19 artiklar i resultatet varav 3 artiklar även i introduktionen. Artiklarna söktes via databaserna ELIN@dalarna, Blackwell Synergy, PubMed och CINAHL, och var publicerade mellan 1995 – 2006 och skrivna på svenska eller engelska. Resultatet visade att en av orsakerna till bristande följsamhet var att sjukvårdspersonalen ansåg att det var för tidskrävande att följa fastställda handhygienrutiner. Resultatet visade vidare att attityder, kunskap och vilja samt ålder och antal verksamma år i yrket hade betydelse för följsamheten. Tidigare allergi då sjuksköterskorna lättare fick eksem på sina händer vid handhygien och handspritens och tvättfatens placering hade också betydelse. Läkare hade generellt lägre följsamhet än sjuksköterskor. Stafylococcus Aureus, Rotavirus och Hepatit A virus hade bäst överlevnad i vårdmiljö men de sjukhusrelaterade infektionerna skilde sig något åt beroende på i vilket land studierna gjorts.

Livskvalitet i familjer med barn och ungdomar med astma : en systematisk litteraturstudie

Syftet med litteraturstudien var att beskriva vilken livskvalitet barn och ungdomar med astma och deras föräldrar hade. Till resultatet användes tretton vetenskapliga artiklar publicerade tidigast år 2000. Databaserna Elin, Blackwell Synergy och Ebsco Host användes vid artikelsökningen och en manuell sökning gjordes via www.asthma.se. Sökorden asthma, child, parents, quality of life, experience och coping användes i olika kombinationer. Artikelurvalet gjordes för att passa litteraturstudiens syfte och frågeställningar och det vetenskapliga värdet i artiklarna skattades med hjälp av modifierade granskningsmallar. Resultatet visade att barn och ungdomar med astma hade relativt högt skattad livskvalitet och hade lärt sig att hitta strategier för att hantera sin sjukdom och därmed kunna leva ett så normalt liv som möjligt. Många av barnen och ungdomar testade gränser för hur mycket kroppen tålde genom påfrestande fysiska aktiviteter. För de ungdomarna som hade lågt skattad livskvalitet kunde orsakerna härledas till dålig kontrollerade astmasymtom eller då omgivningen påverkade barnet negativt. Flickor hade lägre livskvalitet än pojkar i studierna. Föräldrarna till barn och ungdomar med astma var generellt mer påverkade av barnets sjukdom än barnen själva. De fanns vissa skillnader mellan föräldrarna, mödrarna var mer bekymrade och oroade medan fäderna hade ett mer avslappnat förhållande till barnet och sjukdomen.