Icke farmakologiska omvårdnadsåtgärder för att lindraagitation hos personer med demens –

Syftet var att beskriva vilka icke farmakologiska omvårdnadsåtgärder en sjuksköterska kan användaför att lindra agitation hos äldre personer med demens. Metod Designen som har använts, är enlitteraturöversikt. Artiklar söktes via Cinahl och PubMed, med sökorden dementia, nonpharmacological,nursing och agitation. Sammanställning av sökord, antal träffar, urval,inklusionskriterier och exklusionskriterier återgavs genom text och tabeller. Till resultatsdelenvaldes 11 artiklar ut efter att granskats med granskningsmallar för kvalitetsbedömning. Bådekvantitativa och kvalitativa artiklar valdes ut i resultatet.Resultatet visade att de icke farmakologiska omvårdnadsåtgärderna, har en positiv verkan påpersoner med demens agitation. Litteraturöversiktns slutsats är att speciellt musik och beröringfungerar bra som icke farmakologisk omvårdnadsåtgärd. Den positiva effekten är dock kortvarig.Slutsats Det behövs lite nytänkande kring de icke farmakologiska omvårdnadsåtgärderna.Metoderna är bra. Det som behövs, är att komma på hur man får en långvarig effekt av dessa.

Beröringsbehandling hos patienter med cancer : En litteraturöversikt

Bakgrund: Varje år diagnostiseras cirka 64 000 personer med cancer och tumörsjukdomar är den näst vanligaste dödsorsaken i Sverige. Att få diagnosen cancer innebär en påfrestande tid både fysiskt och psykiskt. Sjuksköterskans arbetsuppgift är bland annat att lindra lidande och främja för god hälsa. Beröring är ett allmänmänskligt livslångt behov och blir extra tydligt när en dödlig sjukdom drabbar en människa. Syfte: Syftet är att belysa erfarenheter av beröringsbehandling hos sjuksköterskor och patienter med cancer. Metod: Studien har valt att genomföras som en litteraturöversikt, där 14 vetenskapliga artiklar användes varav 5 kvalitativa och 9 kvantitativa. Resultat: Resultatet delades in i två områden: Patienters erfarenheter av beröringsbehandling och sjuksköterskors erfarenheter av beröringsbehandling. Under området patienters erfarenheter framkom två kategorier: lindrande inverkan och främjande inverkan, samt underkategorierna: fysiskt obehag, psykiskt obehag, välbefinnande och närhet. Under området sjuksköterskors erfarenheter framkom en kategori: utbildning i beröringsbehandling samt underkategorin: upplevelser av beröringsbehandling. Slutsats: Beröringsbehandling har en kortvarig symtomlindrande inverkan på smärta, ångest, illamående samt ger ökat välbefinnande och livskvalitet. Därtill förbättrades kontakten mellan sjuksköterska och patient som bidrog till att den existentiella ensamheten minskades. Sjuksköterskorna såg patienten som en individ istället för en patient med en sjukdom.

Faktorer på avdelningen som påverkar den kortvariga sjukfrånvaron : En fallstudie av tre avdelningar med olika storlek

Bakgrund: Sjukfrånvaron är ett fenomen som snabbt ökar i Sverige idag. Detta är något som kostar stora summor pengar varje år men trots detta finns relativt lite forskning på området. Den forskning som finns i området undersöker till stor del endast den långvariga sjukfrånvaron. Författarna av denna studie har tydligt identifierat en lucka i forskningen vad gäller kortvarig sjukfrånvaro. Syfte: Denna studie syftar därmed att undersöka storleken på avdelningen samt chefens kommunikation och interaktions påverkan på kortvarig sjukfrånvaro. Resultat: Undersökningen resultat är sammanställt ur dels en enkät som de anställda på tre avdelningar inom ett internationellt produktionsföretag fått besvara och dels tre intervjuer genomförda med en HR-chef och två chefer över avdelningarna. Resultatet blev att fem kategorikoder identifierades; Avdelningens storlek, Chefens kommunikation och interaktion, Frånvarokultur, Arbetsuppgifter och Hälsoarbete. Slutsats: Den främsta slutsats som denna undersökning resulterat i är att storleken på avdelningen påverkar de anställdas möjlighet snarare än deras tendens till att vara kortvarigt sjukfrånvarande. Den faktor som istället anses påverka den kortvariga sjukfrånvaron är hur chefen kommunicerar och integrerar med de anställda. Fokus bör därmed läggas vid denna faktor i försök att antingen minska eller kontrollera den kortvariga sjukfrånvaron på avdelningen