Grafisk profil till ett företag som tillverkar handgjorda textilprodukter av naturmaterial : Hur kan en hemsida kommunicera ett varumärke?

Målet med detta examensarbete var att skapa en grafisk profil till företaget Lyst Form AB som bedriver större delen av sin affärsverksamhet via en hemsida. Företaget säljer handgjorda kläder och accessoarer i lintyg. En teoretisk del i arbetet tar upp hur varumärket kan kommuniceras genom hemsidan. Den grafiska profilen utformades utifrån företagets identitet. Det är viktigt att företaget speglas på ett korrekt sätt. Ett företags identitet kan beskrivas som organisationens själ och den visas utåt i form av bland annat den grafiska profilen. Denna ses därför som en viktig identitetsbärare och den kan kallas för den visuella identiteten. En grafisk profil innehåller bland annat logotyp, profilfärger samt typografi. Företagets målgrupp ansågs vara en viktig del i hela processen eftersom de i slutändan ska tilltalas av den grafiska profilen. Först gjordes en grundlig undersökning och research av företaget för att få en god uppfattning av dess identitet. Även konkurrenterna granskades. En enkätundersökning gjordes för att kunna samla information utifrån målgruppens perspektiv. Denna informationsinsamling gav ett bra underlag och en riktlinje i framtagningen av den grafiska profilen.   Under designprocessens gång diskuterades de logotypförslag som togs fram med hjälp av en sammansatt fokusgrupp. Diskussionen var givande och var till stor nytta i designprocessen. Baserat på den grafiska profilen skapades en layout för hemsidan samt exempel på trycksaker för att visa hur den kan användas. En enklare grafisk manual skapades för att företaget ska kunna synas utåt på ett enhetligt sätt. En sista enkätundersökning gjordes för att se om målet uppnåtts. Resultatet visade att den nya framtagna grafiska profilen var en klar förbättring jämfört mot den nuvarande sett utifrån företagets identitet. I slutändan valde dock företaget en annan logotyp. Detta påvisar svårigheterna i processen att ta fram en grafisk profil. Alla delar i processen är viktiga och undersökningarna är bland annat en av de väsentliga delarna vilka bidrar med en större chans till ett bra slutresultat som tar hänsyn till både företagets och målgruppens åsikter.  

Optimization heuristic solutions, how good can they be? : With empirical applications in location problems

Combinatorial optimization problems, are one of the most important types of problems in operational research. Heuristic and metaheuristics algorithms are widely applied to find a good solution. However, a common problem is that these algorithms do not guarantee that the solution will coincide with the optimum and, hence, many solutions to real world OR-problems are afflicted with an uncertainty about the quality of the solution. The main aim of this thesis is to investigate the usability of statistical bounds to evaluate the quality of heuristic solutions applied to large combinatorial problems. The contributions of this thesis are both methodological and empirical. From a methodological point of view, the usefulness of statistical bounds on p-median problems is thoroughly investigated. The statistical bounds have good performance in providing informative quality assessment under appropriate parameter settings. Also, they outperform the commonly used Lagrangian bounds. It is demonstrated that the statistical bounds are shown to be comparable with the deterministic bounds in quadratic assignment problems. As to empirical research, environment pollution has become a worldwide problem, and transportation can cause a great amount of pollution. A new method for calculating and comparing the CO2-emissions of online and brick-and-mortar retailing is proposed. It leads to the conclusion that online retailing has significantly lesser CO2-emissions. Another problem is that the Swedish regional division is under revision and the border effect to public service accessibility is concerned of both residents and politicians. After analysis, it is shown that borders hinder the optimal location of public services and consequently the highest achievable economic and social utility may not be attained.

Strategic alliances in a town centre : Stakeholder’s perceptions of property owner’s role

In order for town centres to manage increased competition in retailing, co-operation between stakeholders in a strategic alliance has become more important. A typical set of stakeholders in a strategic alliance for strengthening retailingare retailers, local authorities and property owners. The roles of retailer’sand local authorities’ are well researched. However, the role of property owners is not. The aim of this paper seeks to unfold the role of property owners in a strategic alliance. This is a case study of a medium-sized town in which semi-structured interviews with different stakeholders were conducted. In the chosen town there is a TCM alliance co-operation at work. The above mentioned stakeholders are possible members in an alliance. The case studied shows a fragmented property owner market with no dominant property owner, as it is in many medium-sized towns. Our study shows that many stakeholders look at the role of property owners as crucial for town centre development. However, property owners do not see that they can significantly contribute to or benefit from the development.The main reasons for this opinion are that they consider themselves as not having enough resources or the capability to influence the town development.

Användning av information och kommunikationsteknologi för att främja egenvård på distans för patienter med diabetes typ 2 En litteraturöversikt

Bakgrund: Diabetes Mellitus är kronisk sjukdom som är kopplat till lidande och förlust av livskvalitet. Egenvård är avgörande för att minska de negativa konsekvenserna. Mindre än hälften av alla diabetespatienter uppnår god egenvård. Anledningen är bland annat begränsad kunskap om diabetes och bristande egenvårdsföljsamhet. Införandet av Informations- och kommunikationsteknologi i diabetesvården påbörjades för att förbättra det kliniska resultatet och livskvaliteten för patienter med diabetes typ 2. Syfte: Att beskriva hur information och kommunikationsteknologi kan främja egenvård på distans för patienter med diabetes mellitus typ 2. Metod: Litteraturstudie, där artiklarna söktes i CINAHL, PubMed och Web of Science. Artiklarna som inkluderades var 15 artiklar med kvantitativ, kvalitativ samt mixed metod. Resultat: Resultatet visade att Information och kommunikationsteknologi såsom internet, dator och mobiltelefonbaserade egenvårdsprogram främjade egenvård hos patienter med diabetes typ 2 genom ökad kunskap, ökad medvetenhet, ökad motivation samt förbättrad livsstilsförändring i kost och motion. Slutsats: IKT som hjälpmedel kan underlätta dagliga utmaningarna för patienter med diabetes typ 2 eftersom den täcker kunskapsluckan och därtill ökar patienternas medvetenhet och motivation till egenvård.

IAS 40 ur ett Nordenperspektiv : Jämförelse av regelverkets efterlevnad 2014 jämfört med 2009

Börsnoterade bolag ska i sin koncernredovisning redovisa enligt IFRS och förvaltningsfastigheter skall redovisas enligt IAS 40 Förvaltningsfastigheter. Detta examensarbete undersöker hur Nordiska börsnoterade bolag tillämpar vissa punkter inom IAS 40 i 2014 års redovisning jämfört med 2009 års redovisning. Syftet med undersökningen är att undersöka skillnader mellan de granskade företagens redovisning 2014 och 2009, med utgångspunkten i en tidigare publicerad undersökning (Hedlund & Ersson, 2011). Det som undersöks är om företagen använder samma värderingsmetod, om de informerar om hur värdering av förvaltningsfastigheter skett, om var i resultatrapporten de rapporterar justeringar av verkligt värde samt hur väl de lämnar upplysningar enligt IAS 40 punkt 75. Undersökningen har skett med en kvantitativ metod då det är årsredovisningar som granskats. Undersökt data är årsredovisningar från 2014 och 2009 för samma företag som granskats i den tidigare undersökningen. Några företag har utgått då de inte ingår i urvalsramen Nordiskt börsnoterat fastighetsbolag. Totalt granskades 14 stycken företag. Resultatet visar att efterlevnaden totalt sett är något bättre 2014 jämfört med den tidigare undersökningen. Till stor del beror det på urvalet där de företag som utgått var dåliga på att lämna upplysningar enligt IAS 40 i 2009 års redovisning. Sett till de företag som är med i båda undersökningarna är efterlevnaden likartad de jämförda åren. Det är få företag som lämnar upplysningar om begränsningar i rätten att sälja förvaltningsfastigheter, avtalsenliga förpliktelser att köpa eller hur de skiljer på rörelsefastigheter och förvaltningsfastigheter. Tolkningen kan då göras att det inte finns någon restriktion eller förpliktelse om det inte lämnas några sådana upplysningar. Om det är ett fastighetsbolag så kan det tolkas som att de inte har några rörelsefastigheter. Med dessa tolkningar blir efterlevnaden bland de undersökta företagen god.