Vårdrelaterade infektioner : Nollvision-en utopi?

Vårdrelaterade infektioner [VRI] skapar onödigt lidande för patienter, förlänger vårdtider och kostar samhället enorma summor varje år. Det är därför viktigt att öka personalens kunskaper och följsamhet till gällande föreskrifter angående basala hygienrutiner. Syftet med denna studie var att belysa vårdpersonalens följsamhet, synliggöra mindre uppmärksammade smittkällor och redogöra för de åtgärder med vilka man kan minska spridningen av VRI. Artiklar samt litteratur till denna systematiska litteraturstudie söktes främst via sökmotorn ELIN, tillgänglig vid Högskolan Dalarnas bibliotek samt Mora Lasaretts bibliotek och Orsa- och Moras kommunbibliotek. Artiklar som inkluderades var publicerade 2000-2009, tillgängliga i fulltext, ej avgiftsbelagda eller skrivna på andra språk än engelska och svenska. Resultatet visar att följsamheten hos vårdpersonalen var låg och att införandet av åtgärdsprogram i de flesta fall endast gav temporär förbättring av följsamheten och att vårdpersonalen efter kort tid återgick till ett felaktigt beteende. När personalens bristande kunskap ledde till felaktigt användande av skyddsutrustning såsom handskar och plastförkläden kunde detta vara en källa till spridning av VRI. Vårdpersonalens arbetskläder visade sig bära på flertalet potenta mikroorganismer som kan orsaka VRI. Även patientnära- och medicinsk utrustning visade sig bära på smittförande mikroorganismer. Slutsatserna av litteraturstudien visar att punktprevalensmätningar är en preventiv åtgärd som på sikt kan minska spridningen av dessa VRI. För att även på lång sikt förbättra vårdpersonalens följsamhet behövs kontinuerlig uppföljning av åtgärdsprogram och studier.

Tandvårdsrädsla och attityder till tandhygienist bland patienter med kronisk parodontit- en kvantitativ studie

Syftet med studien var att beskriva och jämföra tandvårdsrädsla och attityder till tandhygienist vid studiens start samt 3 månader efter icke kirurgisk parodontalbehandling hos patienter med kronisk parodontit samt att beskriva hur olika bakgrundsfaktorer påverkar tandvårdsrädsla och attityder till tandhygienist. Ett ytterligare syfte var att studera sambandet mellan attityder till tandhygienist och tandvårdsrädsla. Studien var en jämförande studie med kvantitativ ansats och en del i en större experimentell studie med två aktiva interventioner för att påverka munhygienbeteende. Studien innefattade 109 studiedeltagare, 57 kvinnor och 52 män i åldrarna 25-65 år som var remitterade till specialistklinik för parodontologi. Frågeformuläret som användes gällande tandvårdsrädsla var Dental Anxiety Scale (DAS) med 4 påståenden avseende upplevelser för att besöka tandhygienist. För att fastställa attityder till tandhygienist användes Dental Hygiene Belief Survey (DHBS) som innehöll 8 påståenden rörande kommunikation. Resultatet visade att studiedeltagarna 3 månader efter behandling hade en lägre grad av tandvårdsrädsla samt en mer positiv attityd till tandhygienist jämfört med vid studiens start. Ingen skillnad mellan interventionerna kunde ses med avseende på tandvårdsrädsla samt attityder till tandhygienist. Samband mellan ålder, kön och tandvårdsrädsla kunde endast ses vid studiens start. Konklusionen visar att icke-kirurgisk parodontalbehandling utförd av tandhygienist minskar graden av tandvårdrädsla och att attityder till tandhygienist förbättras efter denna behandling.

Patientens kunskap om parodontit före och efter icke kirurgisk parodontal behandling utförd av tandhygienist : En kvantitativ studie

Parodontit är en kronisk inflammatorisk sjukdom, som orsakas av patogena bakterier som fäster på tändernas ytor, där de bildar plack. Sjukdomen kan förebyggas genom god munhygien. Syftet med studien var att beskriva och jämföra parodontit relateradkunskap och dess relation till munhygiensvanor hos patienter före och 1-år efter icke kirurgisk parodontal behandling utförd av tandhygienist samt jämföra om det föreligger någon skillnad i kunskap efter behandling mellan två olika munhälsoundervisningsprogram. Ett ytterligare syfte var att beskriva om det föreligger någon skillnad i kunskap om parodontit med avseende på ålder, kön och utbildningsnivå. Studien var en beskrivande, jämförande studie med kvantitativ ansats och en del av en experimentell tvågruppsstudie.Urvalet bestod av 113 individer, 60 kvinnor och 53 män, i åldern 20-65 år som var remitteras till en specialistklinik i parodontologi. Av de 113 studiedeltagarna randomiserades 57 personer till ett individuell skräddarsydd munhälsoundervisningsprogram och 56 personer till ett standardiserat munhälsoundervisningsprogram. Ett frågeformulär med 11 påståenden gällande kunskap om parodontit och ett påstående om tandborstfrekvens samt ett påstående om approximalrengörning användes.Resultatet visade att patienterna hade mer kunskap efter icke kirurgisk parodontal behandling, men det fanns ingen skillnad mellan undervisningsprogrammen. Inget samband påvisades mellan kunskap om parodontit och utbildningsnivå, kön och ålder. Studien visar att både individuellt skräddarsydd munhälsoundervisning och standard munhälsoundervisning ledar till en ökad kunskap om parodontit mellan deltagarna.

Strategies for the use of PIMEX and other video exposure monitoring methods. : Final report from sub-project “implementation strategies” within the HERIVIS project

Video exposure monitoring (VEM) is a group of methods used for occupational hygiene studies. The method is based on a combined use of video recordings with measurements taken with real-time monitoring instruments. A commonly used name for VEM is PIMEX. Since PIMEX initially was invented in the mid 1980’s have the method been implemented and developed in a number of countries. With the aim to give an updated picture of how VEM methods are used and to investigate needs for further development have a number of workshops been organised in Finland, UK, the Netherlands, Germany and Austria. Field studies have also been made with the aim to study to what extent the PIMEX method can improve workers motivation to actively take part in actions aimed at workplace improvements.The results from the workshops illustrates clearly that there is an impressive amount of experiences and ideas for the use of VEM within the network of the groups participating in the workshops. The sharing of these experiences between the groups, as well as dissemination of it to wider groups is, however, limited. The field studies made together with a number of welders indicate that their motivation to take part in workplace improvements is improved after the PIMEX intervention. The results are however not totally conclusive and further studies focusing on motivation are called for.It is recommended that strategies for VEM, for interventions in single workplaces, as well as for exposure categorisation and production of training material are further developed. It is also recommended to conduct a research project with the intention of evaluating the effects of the use of VEM as well as to disseminate knowledge about the potential of VEM to occupational hygiene experts and others who may benefit from its use.

Metoder och instrument för att mäta följsamheten till hygienföreskrifter : En litteraturöversikt

Syfte: Att genom vetenskaplig litteratur beskriva vilka metoder och instrument somanvänds inom hälso- och sjukvård för att mäta följsamheten tillhygienföreskrifter.Metod: Föreliggande studie har genomförts som en litteraturöversikt. Artiklar söktes viaCinahl, PubMed och Web Of Science.Resultat: Resultatet grundar sig på 14 artiklar. Fem kategorier av metoder beskrevs, medtio tillhörande instrument. I tio av studierna användes manuell observation sommätmetod. Två studier tog upp provtagning på ytor (ATP-mätning) för attutvärdera städrutiner. Även elektronisk observation, självskattning samt intervjubeskrevs. Instrumenten som beskrevs var fyra typer av observationsformulär, tvåtyper av ATP-mätare, två typer av enheter som registrerar elektroniska signaler,ett intervjuformulär samt ett självskattningsformulär.Slutsats: Att mäta följsamheten till hygienregler behöver inte vara svårt eller kostsamt,men kan hjälpa oss i arbetet mot en högre patientsäkerhet. Mätningar kan ge ossen bild av våra svaga punkter i följsamhet till hygienregler. I och med attsynliggöra svagheterna kan vi också arbeta med att förbättra dem.

Hälso- och sjukvårdpersonals följsamhet till hygienföreskrifter avseende handhygien och faktorer som påverkar detta : En litteraturstudie

Syftet med föreliggande studie var att redogöra för hälso- och sjukvårdspersonalens följsamhet till hygienföreskrifter avseende handhygien och de faktorer som påverkar detta. Metod: Artiklar söktes via CINAHL, Pubmed och Scopus. Sökord som användes i olika kombinationer var: hand hygiene, adherence, hygiene guidelines, health care workers, compliance, hand disinfection, infection control, nursing, nurse och hand cleansing. Tretton vetenskapliga artiklar erhölls. Vidare gjordes en manuell sökning ifrån inkluderade artiklars referenslistor och genererade två artiklar som ingick i resultatet. Resultat: Resultatet visade att hälso- och sjukvårdspersonalens följsamhet till hygienföreskrifter avseende handhygien var låg. Vidare framkom av resultatet att det fanns sju kategorier av faktorer som påverkade följsamheten till hygienföreskrifterna. Dessa var: utbildning och kunskap, arbetsbelastning och tidsbrist, tillgänglighet, hudproblem och handskar. Slutsats: Följsamheten till hygienföreskrifter avseende handhygien är låg. Kontinuerlig utbildning i kombination med ökad tillgänglighet och minskad arbetsbelastning är de viktigaste förutsättningarna för att öka följsamheten till hygienföreskrifter gällande handhygien.

Med rena händer i kampen mot VRI : Sjuksköterskors följsamhet till riktlinjer om handhygien: främjande och hindrande faktorer En litteraturöversikt

Bakgrund: Uppkomsten av vårdrelaterade infektioner (VRI) är ett globalt problem. Den vanligaste smittvägen är via personalens händer. Bra handhygien är väsentligt för att minska VRI. Med bättre följsamhet till handhygien kan uppkomsten av VRI minskas, därför har forskning om följsamhet till handhygien och faktorer som inverkar, stort betydelse. Syfte: Syftet var att sammanställa och beskriva aktuell forskning om sjuksköterskors följsamhet till handhygien och vilka faktorer främjar respektive hindrar följsamheten till handhygien. Metod: En litteraturöversikt som baserades på artiklar publicerade de senaste fem åren, från länder som följer Världshälsoorganisationens (WHO) handhygieniska riktlinjer. Sexton artiklar valdes efter kvalitetsgranskning för analys och beskrivning. Artiklarna bearbetades med innehållsanalys. Resultat: Sjuksköterskors följsamhet till handhygien var låg. Följande främjande faktorer identifierades: handhygien efter patientkontakt, materialtillgång, förebilder, utbildning, verbala och visuella påminnelser, positiva individuella attityder, kvinnlig könstillhörighet, yrkesgrupp, specialitet, patientens skydd, arbetskultur och samhällets inställning till handhygien. Följande hindrande faktorer identifierades: hög arbetsbelastning, bristande utbildning, kunskapsbrist, individuella attityder, hudpåverkan, materialtillgång, arbetskultur och samhällets inställning till handhygien, manlig könstillhörighet, yrkesgrupp, specialitet. Slutsats: Enligt resultat rekommenderas: samspelet med kollegor och patienter, stöd av teamarbete ledare, förebilder, materialtillgång, utbildning, påminnelser, intervention med tillgång till information, stöd, resurser och möjligheter för regelbunden kunskapsuppföljning, motivera till handhygien före patientkontakt, involvera patienter.

Effects of computer reminders on complications of peripheral venous catheters and nurses' adherence to a guideline in paediatric care : a cluster randomised study

BACKGROUND: Reminder systems in electronic patient records (EPR) have proven to affect both health care professionals' behaviour and patient outcomes. The aim of this cluster randomised trial was to investigate the effects of implementing a clinical practice guideline (CPG) for peripheral venous catheters (PVCs) in paediatric care in the format of reminders integrated in the EPRs, on PVC-related complications, and on registered nurses' (RNs') self-reported adherence to the guideline. An additional aim was to study the relationship between contextual factors and the outcomes of the intervention. METHODS: The study involved 12 inpatient units at a paediatric university hospital. The reminders included choice of PVC, hygiene, maintenance, and daily inspection of PVC site. Primary outcome was documented signs and symptoms of PVC-related complications at removal, retrieved from the EPR. Secondary outcome was RNs' adherence to a PVC guideline, collected through a questionnaire that also included RNs' perceived work context, as measured by the Alberta Context Tool. Units were allocated into two strata, based on occurrence of PVCs. A blinded simple draw of lots from each stratum randomised six units to the control and intervention groups, respectively. Units were not blinded. The intervention group included 626 PVCs at baseline and 618 post-intervention and the control group 724 PVCs at baseline and 674 post-intervention. RNs included at baseline were 212 (65.4 %) and 208 (71.5 %) post-intervention. RESULTS: No significant effect was found for the computer reminders on PVC-related complications nor on RNs' adherence to the guideline recommendations. The complication rate at baseline and post-intervention was 40.6 % (95 % confidence interval (CI) 36.7-44.5) and 41.9 % (95 % CI 38.0-45.8), for the intervention group and 40.3 % (95 % CI 36.8-44.0) and 46.9 % (95 % CI 43.1-50.7) for the control. In general, RNs' self-rated work context varied from moderately low to moderately high, indicating that conditions for a successful implementation to occur were less optimal. CONCLUSIONS: The reminders might have benefitted from being accompanied by a tailored intervention that targeted specific barriers, such as the low frequency of recorded reasons for removal, the low adherence to daily inspection of PVC sites, and the lack of regular feedback to the RNs. TRIAL REGISTRATION: Current Controlled Trials ISRCTN44819426.