The fall descriptions and health characteristics of older adults with hip fracture : a mixed methods study

Background: In light of the multifactorial etiology of fall-related hip fracture, knowledge of fall circumstances may be especially valuable when placed in the context of the health of the person who falls. We aimed to investigate the circumstances surrounding fall-related hip fractures and to describe fall circumstances in relation to participants' health and functional characteristics. Methods: The fall circumstances of 125 individuals (age >= 50 years) with hip fracture were investigated using semi-structured interviews. Data concerning participants' health (comorbidities and medications) and function (self-reported performance of mobility, balance, personal activities of daily living and physical activity, previous falls and hand grip strength) were collected via medical records, questionnaires and dynamometry. Using a mixed methods design, both data sets were analysed separately and then merged in order to provide a comprehensive description of fall events and identify eventual patterns in the data. Results: Fall circumstances were described as i) Activity at the time of the fall: Positional change (n = 24, 19%); Standing (n = 16, 13%); Walking (n = 71, 57%); Balance challenging (n = 14, 11%) and ii) Nature of the fall: Environmental (n = 32, 26%); Physiological (n = 35, 28%); Activity-related indoor (n = 8, 6%) and outdoor (n = 8, 6%); Trips and slips on snow (n = 20, 16%) and in snow-free conditions (n = 12, 10%) and Unknown (n = 10, 8%). We observed the following patterns regarding fall circumstances and participants' health: those who fell i) during positional change had the poorest functional status; ii) due to environmental reasons (indoors) had moderate physical function, but high levels of comorbidity and fall risk increasing medications; iii) in snow-free environments (outdoors) appeared to have a poorer health and functional status than other outdoor groups. Conclusions: Our findings indicate that patterns exist in relation to the falls circumstances and health characteristics of people with hip fracture which build upon that previously reported. These patterns, when verified, can provide useful information as to the ways in which fall prevention strategies can be tailored to individuals of varying levels of health and function who are at risk for falls and hip fracture.

Höftfraktur; Riskfaktorer och Preventiva åtgärder

Syftet med denna litteraturstudie var att beskriva vilka riskfaktorer som kunde leda till höftfraktur hos äldre samt att beskriva vilka preventiva åtgärder sjuksköterskan kunde använda i omvårdnaden för att förhindra höftfraktur. Resultatet baserades på 21 vetenskapliga artiklar skrivna på engelskt språk. Exklusionskriterie var artiklar baserade på individer yngre än 50 år. Artiklarna söktes via databaserna Elin och Blackwell Synergy och skulle vara publicerade från år 1996 till 2006. Även manuell sökning genomfördes utifrån artiklars referenser samt en tidskrift. Sökorden som användes var hip fracture, risk factor, prevention, cause, nursing samt nursing care. Sökorden användes i olika kombinationer. Resultatet visade att kvinnligt kön, hög ålder, osteoporos, tidigare frakturer, synnedsättning, urininkontinens, läkemedel, nedsatt kognition, rörlighet och faktorer i närmiljön var riskfaktorer som kunde leda till höftfrakturer hos äldre. Preventivt arbete för att minska riskerna för höftfraktur var åtgärder som livsstilsförändringar, riskbedömning för fallolyckor och riskbedömning av närmiljön. Träningsprogram för att förbättra styrka och balans samt ökad användning av höftskydd var ytterligare preventiva åtgärder som sjuksköterskan kunde använda. Med kunskaper om riskfaktorer och prevention kunde sjuksköterskan med enkla hjälpmedel minska frekvensen höftfrakturer.

Undernäring hos äldre patienter med höftfraktur: orsaker och omvårdnadsåtgärder : En litteraturöversikt

Syfte: Syftet med denna litteraturöversikt var att beskriva orsaker till undernäring hos äldre patienter med höftfraktur i det postoperativa skedet, samt vilka omvårdnadsåtgärder som kan användas för att förebygga undernäring. Metod: Studien genomfördes som en litteraturöversikt och artiklarna söktes via databaserna PubMed och CINAHL. 15 artiklar hittades och ligger till grund för resultatet. 14 av dessa var av kvantitativ ansats och en var kvalitativ. Resultat: Orsaker till undernäring postoperativt hos höftopererade äldre patienter var att inte kunna äta, aptitlöshet, bristande kommunikation och låg compliance. Omvårdnadsåtgärder som ökade patientens dagliga energi- och näringsintag var energi- och proteintillskott, god måltidsmiljö, information och stöd angående nutritionens betydelse samt samarbete med annan profession. Detta resulterade i ett högre men inte tillräckligt stort energi- och näringsintag hos större delen av patienterna. Slutsats: Då undernäringsproblematik var vanligt förekommande i det postoperativa skedet hos äldre patienter som drabbats av höftfraktur är det viktigt att tillämpa adekvata omvårdnadsåtgärder samt förebygga orsakerna i ett tidigt skede. Tillägg av energi- och näring samt att aktivt involvera patienten i sin nutrition gav positiva effekter. Trots dessa omvårdnadsåtgärder var det få patienter som kom upp i sitt rekommenderade dagliga energi- och näringsintag. Detta påvisar vikten av att både patienten och sjuksköterskan måste involveras i nutritionsvården.