New graduate nurses' developmental trajectories for capability beliefs concerning core competencies for healthcare professionals : A national cohort study on patient-centered care, teamwork and evidence-based practice.

Background: This study aimed to describe the developmental trajectories of registered nurses' capability beliefs during their first 3 years of practice. The focus was on three core competencies for health professionals-patient-centered care, teamwork, and evidence-based practice. Methods: A national cohort of registered nurses (n = 1,205) was recruited during their nursing education and subsequently surveyed yearly during the first 3 years of working life. The survey included 16 items on capability beliefs divided into three subscales for the assessment of patient-centered care, teamwork, and evidence-based practice, and the data were analyzed with linear latent growth modeling. Results: The nurses' capability beliefs for patient-centered care increased over the three first years of working life, their capability beliefs for evidence-based practice were stable over the 3 years, and their capability beliefs for teamwork showed a downward trend. Linking evidence to action: Through collaboration between nursing education and clinical practice, the transition to work life could be supported and competence development in newly graduated nurses could be enhanced to help them master the core competencies. Future research should focus on determining which factors impact the development of capability beliefs in new nurses and how these factors can be developed by testing interventions.

”Vi gör så gott vi kan” : Vårdpersonals upplevelser av amningsstöd till gravida ochnyblivna föräldrar

Amning, amningskomplikationer, stöd och råd vid amning är en del av den sexuella och reproduktiva hälsan och ingår i barnmorskans kompetensområde.Det finns mycket forskning som beskriver nyblivna föräldrars upplevelse av amningsstöd men inte lika mycket forskning på hur vårdpersonalen upplever amningsstödet som ges till gravida och nyblivna föräldrar. Syftet med denna studie var att undersöka vårdpersonals upplevelser av amningsstöd till gravida och nyblivna föräldrar.Studien utfördes genom en kvalitativ metod utifrån en induktiv ansats. Data hämtades från intervjuer med semistrukturerade frågor i 11 fokusgrupper. All data bearbetades genom kvalitativ, induktiv innehållsanalys.Resultatet i studien visade att vårdpersonal upplever amningsstödet de ger som en viktig del i deras arbete. Amningsstödet hade brister och en betydande brist uppgavs vara kontinuiteten av amningsstöd genom hela vårdkedjan.Informanterna ansåg att amningsstödet borde förbättras och många förslag nämndes för att främja amningen hos nyblivna föräldrar och barn.Denna studie kan öka medvetenheten av den egna och kollegornas upplevelse av amningsstöd vilket kan leda till ett bättre samarbete mellan enheterna och en bättre kommunikation samt förändringar i organisationen som gynnar och främjar amningen.

Vårdpersonalens kunskapsläge i hjärtlungräddning samt följsamhet till det svenska hjärtlungräddningsregistret på ett länssjukhus i Mellansverige : En kvantitativ tvärsnittsstudie

Syfte: Att kartlägga vårdpersonalens kunskapsläge samt utbildningsfrekvens i hjärtlungräddning på ett länssjukhus i Mellansverige, samt beskriva följsamheten till att registrera behandlade hjärtstopp till det svenska hjärt-lungräddningsregistret. Metod: Enkätstudie med kvantitativ ansats bestående av 177 respondenter samt även som en retrospektiv observationsstudie. Huvudresultat: Enskilda personer svarade rätt på alla kunskapsfrågorna men som grupp fanns det brister i kunskapen i hjärtlungräddning. Då man jämförde vårdpersonalens kunskap påvisades att i fyra av sju kunskapsfrågor fanns en signifikant skillnad i kunskap mellan den vårdpersonal som har mer regelbunden utbildning, än den som har mindre. De som hade mer regelbunden utbildning hade flera rätt. En signifikant skillnad påvisades även beroende på när man hade haft sin senaste HLR-utbildning, där de som haft sin utbildning nyligen hade flera rätt. Följsamheten hos vårdpersonalen till att registrera patienter som behandlats för hjärtstopp på sjukhus till det svenska hjärt-lungräddningsregistret, kan sammanfattas med att det brister i rapporteringen. Konklusion: Det är viktigt att skapa förutsättningar för frekventa utbildningar till vårdpersonal för att öka kunskap och beredskap i hjärt- och lungräddning, vilket även kan ses som ett kvalitetssäkringsarbete. Ett förbättringsarbete är nödvändigt för att förbättra följsamheten till registreringen.

Improving continence services for older people from the service-providers’ perspective : a qualitative interview study

Objective: To examine in depth the views and experiences of continence service leads in England on key service and continence management characteristics in order to identify and to improve our understanding of barriers to a good-quality service and potential facilitators to develop and to improve services for older people with urinary incontinence (UI). Design: Qualitative semistructured interviews using a purposive sample recruited across 16 continence services. Setting: 3 acute and 13 primary care National Health Service Trusts in England. Participants: 16 continence service leads in England actively treating and managing older people with UI. Results: In terms of barriers to a good-quality service, participants highlighted a failure on the part of commissioners, managers and other health professionals in recognising the problem of UI and in acknowledging the importance of continence for older people and prevalent negative attitudes towards continence and older people. Patient assessment and continence promotion regardless of age, rather than pad provision, were identified as important steps for a good-quality service for older people with UI. More rapid and appropriate patient referral pathways, investment in service capacity, for example, more trained staff and strengthened interservice collaborations and a higher profile within medical and nurse training were specified as being important facilitators for delivering an equitable and highquality continence service. There is a need, however, to consider the accounts given by our participants as perhaps serving the interests of their professional group within the context of interprofessional work. Conclusions: Our data point to important barriers and facilitators of a good-quality service for older people with UI, from the perspective of continence service leads. Further research should address the views of other stakeholders, and explore options for the empirical evaluation of the effectiveness of identified service facilitators.

Kvinnors behov av stöd vid bröstcancer : - En litteraturöversikt

Bakgrund Bröstcancer är den vanligaste typen av cancer hos kvinnor över hela världen. De som drabbas av bröstcancer har olika förutsättningar att hantera sin situation. Många av kvinnorna upplever en emotionell kris i samband med diagnosen och med hjälp av stöd från sjukvården kan patienten finna mening i sin situation. Syfte Syftet är att sammanställa aktuell forskning om bröstcancerdrabbade kvinnors effekter av stöd under diagnosperioden. Metod En litteraturöversikt som sammanställer aktuell forskning inom det valda omvårdnadsområdet. Resultat I resultatet framkom att kvinnorna behöver ett stöd i form av kommunikation, information samt ett emotionellt stöd från vårdpersonal. Stödet ska utformas efter patientens unika situation och när sjukvården är tillgänglig för patienterna minskas deras stress. Patienterna upplevde stöd under diagnosperioden då sjuksköterskan erhöll god förmåga att bemöta och kommunicera på ett adekvat sätt. Slutsats Studien visar att det krävs en god relation mellan bröstcancer drabbade kvinnor och vårdaren för att kvinnorna ska känna stöd.

Bemötande i vården vid övervikts- och fetmaproblematik En litteraturöversikt

Bakgrund: Övervikt och fetma orsakar idag fler dödsfall än undervikt. Det är ett folkhälsoproblem som ökar över hela världen. Övervikt och fetma leder till såväl fysiska som psykiska problem och besvär för den drabbade. Forskning har visat att patienter med övervikt eller fetma upplever mest stigmatisering i vuxen ålder. Syfte: Syftet med denna litteraturöversikt är att belysa bemötandet av patienter med övervikts- och fetmaproblematik ur patientens och vårdpersonalens perspektiv. Metoder: En litteraturöversikt. Resultat: Det framkom att patienter med högre BMI upplevde negativt bemötande från vårdpersonal, att de inte blev hörda. Patienterna sökte inte gärna vård. Det framkommer att vårdpersonalen hade en negativ attityd till patienter med övervikt eller fetma och ville helst inte vårda dessa. Slutsats: Patienter med övervikt eller fetma är en utsatt patientgrupp i såväl samhälle som inom vården. Patienterna upplever att de inte blir hörda och inte blir tagna på allvar. Vårdpersonal är enig om att vården måste hjälpa dessa patienter, trots det uppger en stor del av vårdpersonal att de inte vill vårda patienter med övervikt eller fetma relaterat till tidsbrist.

Depicting the interplay between organisational tiers in the use of a national quality registry to develop quality of care in Sweden

BACKGROUND: With a pending need to identify potential means to improved quality of care, national quality registries (NQRs) are identified as a promising route. Yet, there is limited evidence with regards to what hinders and facilitates the NQR innovation, what signifies the contexts in which NQRs are applied and drive quality improvement. Supposedly, barriers and facilitators to NQR-driven quality improvement may be found in the healthcare context, in the politico-administrative context, as well as with an NQR itself. In this study, we investigated the potential variation with regards to if and how an NQR was applied by decision-makers and users in regions and clinical settings. The aim was to depict the interplay between the clinical and the politico-administrative tiers in the use of NQRs to develop quality of care, examining an established registry on stroke care as a case study. METHODS: We interviewed 44 individuals representing the clinical and the politico-administrative settings of 4 out of 21 regions strategically chosen for including stroke units representing a variety of outcomes in the NQR on stroke (Riksstroke) and a variety of settings. The transcribed interviews were analysed by applying The Consolidated Framework for Implementation Research (CFIR). RESULTS: In two regions, decision-makers and/or administrators had initiated healthcare process projects for stroke, engaging the health professionals in the local stroke units who contributed with, for example, local data from Riksstroke. The Riksstroke data was used for identifying improvement issues, for setting goals, and asserting that the stroke units achieved an equivalent standard of care and a certain level of quality of stroke care. Meanwhile, one region had more recently initiated such a project and the fourth region had no similar collaboration across tiers. Apart from these projects, there was limited joint communication across tiers and none that included all individuals and functions engaged in quality improvement with regards to stroke care. CONCLUSIONS: If NQRs are to provide for quality improvement and learning opportunities, advances must be made in the links between the structures and processes across all organisational tiers, including decision-makers, administrators and health professionals engaged in a particular healthcare process.