Från nationsbyggare till global marknadsnomad : Om medborgarskap i svensk utbildningspolitik under 1990-talet

I den här avhandlingen är intresset riktat mot svensk utbildningspolitik och medborgarskap. I tider av globalisering, och med ett etablerat svenskt medlemskap i Europeiska unionen, har det nationella policyskapandet kring utbildningens medborgardanande funktion hamnat under ökat tryck. I studien undersöks hur detta hanteras i svensk utbildningspolitik under 1990-talet, en tid som utmärker sig genom betydande förändringar på utbildningsområdet i Sverige. Frågan är, mera precist, vilken riktning för skolans, enligt lag befästa, uppdrag att fostra demokratiska medborgare som utstakas i svensk utbildningspolitik vid denna tid. Genom att fästa vikt vid mål, visioner och motiv som formuleras i utbildningspolitiska 1990-talstexter klarläggs förståelser av medborgarskap som karaktäriserar svensk utbildningspolitik under denna tid. Även en bredare historisk analys görs, ur vilken historiska målsättningar med skolans medborgarfostran som föregår 1990-talets framträder. Studiens syfte är kritiskt. Förståelserna granskas utifrån vad de innesluter och vad de utesluter, vilka möjliga konsekvenser de kan tänkas få för olika individer och grupper i samhället, och om det finns öppningar för tänkbara alternativ. Studien visar på två historiska skiften vad gäller medborgarskapets innehåll och mening i det inhemska policyskapandet. Det första skiftet äger rum under 1990-talets tidiga del. Då bryts en etablerad samhällsbyggande medborgarroll upp, till förmån för andra mera marknadsorienterade medborgarroller. Under 1990-talets senare del, då marknadsorienteringen förstärks i neoliberal riktning, sker ett andra skifte; en historiskt vedertagen gemenskapstanke – nationen – bryts upp som grund för medborgerlig gemenskap. Denna tanke ersätts av en annan som är globaliseringsinriktad, vilken visar sig ha andra inne- och uteslutande mekanismer för olika individer och samhällsgrupper. Utifrån dessa forskningsrön tecknas avslutningsvis några konturer till ett alternativt sätt att tänka kring medborgarskap och gemenskap. Detta alternativ tar form i ambitionen att, i högre grad än vad som blir synligt i svensk utbildningspolitik, resonera kring möjligheter för ett medborgarskap bortom förhandstecknade indelningsgrunder för ett “vi”. Språk som politisk och samhällelig förändringskraft ges en central betydelse i avhandlingen. I analysen av texternas tal om skolans medborgarfostrande roll undersöks pågående politiska motsättningar när det gäller att vinna tal- och tolkningsföreträde till skolans fostransmål. Utgångarna av dessa motsättningar belyses genom tre områden för medborgarfostran som urskilts som centrala; ett politiskt, ett kulturellt samt ett ekonomi- och arbetslivsriktat. Genom dessa har rådande medborgarskapsdiskurser tagit form, ur vilka de utbildningspolitiska förståelserna av medborgarskap gestaltas och diskuteras.

A Discussion of Globalization Theories - Through International Consumer Perceptions

Globalization has developed more and more within the business world as well as private life during the last decades. Globalization has influenced the way companies are conducting business and their approach towards the consumers which can have an influence on their way of purchasing. Consumers nowadays have more than ever the possibility to get involved and gather experiences from abroad, as well as companies are taking advantage of this globalization. Within this thesis the following question will be discussed: Do consumers see the value companies try to create for them with an identical offer the same way in different markets? This idea is based on Theodore Levitt’s theory of globalization which comprises standardization of an offer since consumer needs are homogenizing globally. Douglas & Wind instead state that segmentation with adaptations is necessary to fulfill all consumer needs. Within this elaboration the question whether standardization is accepted and liked by the consumers is discussed and analyzed by including an empirical research. This research is based on Zeithaml’s model of the Perceived Quality Components, which was the fundamental base behind formulating the survey questions. These were submitted in Germany, the Republic of Ireland and Sweden to be able to discuss and visualize how the consumers of these different markets perceive different aspects of a company’s offer. One particular company, which is seen as doing business globally, was chosen as a test object. Based on the test object Lidl - which consumers were questioned about in the survey - it was possible to conduct a comparison of consumers’ general expectations against components of Lidl’s offer such as price, weekly specials, product range, etc. where differences and similarities between the three countries of Lidl’s fulfillment of these expectations were achieved. They were analyzed to discover to which extent globalization is present. Resulting from the comparison it was concluded that nowadays segmentation is important but developing with time globalization seems to increase in significance. Recommendations for further research about topics which were omitted due to limited resources are presented.