1 resultado para global changes
em Dalarna University College Electronic Archive
Resumo:
I den hr avhandlingen r intresset riktat mot svensk utbildningspolitik och medborgarskap. I tider av globalisering, och med ett etablerat svenskt medlemskap i Europeiska unionen, har det nationella policyskapandet kring utbildningens medborgardanande funktion hamnat under kat tryck. I studien undersks hur detta hanteras i svensk utbildningspolitik under 1990-talet, en tid som utmrker sig genom betydande frndringar p utbildningsomrdet i Sverige. Frgan r, mera precist, vilken riktning fr skolans, enligt lag befsta, uppdrag att fostra demokratiska medborgare som utstakas i svensk utbildningspolitik vid denna tid. Genom att fsta vikt vid ml, visioner och motiv som formuleras i utbildningspolitiska 1990-talstexter klarlggs frstelser av medborgarskap som karaktriserar svensk utbildningspolitik under denna tid. ven en bredare historisk analys grs, ur vilken historiska mlsttningar med skolans medborgarfostran som fregr 1990-talets framtrder. Studiens syfte r kritiskt. Frstelserna granskas utifrn vad de innesluter och vad de utesluter, vilka mjliga konsekvenser de kan tnkas f fr olika individer och grupper i samhllet, och om det finns ppningar fr tnkbara alternativ. Studien visar p tv historiska skiften vad gller medborgarskapets innehll och mening i det inhemska policyskapandet. Det frsta skiftet ger rum under 1990-talets tidiga del. D bryts en etablerad samhllsbyggande medborgarroll upp, till frmn fr andra mera marknadsorienterade medborgarroller. Under 1990-talets senare del, d marknadsorienteringen frstrks i neoliberal riktning, sker ett andra skifte; en historiskt vedertagen gemenskapstanke nationen bryts upp som grund fr medborgerlig gemenskap. Denna tanke erstts av en annan som r globaliseringsinriktad, vilken visar sig ha andra inne- och uteslutande mekanismer fr olika individer och samhllsgrupper. Utifrn dessa forskningsrn tecknas avslutningsvis ngra konturer till ett alternativt stt att tnka kring medborgarskap och gemenskap. Detta alternativ tar form i ambitionen att, i hgre grad n vad som blir synligt i svensk utbildningspolitik, resonera kring mjligheter fr ett medborgarskap bortom frhandstecknade indelningsgrunder fr ett vi. Sprk som politisk och samhllelig frndringskraft ges en central betydelse i avhandlingen. I analysen av texternas tal om skolans medborgarfostrande roll undersks pgende politiska motsttningar nr det gller att vinna tal- och tolkningsfretrde till skolans fostransml. Utgngarna av dessa motsttningar belyses genom tre omrden fr medborgarfostran som urskilts som centrala; ett politiskt, ett kulturellt samt ett ekonomi- och arbetslivsriktat. Genom dessa har rdande medborgarskapsdiskurser tagit form, ur vilka de utbildningspolitiska frstelserna av medborgarskap gestaltas och diskuteras.
