Kriminalitetens geografi : vardagsbrottslighetens spatiala fördelning i Borlänge

The aim of this thesis is to describe and analyze the geographical distribution of everyday criminality in the town of Borlänge during the year 2002 and to analyze which measures to be taken in the physical social planning to decrease this everyday criminality there. The term everyday criminality is here to be understood as those categories of crime that appear most frequently in the records of reports to the police every year. Here two kinds of crime have been in focus, thefts from cars and office burglary.In fulfilling this aim two main questions have been answered. The first one is how the everyday criminality was distributed geographically in the town of Borlänge during the year 2002. The second one is which measures to be taken in the physical social planning to decrease this everyday criminality in the town of Borlänge.In order to answer the first question a spatial autocorrelation analysis, Local Moran LISA has been used. This method is based on the measurement Moran´s I and shows the spatial autocorrelation for every single location. To answer the second question three different theories of crime prevention through environmental design have been studied and applied in the analysis. These are Jane Jacobs’ ideas about ”the living city”, Oscar Newman´s ideas about ”defensible space” and Ronald V. Clarke´s theories about crime prevention.The major conclusions that can be drawn from this thesis are that the risk of being exposed to thefts from cars, during the analyzed time period, was highest in Centrum and Hagalund and their surroundings. The lowest risk of being exposed to this type of crime was found in Domnarvet and Islingby, during the year 2002. The highest risk of being a victim of the crime office burglary was found in Hagalund and its surroundings and in the single area of Kvarnsveden. The corresponding lowest risk was found in Lergärdet and its surroundings and in Norra Backa and Kupolen. The measures that should be taken in order to decrease these types of criminality can be divided into overall changes and place-specific changes. When it comes to the crime thefts from cars a more attractive central business district, a better view of parking lots from nearby buildings, dividing of larger parking lot zones into smaller ones, migration of hidden parking lots and stronger access control to parking lots where problems with this kind of crime have occurred have been suggested as overall changes. The corresponding place-specific changes are to remove vegetation that is blocking the view, better lighting and to put up signs with information about increased risk of exposure to crime at parking lots with the most problems. To decrease the amount of office burglaries overall changes as to create a better view of the area from nearby surroundings, move bigger office compartments or divide them into smaller units, rebuild characteristic buildings and increase security by strengthening the access control to offices with these kinds of problems could be useful. Finally there are possibilities to decrease office burglary by using place-specific measures as surveillance cameras combined with signs containing information about these, high fences and better lighting around the buildings where a higher risk of being exposed to this kind of criminality is present.

Användning av arkiv i samhällskunskapsundervisningen på gymnasiet

Syftet med denna uppsats är att undersöka om, och i så fall hur, man på ett fruktbart sätt kan göra de kommunala arkiven (och ev. andra arkiv) användbara i ämnet samhällskunskap A på gymnasiet. Detta test sker utifrån ett pedagogiskt undervisningsmaterial, närmare bestämt en portfölj tillsammans med en undervisningsplanering i samhällskunskap på gymnasiet. För denna uppsats har en forskarpraktiserande metod använts. Den används för att kunna uppnå syftet med skapandet av ett pedagogiskt undervisningsmaterial (portföljen) för gymnasieungdomar i samhällskunskap A. Utgångspunkterna för undersökningen är för det fösta att samhällskunskap är idag ett tvärvetenskapligt ämne som t.ex. består av ekonomi och politik och historia, geografi m.m. Den andra är att ingen forskare, enligt min vetskap, tidigare har genomfört ett projekt där kommunarkiven har involverats i samhällkunskap. Däremot använder lärare och forskare arkivinformation inom ämnen såsom historia och geografi. Källorna i undersökningen är läromedlet Reflex A, styrdokumenten och arkivhandlingar från 1878, 1970-2000 och forskning från pedagoger och arkivpedagoger. Denna forskning har legat till grund för den framtagna undervisningsplaneringen samt den pedagogiska portföljen. Arbetet gick ut på att skapa en portfölj med arkivhandlingar som skulle användas i samhällkunskap A. De övergripande målen som ex styrdokumenten visa på att det finns inga direkta konkreta direktiv som sa att läraren inte kunde använda arkivhandlingar. Det står tydligt att eleverna skall ha ett dåtida, nutida och framtida perspektiv och att de skall lära sig använda flera källor samt vara källkritiska. Resultatet är även det som finns i portföljen och är portföljen med dess handbok. Introduceringen av arkiven sker utifrån ett pedagogiskt undervisningsmaterial och en undervisningsplanering. Det krävs emellertid att läraren får den tid för att sammanställa ett fungerande material för användandet av arkiven i undervisningen.

Small-Scale Farmers Land Use and Socioeconomic Situation in the Mount Elgon District in Northwestern Kenya : A Minor Field Study - Combined Field Mapping and Interview

This Minor Field Study was carried out during November and December in 2011 in the Mount Elgon District in Western Kenya. The objective was to examine nine small-scale farming household´s land use and socioeconomic situation when they have joined a non-governmental organization (NGO) project, which specifically targets small-scale farming households to improve land use system and socioeconomic situation by the extension of soil and water conservation measures. The survey has worked along three integral examinations methods which are mapping and processing data using GIS, semi structured interviews and literature studies.   This study has adopted a theoretical approach referred to as political ecology, in which landesque capital is a central concept. The result shows that all farmers, except one, have issues with land degradation. However, the extent of the problem and also implemented sustainable soil and water conservation measures were diverse among the farmers. The main causes of this can both be linked to how the farmers themselves utilized their farmland and how impacts from the climate change have modified the terms of the farmers working conditions. These factors have consequently resulted in impacts on the informants’ socioeconomic conditions. Furthermore it was also registered that social and economic elements, in some cases, were the causes of how the farmers manage their farmland. The farmer who had no significant problem with soil erosion had invested in trees and opportunities to irrigate the farmland. In addition, it was also recorded that certain farmers had invested in particular soil and water conservation measures without any significant result. This was probably due to the time span these land measures cover before they start to generate revenue.  The outcome of this study has traced how global, national and local elements exist in a context when it comes to the conditions of the farmers´ land use and their socioeconomic situation. The farmers atMt.Elgon are thereby a component of a wider context when they are both contributory to their socioeconomic situation, mainly due to their land management, and also exposed to core-periphery relationships on which the farmers themselves have no influence.

Vindkraft i Dalarna : Från acceptans och lokalisering till planering och eftertanke

This thesis examines prerequisites for wind power diffusion in a county in Sweden that quite recently was concidered to be of interest for electricty production from renewable energy sources. Three different municipalities: Falun, Mora and Orsa in the county of Dalarna are highlighted.  Their view on permitting processes of wind power installations are investigated. Other actors, such as exploiters and local citizens are also being analysed. This study shows that the local acceptance was very high when the first wind power parks were built, much thanks to local politicians and local citizens. For the politicians the wind power symbolised a key to a better green society, for the local citizens the wind power meant some economical advantages. The first wind power parks were localised to areas because of good wind conditions and social factors, especially from local communities. However, results from this study shows that the acceptance for wind power the last few years, in generel, has decreased.  The local authorities have also been conscious of some negative consequenses from already built wind power parks.  As a response they started to add planning tools to the permitting process.

Från våtmark till våtmark i Ängelholms kommun : Fallstudie kring två våtmarker

Huvudsyftet med denna uppsats är redogöra hur två våtmarker i Ängelholms kommun har kommit till och dess nytta för miljön. För att kunna besvara denna fråga har jag noga studerat beslutsgången, gjort fältstudier, talat med markägare tagit del av opublicerat material och studerat äldre och nya kartor över de båda våtmarkerna, båda belägna i trakten av Höja, ungefär fem kilometer sydost om Ängelholm, och även gjort fältstudier. Utöver detta har jag visat hur Ängelholms och Åstorps kommun arbetar för att främja anläggningen av våtmarker. Båda intresserar sig för att minska övergödningen och med våtmarker så åstadkommer de detta. Utöver vattenrenare så är våtmarker också av intresse rent utbildningsmässigt och bra för att få en heterogen landskapsbild. Slutsatser Det är skillnad på storleken av våtmarker i nordvästra Skåne gentemot i Danmark. Detta beror på att Danmark tidigare var indelade i amt som hade hand om vattenfrågor och kunde genomdriva våtmarksanläggningar i större utsträckning. Våtmarkerna i Skörpinge och Höja fungerar båda som naturliga reningsverk av närsalter. Våtmarken i Skörpinge bör vara mer effektiv när det gäller rening av närsalter då denna har större antal hektar avrinningsområde i förhållandet till våtmarksareal. Till detta skapar våtmarkerna en biologisk mångfald, Våtmarken i Höja visade sig vara väldigt effektiv, 43,4%, när det gällde rening av kväve. Men siffrorna är troligen missvisande i och med att det gjorde för få stickprov under för kort tidsrymd. Andra studier visar en reningseffektivitet på mellan 2 – 20 %. Det som skiljer våtmarkerna åt är dels formen och utförandet och dels antalet markägare. Våtmarken i Höja ägs av bara en markägare medan den andra ägs av fyra. Till detta krävdes det ett godkännande från Miljödomstolen för att våtmarken i Skörpinge skulle få anläggas. Båda våtmarkerna tog lika lång tid att anlägga, ungefär två år. Hur lång tid det tar att anlägga en våtmark kan bero på om markägare vill ha bidrag eller inte och i så fall från vilket myndighet. Så det kan säkerligen ta kortare tid att anlägga en våtmark. För att följa upp nyttan av våtmarkerna i Höja och Skörpinge bör det göras fler stickprov under längre tid och med dessa avgöra hur effektiva våtmarkerna egentligen är. Till detta bör det göras en inventering av flora och fauna för att undersöka den biologiska mångfalden.  

Samhällets roll i besöksnäringens utveckling

Studien föranleds av den nya konkurrenslagstiftningen som påverkar gränsdragningen mellan privat och offentligt engagemang inom turismen. I studien görs ett försök att förstå den historiska utvecklingen utifrån institutionell teori. Att över tid följa hur turismen från att ha legat utanför samhällets intressesfär till att i allt högre grad inkluderas i och bli föremål för samhällsåtaganden till att i betydande utsträckning åter överflyttas till den privata sfären blir enligt författarnas mening begripligare om förändringsförloppet förstås i den referensram som den institutionella teorin erbjuder. Den pendelrörelse som på detta sätt kan urskiljas beträffande gränsdragningen mellan privat och offentligt är också en del i hur man skall förstå hur synen på konkurrensbetingelser inte är statisk utan i hög grad konstruerad och framförhandlad från tid till annan. Men det som gälller tid tycks också ha en geografisk dimension där vad som anses tillåtet i en del av landet inte uppfattas så på ett annat ställe. Det som uppfattas som ett juridiskt spörsmål i förstone vilar i realiteten i en komplex kontext med ingredienser av historia, ekonomi och geografi.

Road network and GPS tracking with data processing and quality assessment

GPS technology has been embedded into portable, low-cost electronic devices nowadays to track the movements of mobile objects. This implication has greatly impacted the transportation field by creating a novel and rich source of traffic data on the road network. Although the promise offered by GPS devices to overcome problems like underreporting, respondent fatigue, inaccuracies and other human errors in data collection is significant; the technology is still relatively new that it raises many issues for potential users. These issues tend to revolve around the following areas: reliability, data processing and the related application. This thesis aims to study the GPS tracking form the methodological, technical and practical aspects. It first evaluates the reliability of GPS based traffic data based on data from an experiment containing three different traffic modes (car, bike and bus) traveling along the road network. It then outline the general procedure for processing GPS tracking data and discuss related issues that are uncovered by using real-world GPS tracking data of 316 cars. Thirdly, it investigates the influence of road network density in finding optimal location for enhancing travel efficiency and decreasing travel cost. The results show that the geographical positioning is reliable. Velocity is slightly underestimated, whereas altitude measurements are unreliable.Post processing techniques with auxiliary information is found necessary and important when solving the inaccuracy of GPS data. The densities of the road network influence the finding of optimal locations. The influence will stabilize at a certain level and do not deteriorate when the node density is higher.

Short Communication: A compelling argument for the gravity p-median model

The p-median model is used to locate P facilities to serve a geographically distributed population. Conventionally, it is assumed that the population always travels to the nearest facility. Drezner and Drezner (2006, 2007) provide three arguments on why this assumption might be incorrect, and they introduce the extended the gravity p-median model to relax the assumption. We favour the gravity p-median model, but we note that in an applied setting, Drezner and Drezner’s arguments are incomplete. In this communication, we point at the existence of a fourth compelling argument for the gravity p-median model.

On administrative borders and accessibility to public services: : The case of hospitals in Sweden.

An administrative border might hinder the optimal allocation of a given set of resources by restricting the flow of goods, services, and people. In this paper we address the question: Do administrative borders lead to poor accessibility to public service such as hospitals? In answering the question, we have examined the case of Sweden and its regional borders. We have used detailed data on the Swedish road network, its hospitals, and its geo-coded population. We have assessed the population’s spatial accessibility to Swedish hospitals by computing the inhabitants’ distance to the nearest hospital. We have also elaborated several scenarios ranging from strongly confining regional borders to no confinements of borders and recomputed the accessibility. Our findings imply that administrative borders are only marginally worsening the accessibility.

An empirical test of the gravity p-median model

A customer is presumed to gravitate to a facility by the distance to it and the attractiveness of it. However regarding the location of the facility, the presumption is that the customer opts for the shortest route to the nearest facility.This paradox was recently solved by the introduction of the gravity p-median model. The model is yet to be implemented and tested empirically. We implemented the model in an empirical problem of locating locksmiths, vehicle inspections, and retail stores ofv ehicle spare-parts, and we compared the solutions with those of the p-median model. We found the gravity p-median model to be of limited use for the problem of locating facilities as it either gives solutions similar to the p-median model, or it gives unstable solutions due to a non-concave objective function.

Measuring CO2 emissions induced by online and brick-and-mortar retailing

We develop a method for empirically measuring the difference in carbon footprint between traditional and online retailing (“e-tailing”) from entry point to a geographical area to consumer residence. The method only requires data on the locations of brick-and-mortar stores, online delivery points, and residences of the region’s population, and on the goods transportation networks in the studied region. Such data are readily available in most countries, so the method is not country or region specific. The method has been evaluated using data from the Dalecarlia region in Sweden, and is shown to be robust to all assumptions made. In our empirical example, the results indicate that the average distance from consumer residence to a brick-and-mortar retailer is 48.54 km in the studied region, while the average distance to an online delivery point is 6.7 km. The results also indicate that e-tailing increases the average distance traveled from the regional entry point to the delivery point from 47.15 km for a brick-and-mortar store to 122.75 km for the online delivery points. However, as professional carriers transport the products in bulk to stores or online delivery points, which is more efficient than consumers’ transporting the products to their residences, the results indicate that consumers switching from traditional to e-tailing on average reduce their CO2 footprints by 84% when buying standard consumer electronics products. 

Measuring CO2 emissions induced by online and brick-and-mortar retailing

We develop a method for empirically measuring the difference in carbon footprint between traditional and online retailing (“e-tailing”) from entry point to a geographical area to consumer residence. The method only requires data on the locations of brick-and-mortar stores, online delivery points, and residences of the region’s population, and on the goods transportation networks in the studied region. Such data are readily available in most countries, so the method is not country or region specific. The method has been evaluated using data from the Dalecarlia region in Sweden, and is shown to be robust to all assumptions made. In our empirical example, the results indicate that the average distance from consumer residence to a brick-and-mortar retailer is 48.54 km in the studied region, while the average distance to an online delivery point is 6.7 km. The results also indicate that e-tailing increases the average distance traveled from the regional entry point to the delivery point from 47.15 km for a brick-and-mortar store to 122.75 km for the online delivery points. However, as professional carriers transport the products in bulk to stores or online delivery points, which is more efficient than consumers’ transporting the products to their residences, the results indicate that consumers switching from traditional to e-tailing on average reduce their CO2 footprints by 84% when buying standard consumer electronics products. 

Lärares syn på identitetsskapande processers riktning : En intervjustudie om hur lärare ser på sitt övergripande uppdrag i SO-undervisningen

Syftet med studien är att få insikt i hur SO-lärare uppfattar sitt uppdrag att främjaelevers identitetsskapande i SO-undervisningen samt om dessa lärare möjliggör detta i sinplanering och undervisning. Resultat: Hur lärarna möjliggör för identitetsskapande i sinundervisning visade sig följa två principer. Ett fåtal av lärarna utgick i första hand frånelevernas identitetsskapande när de planerade sin SO-undervisning, medan majoritetenutgick från kunskapskraven i SO-ämnena och menade att identitetsskapande ändå finns medi undervisningen då det ligger i ämnets karaktär och är svårt att inte behandla när manundervisar i SO. Slutsatser: Undersökningen visar att lärarna har olika synsätt på om manska utgå från identitetsskapandet när man planerar SO-undervisningen eller om man skaplanera utifrån kunskapskraven och sedan se att identitetsskapandet kommer medautomatiskt.Nyckelord: Samhällskunskap,

Rekonstruktion av högsta kustlinjen (HK) med ny nationell höjdmodell (NNH) och LiDAR : En studie över västra Gästrikland

Denna studie har med hjälp av den nya nationella höjdmodellen (NNH), som bygger på LiDAR-teknik, försökt att i västra Gästrikland hitta och analysera de landskaps- och terrängformer som kallas för högsta kustlinjen (HK). Dessa forna strandlinjer efter den senaste istiden har undersökts tidigare i studieområdet med hjälp av avvägningsinstrument och genom jordprover på 11 lokaler åren 1925-1930 och på 8 lokaler åren 1954-1960. I studien har det undersökts hur väl det går att identifiera nya som äldre HK-lokaler, jämföra de äldre undersökningarna med resultatet från dagens moderna datorteknik. Genom att i ett GIS-program skapa en terrängskuggning av NNH, som innan leverans har särskilt mark- och vattenytan från vegetation och antropogena objekt, har höjder kunnat mätas längs HK-linjer med cirka 50 meters avstånd. På grund av den snabba landhöjningen de första 500 åren efter avsmältningen är de högst belägna spåren av stranderosion svårare att hitta än de lägre. Av de 25 lokaler som hittades och analyserades var 11 lokaler på platser som inte tidigare undersökts eller där HK tidigare inte har kunnat fastställas. Av de undersökta lokalerna klassades 10 som osäkra, 11 som halvskarpa, 3 som skarpa och 1 som ett HK-delta. Från söder mot norr i västra Gästrikland stiger HK med cirka 27 meter från 194 meter över havet till 221 meter över havet. Skillnaderna jämfört med de tidigare undersökningarna är cirka ±2 meter, med undantag för 4 lokaler med skillnader från cirka 4 meter över till cirka 10 meter under. Förutom de 25 lokalerna hittades 6 mycket osäkra lokaler där HK inte gick att fastställa. Av dessa ligger 5 i ett område nordost och öster om Hofors. LiDAR-tekniken ger kvantitativt fler lokaler i områden som eventuellt tidigare inte har kunnat besökas och är en mer tidseffektiv metod.