Elitidrottsproblem? : En kvalitativ studie om elitidrottares karriäravslutning

This paper used a qualitative technique from a social scientific perspective, a model based on Hewitt and his theory of the self-concept. The purpose of this study was to investigate why some elite athletes experience troublesome periods after their career ending. Interviews were performed with five elite athletes with varying experiences after career ending. The length of the elite athlete careers vary between 7 to 17 years. Two groups were made based upon experiences after career ending. Group 1 had experienced problems, for example suicide tendency, and group 2 had not. The result shows that a troublesome period can come up independently of career ending. The self-concept was investigated during the career and further different kind of variables which could affect the self as training and competition, social relations both before and after termination from sport. Result indicates that an individual in group 2 who has a high complexity in the self-concept based upon significant others outside the elite sport during the career copes with the new situation after career ending much better than group 1 who have not. To build up the self based only upon significant others in the elite sport seems to give expression in a strengthen self. Intensity in training and competition did not have a connection with a troublesome period after retirement from sport but it could prevent establishing contact with others outside the elite sport and reduce a high complexity in the self-concept. The result further shows that elite athletes who practise an individual sport trains in to a greater extent than elite athletes in a seasonal sport. Result also shows that practising a sport with one day off a week, contributes to better opportunities for developing a higher complexity in the self-concept. Suspicions has also rouse that practising an elite sport on the highest level can lead to extensive focusing that further leads to social isolation from individuals outside elite sport. To build up the self upon significant others outside elite sport during the career and keep in touch with significant others from elite sport after the career seems to be the key to avoid problems after the career ending. Suggestions about further investigations are made to see if medial exposure and status can affect the self.

Följsamhet till råd om egenvård hos patienter med diabetes typ 2 : En litteraturöversikt

Bakgrund: Diabetes typ 2 är en endokrin sjukdom och ett globalt hälsoproblem, där antalet insjuknande personer ökar kraftigt. Behandlingen vid diabetes typ 2 utgörs till största del av egenvård vilket ställer stora krav på patienten och på sjukvården. En bristande följsamhet till råd om egenvård kan leda till sämre hälsa för patienten och ökade kostnader för samhället. Syfte: Syftet med denna litteraturöversikt var att beskriva vilka faktorer som påverkar följsamheten till råd om egenvård hos patienter med diabetes typ 2. Metod: En litteraturöversikt baserad på 15 vetenskapliga artiklar där både kvalitativa och kvantitativa artiklar har granskats. Databaserna CINAHL och PubMed har använts. Resultat: Faktorer som påverkade följsamheten till råd om egenvård identifierades och resulterade i fem huvudkategorier: Information; Kunskap; Socialt stöd; Teknologiskt stöd och Livssituation. Dessa faktorer framkom som viktiga för en god följsamhet till råd om egenvård. Slutsats: Det är av stor betydelse att försöka identifiera varje individs olika förutsättningar, för att på så sätt ha möjlighet att anpassa både information, utbildning och egenvårdsplanering utifrån individen.

Viktiga faktorer i egenvårdsprogram som främjar livskvaliteten för personer med diabetes typ 2. : En litteraturöversikt

Bakgrund: Diabetes typ 2 är en endokrin sjukdom och är en av de största folksjukdomarna i världen. Förhöjda blodsockervärden gör att både små och stora blodkärl tar skada och detta leder till olika komplikationer såsom hjärtinfarkt, stroke och njurskador. Med hjälp av viktnedgång, kostreglering, regelbundet fysisk aktivitet och övervakning av blodglukosnivåerna kan risken för komplikationer förebyggas. Genom att förebygga komplikationer kan livskvaliteten främja patientens dagliga liv. En del av diabetesvården består av egenvårdsprogram där patienten får stöd och rådgivning att hantera sin diabetes. Syfte: Denna litteraturstudie syftar till att studera vilka faktorer i egenvårdsprogram som främjar livskvaliteten hos patienter med diabetes typ 2. Metod: Litteraturstudie, artiklarna söktes i databaserna CINAHL, PubMed och Web of Science. 14 kvantitativa artiklar inkluderades. Resultat: Resultatet visade att information, individuell målsättning och uppföljning var viktiga faktorer i egenvårdsprogrammen för att främja livskvaliteten hos patienter med diabetes typ 2. Slutsats: Att leva med diabetes typ 2 kräver noggrannhet och planering i det dagliga livet. Egenvårdsprogram kan minska risken för komplikationer där följsamhet till egenvården främjas och livskvaliteten gynnas.