Sjuksköterskestudenters skattade upplevelser av lärandemiljön före och efter inrättandet av Kompetenscentrum

Bakgrund: Under senare år har allt fler kliniska träningscentra för färdighetsträning etablerats för att möjliggöra en trygg och säker lärandemiljö med simuleringsmöjligheter för studerande och personal. Klinisk färdighetsträning är en viktig del i sjuksköterskeutbildningen vid Högskolan Dalarna (HDa) där lärandemiljön på Kompetenscentrum (KC) kan bidra till en förbättring av lärandemiljön i den kliniska färdighetsutbildningen. Syfte: Syftet med denna studie var att undersöka sjuksköterskestudenters upplevelser via skattning av lärandemiljön för klinisk färdighetsutbildning före och efter inrättandet av Kompetenscentrum. Metod: Studien genomfördes som en enkätundersökning med kvasiexperimentell design. Enkätens baserades på Saarikoski och Leino-Kilpis mätinstrument CLES där frågeställningar om lärandemiljön modifierades med hjälp av Delphimetoden utifrån de tre olika dimensionerna: utbildningsmiljö, relation och lärarens roll. Mätningen före inrättandet genomfördes under hösten 2010 och mätningen efter inrättandet genomfördes hösten 2011. Totalt ingick 266 sjuksköterskestudenter i studien varav 198 (74 %) besvarade enkäten. Resultat: Sjuksköterskestudenter skattade upplevelsen av lärandemiljön mer positiv efter inrättandet av Kompetenscentrum där resultatet visar en signifikant högre skattning i 8 de av de 16 frågorna. Sjuksköterskestudenterna skattade att de upplever att utbildningsmiljön är mer verklighetstrogen, de är mer nöjda med färdighetsträningen samt att den inspirerar dem till att arbeta som sjuksköterska. Att relationen mellan dem och läraren bygger på respekt och att det är en mer positiv atmosfären under färdighetsträningen. Däremot påvisades ingen signifikant skillnad i studenternas upplevelse av den kliniska lärarens roll. Slutsats: Det är uppenbart att lärandemiljö har betydelse för sjuksköterskestudentens integration av såväl teoretiska som praktiska kunskaper vilket medför att färdigheterna förbättras och ger en bra grund för arbetet som sjuksköterska. Strategier bör vidtas för att vidmakthålla och utveckla lärandemiljön på KC samt fokusera ytterligare på integrering av teori och praktik.

Continuous Delivery : Utmaningar ett förvaltningsuppdrag kan stå inför vid en övergång till Continuous Delivery

Continuous delivery (CD) is a software engineering approach where the focus lays on creating a short delivery cycle by automating parts of the deployment pipeline which includes build, deploy-, test and release process. CD is based on that during development should be possible to always automatically generate a release based on the source code in its current state. One of CD's many advantages is that through continuous releases it allows you to get a quick feedback loop leading to faster and more efficient implementation of new functions, at the same time fixing errors. Although CD has many advantages, there are also several challenges a maintenance management project must manage in the transition to CD. These challenges may differ depending on the maturity level for a maintenance management project and what strengths and weaknesses the project has. Our research question was: "What challenges can a maintenance management project face in transition to Continuous delivery?" The purpose of this study is to describe Continuous delivery and the challenges a maintenance management project may face during a transition to Continuous delivery. A descriptive case study has been carried out with the data collection methods of interviews and documents. A situation analysis was created based on the collected data in a shape of a process model that represent the maintenance management projects release process. The processmodel was used as the basis of SWOT analysis and analysis by Rehn et al's Maturity Model. From these analyzes we found challenges of a maintenance management project may face in the transition to CD. The challenges are about customers and the management's attitude towards a transition to CD. But the biggest challenge is about automation of the deployment pipeline steps.

Positiv feedback : En kvalitativ studie

Vårt syfte med studien är att undersöka hur enhetschefer anser att de ger och hur de får positiv feedback och i hur stor utsträckning det förekommer. Vi har valt att göra studien i en kommun, inom vård och omsorg, där enhetscheferna har samma chef och finns i samma verksamhet. Vår frågeställning: Förekommer positiv feedback och i sådana fall i vilken typ av kommunikationsform?I vilken utsträckning förekommer positiv feedback?Hur upplever enhetschefen positiv feedback?Vi har valt att använda en kvalitativ metod och göra intervjuer med semi- strukturerade frågor. Undersökningen genomfördes med att vi intervjuade nio enhetschefer inom vård och omsorg i en kommun. Vi har sammanfattat intervjuerna, där redovisar vi allmänt om enhetschefernas arbete och vad de säjer om positiv feedback.I analysen väver vi ihop resultatet av undersökningen med teori. De teorier vi använt oss av i studien är symbolisk interaktion, ledarskap, makt, motivation, kommunikation och feedback. Positiv feedback förekommer, men uppfattas olika av enhetscheferna utifrån deras synsätt och behov. Att ge och få positiv feedback sker både muntligt och skriftligt och har en effekt på både enhetschefer och medarbetare anser enhetscheferna. Det är väldigt individuellt vad positiv feedback betyder för varje enskild enhetschef.

Student and teacher response system : development of an interactive anonymous real-timeformative feedback system

This paper is focusing IT-supported real-time formative feedback in a classroom context. The development of a Student and Teacher Response System (STRS) is described. Since there are a number of obstacles for effective interaction in large classes IT can be used to support the teachers aim to find out if students understand the lecture and accordingly adjust the content and design of the lecture. The system can be used for formative assessment before, during, and after a lecture. It is also possible for students to initiate interaction during lectures by posing questions anonymously. The main contributions of the paper are a) the description of the interactive real-time system and b) the development process behind it.

Development of a Real-time Formative Feedback Student Response System

This paper is focusing IT-supported real-time formative feedback in a classroom context. The development of a Student and Teacher Response System (STRS) is described. Since there are a number of obstacles for effective interaction in large classes, IT can be used to support the teachers aim to find out if students understand the lecture and accordingly adjust the content and design of the lecture. The system can be used for formative assessment before, during, and after a lecture. It is also possible for students to initiate interaction during lectures by posing questions anonymously. The main contributions of the paper are a) the description of the interactive real-time system and b) the development process behind it.

Feedback i matematikundervisning : En empirisk undersökning om hur sex lärare undervisande i årskurs 1-3 ger muntlig och skriftlig feedback på elevers lösningar av matematikuppgifter

I studien undersöks hur lärare ger elever muntlig och skriftlig feedback på uppgiftsnivå i matematikundervisningen. För att undersöka detta har observationer och intervjuer av kvalitativ karaktär utförts med sex lärare som undervisar i årskurs 1-3. Insamlade och avbildade dokument i form av elevers räkneböcker har också varit en del av datainsamlingsmetoden. För att på bästa sätt undersöka och besvara studiens frågeställning har grundad teori valts ut och använts som forskningsansats. Utifrån insamlad data och med substantiv och teoretisk kodning som verktyg har en teoretisk modell utvecklats. Modellen visar att muntlig och skriftlig feedback som ges från lärare till elev på uppgiftsnivå kan vara antingen direkt eller indirekt. Beroende på om feedbacken är muntlig eller skriftlig, direkt eller indirekt, kan den också vara bekräftande, uppmuntrande, upprepande, informerande, stöttande eller uppmanande. Detta resultat redovisas med hjälp av en så kallad "fyrfältare". Värt att notera är också att resultatet i studien visar att muntlig feedback ges i betydligt högre grad än skriftlig feedback. Ett par slutsatser som dras utifrån studiens resultat är att verkligheten skiljer sig från hur tidigare forskning förespråkar att feedback bör komma till uttryck i klassrummet och att elevernas ålder samt lärarnas tid spelar en avgörande roll för vilken sorts feedback som ges. En annan viktig slutsats som också dras utifrån studiens redovisade resultat är att vissa kategorier av feedback är mer effektiva för elevers lärande i matematik än andra.

Audiovisuella loopar och kollektiv live-looping

 Loop-teknik i solistiska sammanhang är en idag väletablerad musicerande form dock är möjligheterna att använda tekniken i ensembleform ett mer eller mindre oprövat fält. I projektet “Audiovisuella loopar” som genomförts vid Högskolan Dalarna presenteras ett system för kollektiv livelooping där upp till fyra personer loop-musicerar tillsammans och där loopandet samtidigt kan spelas in och spelas upp som videoklipp. Tekniken har visat sig ha en stark kreativ potential. Med enbart en kort instruktion så startar en kollektiv process där den omedelbara feedbacken ger ett “fl ow” som lockar fram skaparglädjen hos musikanterna. Dessa erfarenheter pekar på spännande möjligheter att använda tekniken i musikundervisning och musikterapi.

Hur feedback på uppgiftsnivå och processnivå kan skilja elevers resonemang åt i matematik : En empirisk undersökning om hur elevers resonemang skiljer sig åt beroende på vilken feedback som ges

Denna studie undersöker hur feedback på uppgiftsnivå respektive processnivå kan utveckla elevers resonemang när eleverna arbetar med problemlösningsuppgifter inom matematiken. De typer av resonemang som undersöks är algoritmiska och kreativa matematiska resonemang. Åtta elevpar från årskurs 5 fick arbeta med problemlösningsuppgifter och fick efterhand de behövde feedback på uppgiftsnivå eller processnivå. Efter genomförandet analyserades vilken resonemangstyp eleverna använde före och efter feedback på uppgiftsnivå respektive processnivå getts. Resultaten visar att elever som får feedback på processnivå i större utsträckning utvecklar fullständiga kreativa matematiska resonemang jämfört med de elever som får feedback på uppgiftsnivå.