5 resultados para fatigue cracking
em Dalarna University College Electronic Archive
Resumo:
Syftet med denna studie var att beskriva det stöd som bröstcancerdrabbade kvinnor ansåg vara av stor betydelse under sjukdomstiden samt att belysa kvinnornas känslor i samband med sjukdomen utifrån begreppen coping och fatigue. Studien utfördes med hjälp av 25 vetenskapliga artiklar från åren 1993-2004. Artikelsökningen har skett via databaserna Elin, PubMed, Blackwell-Synergy och Elsevier (Science Direct). Sökorden som användes enskilt eller i kombination var breast cancer, fatigue, care, coping strategies, experience, information, nursing och support. Urvalet av artiklar gjordes utifrån syfte och frågeställningar. Dess vetenskapliga värde skattades med hjälp av granskningsmallar enligt Forsberg och Wengström. Resultatet visade att det var av stor betydelse att bröstcancerdrabbade kvinnor fick stöd under sjukdomstiden för att känna trygghet och ökat välbefinnande. Det framkom även att information var en viktig del i omvårdnaden av kvinnorna. Det framkom vidare i studier att bröstcancerdrabbade kvinnor som använde flera typer av copingstrategier samtidigt lättare kunde hantera sin sjukdom. De som deltog i samtalsgrupper hade ökad chans att emotionellt ta sig genom sjukdomen, jämfört med dem som inte deltog. Upplevelsen av fatigue varierade och förändrades under sjukdomstiden hos dessa kvinnor. Hos dem som motionerade kontinuerligt sjönk fatiguenivån jämfört med dem som inte motionerade alls. Studier visade även ett samband mellan fatigue och sömnrubbningar.
Resumo:
Helstångsborr och konstång kallas bergborrverktyg, som tillverkas av sexkantiga stänger med inre hål för ledning av spolvatten. Dessa spolhål är klädda med ferritiskt rostfritt stål. Innan valsning borras ett centrerat hål i stålämnet som ska valsas. I det borrade hålet appliceras ett rör av ferritiskt rostfritt stål och i det röret skjuts en manganstålskärna in. Efter valsning dras kärnan ut och ett spolhål med invändigt foder av rostfritt stål bildas. Under uppvärmningen och valsningen av stålämnet sker normalt en koldiffusion från manganstålskärnan till det rostfria fodret. Fodrets syfte är att skydda spolhålets yta mot erosion och korrosion.Syftet med arbetet var att hitta en metod som garanterar uppkolning av det invändiga fodret, samt att utreda vad uppkolningen betyder för den mekaniska hållfastheten i stängerna. Ett laboratorieförsök visade att det var bra, med avseende på uppkolning, att blanda stearat i kärnbestrykningsmedlet. Kärnbestrykningsmedlet penslas på manganstålskärnan innan den förs in i stålämnet som ska valsas, dess syfte är att minska friktionen vid kärnutdragningen efter valsning.Ett försök utfördes i valsverket med stearat i kärnbestrykningsmedlet. En grundlig undersökning utfördes på två hetor som valsats med stearat-bestrykningsmedel, samt på en traditionellt tillverkad heta för att ha som referens. Hetorna kapades till provstänger om 1,5 m, totalt undersöktes 55 st.Utvärderingen av verksförsöket visade att stängernas kvalitet blir tillräckligt bra om ingenting oförutsett händer i produktionen, oavsett om koltillskott är tillsatt i bestrykningsmedlet eller inte. Arbetet gav inte en garanterande metod, men visade att stängerna normalt håller hög kvalitet.
Resumo:
Syftet med denna systematiska litteraturstudie var att beskriva hur livskvaliteten påverkas hos personer med Multipel Skleros (MS) och vad som kan göras för att öka livskvaliteten. I syftet ingick även att beskriva hur personer med MS upplever fatigue som är ett av huvudsymtomen av sjukdomen samt vad som kan göras för att lindra följderna av fatigue. Artiklarna har sökts i databaserna Elin@Dalarna och Cinahl, tillgängliga via Högskolan Dalarnas proxyserver och granskats med hjälp av en granskningsmall för att säkerställa att de var av en god kvalitet. Sökord som användes var: “multiple sclerosis”, “quality of life”, “nursing” och “fatigue”. Av de artiklar som användes i resultatet var 10 kvantitativa, fyra kvalitativa i en användes båda ansatserna. Resultatet visade att personer med MS generellt sett har en sämre livskvalitet än den övriga befolkningen. Mycket av patienternas livskraft går åt till att bara klara av det dagliga livet. Många personer med MS upplever en stor frustration relaterad till att vilja men inte kunna. Ofta har den försämrade livskvaliteten sin orsak i det sociala livet. Fatigue har ofta en stor påverkan på livet för personer med MS. Det finns en mängd varierande icke farmakologiska behandlingsmetoder som med fördel kan användas för att öka livskvaliteten och minska följderna av fatigue. Exempel på dessa är kylväst, träning och yoga.
Resumo:
Stainless steels were developed in the early 20th century and are used where both the mechanical properties of steels and corrosion resistance are required. There is continuous research to allow stainless steel components to be produced in a more economical way and be used in more harsh environments. A necessary component in this effort is to correlate the service performance with the production processes. The central theme of this thesis is the mechanical grinding process. This is commonly used for producing stainless steel components, and results in varied surface properties that will strongly affect their service life. The influence of grinding parameters including abrasive grit size, machine power and grinding lubricant were studied for 304L austenitic stainless steel (Paper II) and 2304 duplex stainless steel (Paper I). Surface integrity was proved to vary significantly with different grinding parameters. Abrasive grit size was found to have the largest influence. Surface defects (deep grooves, smearing, adhesive/cold welding chips and indentations), a highly deformed surface layer up to a few microns in thickness and the generation of high level tensile residual stresses in the surface layer along the grinding direction were observed as the main types of damage when grinding stainless steels. A large degree of residual stress anisotropy is interpreted as being due to mechanical effects dominating over thermal effects. The effect of grinding on stress corrosion cracking behaviour of 304L austenitic stainless steel in a chloride environment was also investigated (Paper III). Depending on the surface conditions, the actual loading by four-point bend was found to deviate from the calculated value using the formula according to ASTM G39 by different amounts. Grinding-induced surface tensile residual stress was suggested as the main factor to cause micro-cracks initiation on the ground surfaces. Grinding along the loading direction was proved to increase the susceptibility to chloride-induced SCC, while grinding perpendicular to the loading direction improved SCC resistance. The knowledge obtained from this work can provide a reference for choosing appropriate grinding parameters when fabricating stainless steel components; and can also be used to help understanding the failure mechanism of ground stainless steel components during service.
Resumo:
Several studies have found that fatigue is one of the most commonly reported symptoms after stroke and the most difficult to cope with. The present study aimed to investigate the presence and severity of self-reported fatigue six years after stroke onset and associated factors. The cohort "Life After Stroke Phase I" (n = 349 persons) was invited at six years to report fatigue (Fatigue Severity Scale 7-item version), perceived impact of stroke and global recovery after stroke (Stroke Impact Scale), anxiety and depression (Hospital Anxiety and Depression Scale), life satisfaction (Life Satisfaction Checklist) and participation in everyday social activities (Frenchay Activities Index). At six years 37% of the 102 participants in this cross-sectional study reported fatigue. The results showed that in nearly all SIS domains the odds for post-stroke fatigue were higher in persons with a higher perceived impact. Furthermore, the odds for post-stroke fatigue were higher in those who had experienced a moderate/severe stroke and had signs of depression and anxiety. Fatigue is still present in one-third of persons as long as six years after stroke onset and is perceived to hinder many aspects of functioning in everyday life. There is an urgent need to develop and evaluate interventions to reduce fatigue.