5 resultados para förberedelse
em Dalarna University College Electronic Archive
Resumo:
Syftet med denna systematiska litteraturstudie var att beskriva barnets emotionella omvårdnadsbehov i den förberedande fasen inför operation. Vidare var syftet att beskriva sjuksköterskans metoder vid förberedelse av barnet för att skapa trygghet.Artikelsökningarna genomfördes på databaserna Elin@dalarna och Cinahl med sökorden operation, preoperative, children, preparation, information, nursing, care och nurse. Sökorden fanns i artiklarnas abstract. Artiklarna var vetenskapliga, skrivna på engelska och publicerade år 1997 till 2007. Endast primärartiklar söktes och deras relevans bedömdes efter titel och abstract. I resultatet återfanns 20 artiklar som kunde besvara syftet och frågeställningarna i studien. Studien visade att i den förberedande omvårdnaden behövde barnet känna trygghet och tillit till sjuksköterskan. Barnet förväntade sig ärlighet och behövde förklaringar. Sjuksköterskan skulle bygga förtroende hos barnet. Det fanns många olika metoder för sjuksköterskan att förbereda barn inför operation. Dessa kunde vara att barnet fick komma på studiebesök för att se avdelningen och träffa sjuksköterskor, anestesi personal och läkare. Barnet fick information via broschyrer, böcker eller videofilmer angående preoperativa förberedelser. Operationer på vuxenavdelningar krävde att de förberedande metoder som fanns tillgängliga kombinerades för att ett bra resultat skulle uppnås. Förberedelserna och informationen anpassades till barnet. Sjuksköterskan kunde med fördel involvera föräldrarna i omvårdnaden av barnet. Föräldrarna kunde ge information om barnet och minska barnets oro.
Resumo:
Syftet med studien var att beskriva förekomst och typ av patienters eventuella oro inför anestesi. Litteraturöversikten har baserats på vetenskapliga artiklar av både kvantitativ och kvalitativ art. Trettioen artiklar granskades och 21 av dessa valdes ut till resultatet.De flesta studier som behandlade oro inför anestesi var av kvantitativ art. Oro i form av olika slags olustkänslor definierades av flera författare utförligt och på flera sätt. Resultatet påvisade att oro var ett vanligt förekommande fenomen och kunde objektivt mätas med hjälp av självskattningsskalor, där de vanligast förekommande är Visuel Analog Skala (VAS) och State Trait Anxiety Inventory (STAI). Dagkirurgin har ökat och tiden att träffa patienten för mental förberedelse har minskat, vilket var till nackdel för både patient och personal. Vi har genom den här studien och kliniska erfarenheter uppmärksammat riskfaktorer för oro, till exempel kvinnor och yngre patienter. En studie påvisade även att patienter med sen placering på operationslistan hade en signifikant högre nivå av oro. För att ge känslomässigt stöd till patienter som har behov av ökad uppmärksamhet, krävs en bred insats som omfattar bemötande, information, patientutbildning och kommunikation. Trots all kunskap som finns presenterad i resultatet av studierna förstår vi det som att den psykologiska omvårdnaden är otillräcklig och måste prioriteras.
Resumo:
Syftet med detta examensarbete är att belysa på vilket eller vilka sätt lärare i gymnasieskolan förknippar elevers grupparbete med skolutveckling. Vilka pedagogiska tankar ligger bakom lärares användande av grupparbete som arbetsmetod, hur ser de på att träna elever i grupparbete och hur ser de på förhållandet mellan grupparbete och skolutveckling? Undersökningen är av kvalitativ karaktär där metoden för insamling av data består av enskilda intervjuer med sju gymnasielärare som arbetar på både yrkesinriktade och studieförberedande program. Resultatet visar att lärarna som arbetar på rent yrkesinriktade program framförallt ser elevers grupparbete som en förberedelse för deras framtida yrkesliv, medan lärare på studieförberedande program tenderar att tala mer om vilken nytta grupparbete har för eleverna i skolsituationen. Vid en analys av hur lärarna ser på att träna elever i grupparbete ser man att vissa av lärarna är mer konkreta i sitt resonemang kring om och hur de arbetar med att träna eleverna i grupparbete, medan vissa är mer abstrakta i sitt resonemang. Resultatet visar slutligen att lärarna har relativt olika syn på vad skolutveckling är samt att det är inte någon självklarhet att de direkt kopplar ihop elevers grupparbete med skolutveckling.
Resumo:
För att förhindra eller kontrollera parodontit är det viktigt med en god och effektiv egenvård och då är speciellt approximal rengöring viktigt. En modell som beskriver olika förändringsstadier för hälsobeteenden är den transteoretiska modellen. Syftet med studien var att testa ett instrument för att fastställa olika förändringsstadier för approximal rengöring och att studera hur värdering av fördelar och nackdelar till att använda approximalt hjälpmedel samt självtillit är associerade med olika förändringsstadier. Etthundratretton individer (60 kvinnor och 53 män) med diagnosen moderat till grav parodontit som remitterats till specialistkliniken för parodontologi utgjorde urvalet. Studien var en beskrivande och jämförande studie med kvantitativ ansats. Individerna fyllde i en enkät i hemmet innehållande frågor om frekvens för approximal rengöring, fördelar och nackdelar med att rengöra tänderna approximalt och självtillit till daglig rengöring av tänderna approximalt så väl som bakgrunds variabler. Flest individer befann sig i förberedelse/beredd stadiet och vidmakthållande stadiet vid studiens start. Självtilliten till att utföra daglig approximal rengöring var högre i vidmakthållande stadiet jämfört med intresserad/osäker samt förberedelse/beredd stadierna. Inga skillnader noterades mellan de olika förändringsstadierna och för- och nackdelar med daglig approximal rengöring. Konklusion: Individer i vidmakthållande stadiet har större självtillit till att utföra daglig approximal rengöring jämfört med individer i intresserad/osäker stadiet eller förberedelse/beredd stadiet.