Bara en hysterisk mamma? : Föräldraröster om skolans hanterande av elever utan fullständiga betyg.

Följande undersökning utgår ifrån intervjuer med föräldrar till elever som saknar fullständiga grundskolebetyg. Dessa föräldraintervjuer speglar på så sätt skolans vardagsproblem och de utvecklingsbehov som föreligger inom gymnasieskolans frirum. Framför allt betonas att föräldrarna bör ses som en resurs i skolans kartläggning av elever, men också att skolan bör ha ett processinriktat förhållningssätt. Att läs- och skrivsvårigheter kan ligga till grund för en stor del skolproblematik betonas, men också att goda relationer bereder stora möjligheter att arbeta konstruktivt kring dessa elever.

Gymnaiseelever och deras föräldrar : uppfattningar av uppfattningar

Det övergripande syftet är att beskriva diskurser gymnasie¬ungdomar med mångkulturell bakgrund kan ha att hantera och hur ungdomarna anger att de hanterar olikheter mellan diskurser. Följande konkreta frågeställningar utformas: Hur beskriver de intervjuade eleverna sina föräldrars syn på den svenska skolan? Vilka strategier använder sig intervjupersonerna med mångkulturell bakgrund av för att hantera situationen? Sex gymnasieungdomar intervjuades i halvstrukturerade samtal som skrevs ut och tolkades hermeneutiskt. En anpassnings¬diskurs och en auktoritär diskurs framträdde i materialet. I anpassnings-diskursen diskuteras inordning, undvikande, uppgivenhet, motstånd och maktlöshet. Uppgivenhet och maktlöshet förekommer hos de elever som tydligast misslyckats i skolan. I den auktoritära diskursen talas ofta om respekt och föräldrarna och ungdomarna ser problem i skolan som orsakade av lärares förhållningssätt. De såg lösningar som bygger på ett mer auktoritärt förhållningssätt i skolan. En auktoritär diskurs som den som beskrivs i empirin underlättar enligt min mening för konstruktion av individuell oansvarighet alltså en effekt tvärtemot det syfte som den ”vänliga maktutövningen” i den svenska skolan har. Flickorna är kraftfullt begrän¬sade i sin frihet vilket inte pojkarna från samma familjer är. Om det libe¬rala styrsystemet inte uppfattas som tillräckligt repressivt av inter¬vju¬personernas föräldrar kan ungdomarna uppfatta att de har anledning att vara stökiga och det kan också bli en anledning att öka förtrycket av flickor.”Den vänliga styrningen” måste förklaras för föräldrarna och ungdomarna borde få möjlighet att samtala om skillnader mellan kulturerna .

Konsten att mötas : En kvalitativ studie om samverkan mellan skola och hem i samband med åtgärdsprogram

Syftet med det här examensarbetet var att utveckla kunskap om samverkan mellan skola och hem i samband med åtgärdsprogram. Uppsatsen består av tre delstudier. Inledningsvis undersöktes förutsättningar för samverkan genom intervjuer med fem rektorer i en kommun om deras syn på föräldrasamverkan. Därefter genomfördes en dokumentanalys av 114 åtgärdsprogram med syfte att undersöka var i åtgärdsprogrammen föräldrarna syns och på vilket sätt. Avslutningsvis intervjuades fyra föräldrar om deras upplevelser av mötet med skolan i samband med åtgärdsprogram. Resultatet visar att rektorer anser att samverkan med föräldrar är av stor vikt. I dokumentanalysen framkom det att föräldrar förekommer i texten på olika ställen, mest under åtgärdsprogrammets formuleringar om åtgärder. Skolan ålägger föräldrarna en stor del av åtgärderna, vilket kan sägas vara i strid med Skolverkets allmänna råd för arbete med åtgärdsprogram och rektorers intentioner. Dessa åtgärder är av två slag: allmänna åtgärder och ämnesrelaterade åtgärder. I dokumentens text framgår det inte tydligt huruvida föräldrar upplever sig ha inflytande eller inte. Däremot visade resultatet att skolan ofta använder sig av passiva och otydliga formuleringar, i uppsatsen kallat för indirekt kommunikation. Mer sällan förekom exempel på tydliga och raka formuleringar, här kallat direkt kommunikation. Intervjustudien visade att flera av föräldrarna till stor del upplever sig ha inflytande i samverkan med skolan. Det finns även en förnöjsamhet med skolans insatser och samarbetet. Föräldrarnas upplevelse av inflytande problematiserades utifrån aktuell forskning huruvida inflytandet är reellt (verkligt) eller endast en upplevelse. Slutsatsen blev att den indirekta kommunikation skolan kan använda sig av för att få med sig hemmet på en i förväg beslutad linje kan ge en upplevelse av inflytande som inte behöver vara ett reellt sådant. Skolan använder sig även av direkt kommunikation i en öppen dialog som ger föräldrar utökade möjligheter till inflytande vid samverkan vid åtgärdsprogram. Det framkom också att skolan inte alltid är medveten om de tillfällen där språket och skolans terminologi används som maktmedel för kontroll i samverkan. Det visar på ett behov av en ökad medvetenhet och fördjupad kunskap om språk och makt i skolan. Om skolan därigenom kan utöka föräldrars möjligheter och inflytande visar den här studiens resultat att det leder till en bättre och mer framgångsrik samverkan för alla inblandade, inte minst för eleven i behov av särskilt stöd.

Ladnaan - att må bra : En utvärdering av ett riktat stöd till somaliska föräldrar i Borlänge Kommun

Folkhälsomyndigheten har finansierat ett samarbetsprojekt mellan Borlänge kommun och Högskolan Dalarna för att anpassa och implementera ett föräldrastödsprogram till somaliska föräldrar, samt att mäta effekten av denna intervention avseende föräldrars och barns psykiska hälsa. Studien började med en explorativ delstudie med syfte att samla kunskap om vad somaliska föräldrar upplever som utmanande i sitt föräldraskap i Sverige, vilket behov av föräldrastöd de behöver samt hur ett sådant stöd ska vara utformat. Studien genomfördes med hjälp av fokusgruppsintervjuer med 23 föräldrar (15 mammor och 8 pappor) boende i Borlänge. Resultatet visade att föräldrarna upplevde en rad utmaningar i sin nya livssituation och i sitt föräldraskap i nya landet. De beskrev skillnader i synsätt på barnuppfostran och föräldraskap mellan hemlandet och Sverige och eftersträvade därför att kulturanpassa sitt föräldraskap. Resultaten från denna studie samt en genomgång av forskning kring föräldrastöd låg till grund för valet av föräldrastödsprogram samt ett samhällsorienterande tillägg till programmet.   Målgrupp för studien var föräldrar med barn i åldrarna 11-16 år och som upplevde stress i sitt föräldraskap. Föräldrarna erbjöds sammanlagt 16 timmars utbildning fördelat på 12 träffar (10 timmar Connect föräldrastöd + 6 timmar samhällsorienterande tillägg). Effekten av föräldrastödet undersöktes genom en randomiserad kontrollerad studie där totalt 120 föräldrar ingick. De preliminära resultaten visar att deltagande föräldrars barn har förbättrats signifikant i subskalorna ”socialt” och ”skola”. Dessutom minskade barnens oro, somatiska problem, sociala problem och brytande av regler.   Föräldrarna var nöjda med interventionen. De upplevde att de fått en ökad kunskap om hur socialtjänstens arbete fungerar och fått förtroende för deras arbete kring barn och unga. Över hälften av föräldrarna upplevde sig mer säkra i sin föräldraroll och att deras relation med barnen hade förbättrats.   Genom en processutvärdering av implementeringen av föräldrastödet har framgångsfaktorer för genomförandet avföräldrastödsprogrammet studerats. Resultatet visade att de olika strategier som vidtagits vid rekrytering av föräldrar och implementering av interventionen har varit lyckade. Exempel på sådana strategier har varit att projektmedarbetarna som rekryterat till föräldrastödet har varit av Somaliskt ursprung, kursen har getts på somaliska men framförallt att föräldrastödet utgick ifrån föräldrarnas upplevda behov.

När byn förlorade sin skola : - En fallstudie av avvecklingen av Backa skola

I denna rapport är avvecklingen av en mindre landsbygdsskola belägen i södra delen av Hedemora kommun i fokus. Frågan om avveckling av skolor är i många fall kopplad till en lands- och glesbygdsproblematik. Det viktigaste motivet är vanligen att när elevunderlaget är för litet blir det även för dyrt att driva skolan vidare. I det lilla samhället spelar skolan en viktig roll då den kan kopplas till hur t.ex. barnfamiljer väljer bostadsort, som i sin tur påverkar köpunderlaget i byns mataffär o.s.v. och får därmed även en symbolisk betydelse. I fallet Backa skola kom diskussionen om denna skulle avvecklas eller inte att bli en långdragen process som, med varierande intensitet, pågick under en följd av år. När det började stå klart för föräldrarna att det lutade åt ett beslut om en avveckling väcktes reaktioner och en delvis konfliktfylld process uppstod mellan föräldrar, politiker och förvaltningstjänstemän. Att konfliktfyllda processer uppstår vid avveckling av skolor inte är ovanligt vittnar bl.a. rapporten Skolan mitt i byn (Glesbygdsverket, 2009) om. Syftet är att studera avvecklingen av Backa skola. Följande frågeställningar formuleras: - Vilka uppfattningar kommer till uttryck om varför skolan avvecklades och hur hanterades avvecklingen enligt kommunpolitiker, förvaltnings-tjänstemän, lärare, elever och föräldrar? - Vilka effekter beskrivs att avvecklingen har gett upphov till och hade avvecklingen kunnat genomföras på andra sätt? Resultatet av den här studien bidrar till ökade kunskaper som kan nyttiggöras i andra liknande situationer. Studien är en kvalitativ fallstudie där datainsamlingen genomfördes under våren och försommaren 2010. Kommunens huvudargument för avvecklingen av Backa skola var att ekonomiska besparingar var nödvändiga. Detta vann föga gehör hos berörda föräldrar. En klar majoritet av föräldrarna (70 %) uppgav att det enligt deras uppfattning inte fanns några goda skäl till att skolan skulle avvecklas. Ett av föräldrarnas argument var att det var en landsbygdsskola och att det fanns ett egenvärde i att behålla sådana skolor. Föräldrarna var genomgående också mycket negativa till den information de hade fått inför avvecklingen. Nästan 80 procent uppgav att de ansåg att den information de fick var mycket dålig (63 %) eller dålig (15 %). Framför allt gällde det på vilket sätt som informationen gavs, att innehållet var bristfälligt, eller att ingen lyssnade på deras synpunkter. Kontakten mellan förvaltningstjänstemän och politiker som möter föräldrarna kan ses som att det kollektivt rationella möter det individuellt rationella, d.v.s. vad som är rationellt för kollektivet behöver inte vara detta för den enskilda individen. I praktiken kom striden att stå mellan en grupp mycket aktiva föräldrar och några av de ledande politikerna i utbildningsnämnden. Avvecklingen av en skola är inte bara en fråga för de elever och föräldrar som berörs, den berör också den personal som måste byta arbetsplats, eller i värsta fall riskerar att bli arbetslös. Personalen kunde inte på samma sätt som föräldrarna agera. De fick istället vänta och se vad som skulle komma att ske med deras framtida arbete. Det går att ha olika uppfattningar om hur det sätt som avvecklingen av Backa skola gick till och vad denna resulterade i för eleverna kan tolkas. De involverade aktörerna verkar emellertid vara eniga om att avvecklingsprocessen hade kunnat genomföras på ett bättre sätt, men många är ändå förvånansvärt nöjda med hur det hela till slut utföll för elevernas del, även om inte allt är frid och fröjd. Många av föräldrarna uppgav att de uppfattade att deras barns skolsituation, trots alla farhå-gor, i många fall har blivit lika bra och i en del fall t.o.m. bättre än tidigare. Av föräldrarna uppger 90 procent att deras barn trivs bra eller mycket bra med sina nya lärare. Samtalen med eleverna gav de en likartad bild. Trefjärdedelar av föräldrarna svarar att deras barn trivs bra eller mycket bra med sina kamrater, vilket också i det här fallet överensstämmer väl med den bild som samtalen med eleverna gav. Av föräldrarna uppger 70 procent att deras barn trivs bra eller mycket bra i sin nya skola. Vad som emellertid uppfattas ha blivit sämre är skolvägen där bara drygt 25 procent av föräldrarna framförde att det inte hade någon betydelse alls att skolvägen hade blivit längre. Det verkar ändå i det stora hela som att de berörda eleverna klarat sitt skolbyte bra. En av de erfarenheter som kan dras avseende vad som är viktigt att ta hänsyn till vid avvecklingen av en skola är att det är betydelsefullt att de berörda informeras och inte minst att praktiska frågor så långt som möjligt kan besvaras för att lugna oroliga föräldrar och elever. Överhuvudtaget att argumenten för avvecklingen är klara och tydliga och att de är möjliga att sakligt försvara samt att det finns långsiktiga planer. Även en kommuns geografiska struktur har betydelse för hur skolan kan organiseras. I en, som i det här fallet, kommun med en dominerande centralort, flera mindre samhällen och ett antal byar kan skolans verksamhetslokaler inte bara förläggas till de större befolkningsanhopningarna. Frågan är emellertid när resurserna inte räcker till, vilka det är som ska bli utan skola på det ställe de bor? Detta var egentligen vad frågan om avvecklingen av Backa skola ytterst handlade om, en politisk prioriteringsfråga. Politiska prioriteringsfrågor kan, i ett samhälle med representativ demokrati, i ett sociologiskt perspektiv förstås från vad som sker i ett enskilt fall genom att detta relateras till ett vidare sammanhang. Därmed kan kunskaperna från ett enskilt fall även användas för att bättre förstå andra liknande fall och ge vägledning om vad som kan tänkas vara fruktbara strategier för politikers och förvaltningstjänstemäns agerande.

Stå stilla, gå bakåt eller framåt : En analys av lärares utvecklingsdiskurs hos elever

Syftet med vårt examensarbete är att undersöka den rådande diskursen om elevers utveckling hos ett antal lärare på en skola samt undersöka i vilka sammanhang begreppet används. Tillika ville vi ta reda på vilka grunder elevers utveckling mäts och bedöms. Den forskningsmetod vi har använt oss av är kvalitativ intervju. Det vi fann var en diskurs där begreppet används ”automatiskt” och i förlängningen med positiva förtecken. Å andra sidan uttryckte lärarna att utveckling hos elever på kort sikt kan gå bakåt. Utvecklingssamtalet beskrivs som ett forum där föräldrar och elever delges information om elevens utveckling via ett dataprogram. Inför samtalet görs en bedömning och värdering av elevens utveckling i ett jämförandeperspektiv. I undersökningen framkommer att lärarna betonar den sociala utvecklingen framför den kunskapsmässiga.

Copingstrategier hos föräldrar och syskon till barn med cancer : en litteraturstudie

Syftet med denna litteraturstudie var att beskriva de copingstrategier som föräldrar och syskon till barn med cancer använde för att hantera problem under vårdtiden, samt att beskriva vilka faktorer som påverkade dessa copingstrategier. Litteratursökningen utfördes via databasen Elin@Dalarna och sökorden som användes var childhood cancer, paediatric cancer, cancer, parents, siblings, coping, och coping strategies. Inklusions-kriterierna var att artiklarna skulle vara publicerade 1999 eller senare, skrivna på engelska och finnas i fulltext på databasen. Sökningen resulterade i 20 artiklar som ansågs vara relevanta för arbetets syfte. En granskning av artiklarna gjordes och betygen G, VG, MVG och IG delades ut. Resultatet visade att föräldrar och syskon använde sig av en mängd olika copingstrategier för att hantera de psykologiska och praktiska problem som uppstod under vårdtiden. Optimism, informationssökning, sökande av socialt stöd, aktivt problemlösande, undvikande beteenden, självkritiserande samt önsketänkande var några exempel på olika copingstrategier. Faktorer som påverkade copingstrategierna var bland annat det sjuka barnets diagnos och ålder, syskonens ålder, familjestorlek, hemstadens storlek, ekonomisk börda, religion och brist på kommunikation.

Copingstrategier hos föräldrar och syskon till barn med cancer : -en systematisk litteraturstudie

Syftet med denna systematiska litteraturstudie var att undersöka vilka copingstrategier föräldrar och syskon till cancersjuka barn använde sig av. Underlag till studien söktes i Högskolan Dalarnas databas ELIN och i databasen Cinahl. Sökningarna resulterade i 30 artiklar som granskades och värderades med hjälp av granskningsmallar. Av de granskade artiklarna bedömdes 22 motsvara studiens syfte och frågeställningar och användes i studiens resultat. Resultatet visade att föräldrar till cancersjuka barn inte valde en eller flera copingstrategier utan att det var en process under en längre tid. Ju längre tiden gick desto färre copingstrategier behövde de använda sig av för att hantera sin situation. Det visade sig också att mödrarna oftast använde sig av problemfokuserade copingstrategier såsom att söka socialt stöd och att söka information, men även till viss del av känslofokuserade copingstrategier som att tänka positivt och att hålla samman familjen. Fäderna däremot använde sig till största delen av känslofokuserade copingstrategier som bland annat innebar att de distanserade sig från problemet genom att spendera mer tid på arbetet. Syskon till barn med cancer använde sig oftare av en blandning av problemfokuserade och känslofokuserade copingstrategier än vad föräldrarna gjorde. De strategier som syskonen beskrev vara till störst hjälp var att söka socialt stöd, att söka information samt att umgås med kamrater och sysselsätta sig med annat.

Skolk : en undersökning om hur personal på en skola tänker kring ämnet

Skolk innebär olovlig frånvaro från skolan och det finns undersökningar som visar på att skolk är ett uttryck för ungdomens en i hög grad riskfylld livssituation där misslyckandet med skolan ofta leder till missbruk och kriminalitet. Det har visat sig att bland skolkarna finns både kriminalitet, droger, tobak, ungdomskriminalitet och andra problem överrepresenterat jämfört med icke skolkande elever. Det finns olika svar på var skolk beror på enligt vad som framkommer vid undersökningar bland elever, men den vanligaste orsaken är att bland eleverna som skolkade är det vanligt med bristande tillsyn från föräldrarna och missbruk hos föräldrarna, så kallade familjerelaterade faktorer. När det gäller skolrelaterade faktorer till skolk är bristen på uppmuntran att närvara i skolan en faktor som påverkar och andra förklaringar är missnöje med skolpersonal, lektioner och attityder hos personal och andra elever. Syftet med detta examensarbete är att utifrån kvalitativa intervjuer med rektor, lärare och personal inom elevhälsan undersöka hur skolkproblematik hanteras och vilka tankar som finns kring skolk. För att få fram ett relevant underlag har jag som metod valt att göra en kvalitativ studie som står för forskning där datainsamlingen fokuserar på data i form av till exempel kvalitativa intervjuer. Jag har valt att intervjua personal på en skola i Mellansverige, år 6-9, och bland informanterna finns både lärare, rektor och personal ur elevhälsan. Jag har också använt mig av litteratur, rapporter och avhandlingar som berör skolk som jag applicerat på intervjusvaren i analysen. Jag kom fram till att skolpersonalen visar en god vilja att arbeta för att elever inte ska skolka då det finns mycket negativt med ett sådant beteende. Dels är skolk en indikator på att något inte är bra kring eleven, oftast något på det sociala planet, och dels kan det leda till asociala beteenden som kriminalitet. Oro finns också för att en elev som skolkar påverkar andra att göra likadant och dessutom kan elever som skolkar få problem att sköta sitt arbete som vuxen. Dessutom har jag under arbetes gång utvecklat flera idéer kring fortsatt forskning på området.

Livssituationen för föräldrar vars barn drabbats av cancer : En systematisk litteraturstudie

I Sverige insjuknar årligen ungefär 300 barn och ungdomar i någon cancersjukdom. Cancer hos barn ansågs tidigare som någonting obotligt. De senaste årtiondenas medicinska framsteg har dock radikalt förändrat perspektivet på barncancer. I dag vet vi att två av tre barn blir botade. Förutom medicinskt - tekniskt kunnande är det också nödvändigt med ett riktigt omhändertagande och en god omvårdnad av patienten och familjen. Syftet med denna studie var att beskriva livssituationen för föräldrar vars barn drabbats av cancer. Studien utfördes med hjälp av 18 vetenskapliga artiklar från åren 1998 till 2006. Sökorden som använts var: children, cancer, childhood cancer, parents, parenting, families, wellbeing, stressors, coping, nursing. Resultatet visade att föräldrarna upplevde barnets cancersjukdom som att hamna i ett chocktillstånd. Föräldrarna upplevde en vånda att behöva se sitt sjuka barn lida. Sjukdomen drabbade föräldrarna både gemensamt och individuellt. Rollerna inom familjen genomgick ofta förändringar. Modern övertog ofta det största ansvaret för det sjuka barnet och fadern skötte försörjningen. Olika barriärer som barnets sjukdom och behandling medförde gjorde det svårt att upprätthålla ett normalt familjeliv. Det bästa stödet fick familjen genom varandra och sjukdomen förde dem samman på ett annat sätt än tidigare. För att hantera situationen använde sig familjen av olika copingstrategier som kunde växla över tid. Ett bra samarbete med vårdpersonalen var mycket viktigt för familjen.

Hur kan vi skapa en mer kreativ och engagerande skola? : - En jämförande studie i bild, estetisk verksamhet och religionskunskap på två gymnasieskolor.

Vårt syfte var att undersöka hur kreativitet, motivation och engagemang spelar in som viktiga faktorer för att skapa en mer kreativ och engagerad skola? Vi har gjort en jämförande empirisk studie med ämnena Bild, Estetisk verksamhet och Religionskunskap. Resultatet visar att intresse, engagemang och kreativitet var starkare i de estetiska ämnena än i Religionskunskap. Slutsatsen är att vi ser en tydlig tendens där kommunikativa nyttan av de estetiska ämnena är oumbärliga i dagens skola. Motivationen för religionsämnet behöver också stärkas, varför ett ämnesintegrerat arbetssätt är nödvändigt!

Med perspektiv på gymnasievalet : en kvalitativ undersökning av motiv, värderingar och attityder som väglett några ungdomar inför deras gymnasieval

Vid femton års ålder ställs skolungdomar i vårt land inför ett beslut som sannolikt kommer att få konsekvenser för dem under lång tid. De ska då välja vilket gymnasieprogram de ska gå under de närmast följande tre åren, en tid under vilken de i hög grad formar sin identitet och skapar nya nätverk. Gymnasieutbildningen ger dessutom en första inriktning inför deras studie- och yrkeskarriär och valet kan därför ses som en manifestation av vad den unga människan har tänkt med sitt liv.Syftet med denna uppsats är att undersöka vilka motiv, värderingar och attityder som väglett några ungdomar vid deras val av gymnasieprogram. Min utgångspunkt är att det kan finnas en rad olika faktorer som spelar in och mina frågeställningar är därför:•Vilken roll har viktiga personer i den närmaste omgivningen, som föräldrar, syskon och kompisar spelat?•Vilken betydelse har individens egna biografiska erfarenheter av skola och arbete haft?•Hur kan valet av program relateras till deras nuvarande självbild eller identitet?•Kan individens mer kulturellt grundade attityder till arbete och karriär ha påverkat beslutet?•Finns det uttalade eller outtalade framtidsplaner eller livsprojekt i bakgrunden?•Vilken betydelse har individens förhållande till samhällets strukturella mönster vad gäller klass och kön i dessa fall?Undersökningen har genomförts i form av en fokusgrupp och kvalitativa intervjuer där fem gymnasieelever deltagit. De gick första året och hade därmed redan gjort sina val och dessutom påbörjat sin utbildning. Perspektivet för dem är retrospektivt.De teoretiska perspektiv jag har tillämpat på intervjumaterialet är tre: Med symbolisk interaktionism har jag försökt lägga ett aktörsperspektiv. Med Bourdieus begrepp habitus och kapital anlade jag ett strukturellt perspektiv. Slutligen har jag, med begreppet livsprojekt, velat koppla samman de intervjuades värderingsmönster med deras gymnasieval.De slutsatser som kan dras är att alla dessa perspektiv har sin tillämpning, ibland på en och samma individ. Men det har varit lättare att påvisa aktörskapet än de strukturella faktorerna. Vad gäller värderingsmönstren har undersökningen gett en mångtydig bild.

Vem är jag? : En litteraturstudie om barn till föräldrar med nedsatt föräldraförmåga

Syftet med studien är att utifrån självbiografiska berättelser beskriva och förstå barns upplevelser av att växa upp med en förälder med bristande föräldraförmåga, samt vilken inverkan detta har på barnets självbild och självkänsla. Utifrån syftet har vi ställt oss dessa frågor: Hur påverkas barnen när föräldraförmågan brister? Upplever barnen skuld och skam? Hur påverkas barnen av skuld och skamkänslor och konsekvenserna av detta? Använder barnen strategier för att minska eventuella konsekvenser? Hur påverkas barnets självbild och självkänsla?Vi har valt att använda oss av kvalitativ textanalys. Med detta val fick vi en möjlighet att ingående granska några biografier som innehåller ett ämne som är både aktuellt, kontroversiellt och intressant. Studien är utförd i ett sociologiskt perspektiv och vi har använt oss av teorierna: socialisation, emotion, skuld och skam, stigmatisering, självkänsla, föräldraförmåga och barnuppfostran.Tidigare forskning visar vikten av föräldraförmåga i barns uppväxt för att barnen ska kunna utvecklas och hitta sin egen identitet. När föräldraförmågan brister är det viktigt att omgivningen uppmärksammar barn och deras problematik med förebyggande arbete.Resultatet visade att barnen till föräldrar med intellektuella funktionshinder eller psykiska sjukdomar hade många gemensamma problem och fick svårigheter i sin utveckling på grund av föräldrarnas oförmåga. Barnen upplevde både skuld och skam över sin situation och både föräldrarna och omgivningen kränkte barnen både fysiskt och psykiskt på grund av föräldrarnas funktionshinder. Barnen fick därför hitta på strategier i sina försök att lindra sin utsatthet. Detta medförde att de fick en negativ självbild och självkänsla och ökade även barnens utsatthet i samhället.Vår slutsats blir därför att samhället måste uppmärksamma barn till föräldrar med intellektuella funktionshinder eller psykiska sjukdomar i högre omfattning. Kunskapen måste ökas om barnens problematik och tidiga insatser bör ske för att barnen ska få möjlighet att utvecklas och få ett fullgott liv.

Valet för livet? : En kvantitativ undersökning om hur elever på SP- programmet motiverar sitt gymnasieval och hur skolornas marknadsföring ser ut.

Syftet med uppsatsen var att undersöka vilka faktorer som påverkar samhällsprogrammets elevers val av skola. För att undersöka detta genomfördes en enkätundersökning på tre gymnasieskolor och skolornas respektive marknadsföring undersöktes. Undersökningen visade att samhällsprogramseleverna i sitt skolval framförallt påverkats mest av skolornas Öppna hus samt at skolorna hade rykte om att ha bra lärare, valbara kurser, skolmat och allmän stämning på skolan. Dessutom spelar skolans geografiska läge en roll. Vi kom fram till att de flesta eleverna vill att skolan ligger nära tåg och buss och ganska centralt. I den kommunala skolan var närheten till hemmet avgörande. Eleverna anser själva att föräldrarna och kompisarnas påverkan inte är avgörande för deras gymnasieval. Dessutom kom vi fram till att den större delen av eleverna hade högutbildade föräldrar och de flesta hade en svensk bakgrund. På den kommunala skolan, som låg på landsbygden, var andelen elever med utländska föräldrar störst. Vårt resultat stämmer överrens med tidigare forskning, då det redan tidigare har kommit fram till att elever med utländsk bakgrund oftast går till skolor som ligger i förorter från större städer. Dessutom är andelen elever med utländska föräldrar mycket mindre på fristående skolor än på kommunala skolor. I tidigare forskning har ytterligare kommit fram att högutbildade föräldrar gör ett mer medvetet och aktivt val när de väljer gymnasium och att fler högutbildade föräldrar väljer en fristående skola, än lågutbildade föräldrar. På de skolors SP-programelever vi undersökte såg vi att den största delen av föräldrarna var högutbildade och att en stor grupp var lärare. SP-programmet är studieförberedande och därför kan det vara så att eleverna påverkats av föräldrarnas socioekonomiska status i sitt val, vilket skulle stämma överens med tidigare forskning, även om de själva ser det som ett fritt och självständigt val.

Döva barns möjligheter till kommunikation och samspel : En undersökning om hur förskolepedagoger och föräldrar förhåller sig till kommunikation mellan döva och hörande sett ur ett intersektionellt perspektiv.

I det svenska samhället finns det många döva och hörande barn som är integrerade i förskolor. Det handlar om hur döva kan bli delaktiga fullt ut i integration med hörande barn. Döva är beroende av sitt språk, teckenspråk för att göra sig förstådda. I denna uppsats studeras hur förskolepedagoger och föräldrar förhåller sig till döva och hörande pojkars och flickors kommunikation, samspel och inkludering i förskolans verksamhet sett ur ett intersektionellt perspektiv. Begreppet intersektionellt handlar det om att visa hur makt och ojämlikhet kan uppstå och samverka när det gäller människors synssätt om könstillhörighet, klasstillhörighet med flera genom att tänka ”vi” och ”dem” i sociala koder. Jag vill visa att de områden som jag ämnar fördjupa mig i om kommunikation, samspel, teckenspråk, svenska, döva, hörande, pojkar och flickor som ur olika aspekter kan omfatta flera samverkande perspektiv och få en ny fördjupad förståelse även ny kunskap. Med hjälp ur ett intersektionalitet perspektiv kan man i analys visa hur maktförhållande i områden ser ut. Uppsatsen är byggd på kvalitativa intervjuer av fyra pedagogers och tre föräldrars tankar kring kommunikation och samspel mellan hörande och döva flickor och pojkar. Resultat visar att attityder bidrar till att befästa traditionella könsmönster och normer, att kommunikationen med hörande och döva barn på ett optimalt sätt inte är tillräckligt i vissa situationer och att barn har stora möjligheter till inflytande i förskolans verksamhet, samtidigt som det finns vissa ramar att följa t.ex. läroplan för förskolan (Lpfö 98). Tidigare forskning visar att det är angeläget att diskutera och lösa problem om hur döva och hörande barn som är integrerade i förskolans verksamhet skall grupperas gruppsvis t.ex. att döva barn isoleras och får kommunikation, samspel och inkludering via teckenspråk på ett optimalt sätt men hur kan man få döva barn att bli inkluderad bland hörande barn med samma förutsättningar?