Simplified follow-up after medical abortion using a low-sensitivity urinary pregnancy test and a pictorial instruction sheet in Rajasthan, India : study protocol and intervention adaptation of a randomised control trial

The World Health Organisation suggests that simplification of the medical abortion regime will contribute to an increased acceptability of medical abortion, among women as well as providers. It is expected that a home-based follow-up after a medical abortion will increase the willingness to opt for medical abortion as well as decrease the workload and service costs in the clinic. Trial design The study is a randomised, controlled, non-superiority trial . Methods Women screened to participate in the study are those with unwanted pregnancies and gestational ages equal to or less than nine weeks. Eligible women randomised to the home-based assessment group will use a low-sensitivity pregnancy test and a pictorial instruction sheet at home, while the women in the clinic follow-up group will return to the clinic for routine follow-up carried out by a doctor. The primary objective of the study is to evaluate the effectiveness of home-based assessment using a low-sensitivity pregnancy test and a pictorial instruction sheet 10-14 days after an early medical abortion. Providers or research assistants will not be blinded during outcome assessment. To ensure feasibility of the self-assessment intervention an adaption phase took place at the selected study sites before study initiation. This was to optimise and tailor-make the intervention and the study procedures and resulted in the development of the pictorial instruction sheet for how to use the low-sensitivity pregnancy test and the danger signs after a medical abortion. Discussion In this paper, we will describe the study protocol for a randomised control trial investigating the efficacy of simplified follow-up in terms of home-based assessment, 10-14 days after a medical abortion. Moreover, a description of the adaptation phase is included for a better understanding of the implementation of the intervention in a setting where literacy is low and the road-connections are poor. Trial registration: Clinicaltrials.gov NCT01827995. Registered 04 May 2013

Att få ordning på strukturen : en litteraturstudie om betydelsen av explicit läsundervisning i skolans alla ämnen

Samhällsdebatten om de nedslående resultaten som redovisats i PIRLS 2011 visar att läsförståelseundervisningen i Sverige inte ger de resultat som förväntas. Syftet med denna litteraturstudie var undersöka vilken betydelse faktatexters struktur har för läsförståelsen hos elever i årskurs 4-6. Inledningsvis redogörs för innehållet i skolans styrdokument som rör läsförståelse samt Skolverkets analyser av resultatmätningar. Dessutom redovisas Skolverkets rapporter och annan pedagogisk litteratur i frågan om vikten av att alla lärare undervisar i läsförståelse oavsett ämne. Metoden som använts är en systematisk litteraturstudie där sökmetoder och urval redovisas. Studiens resultat visar att elever som undervisats i olika texttypers strukturer inte bara förstår texten bättre, de får också bättre förutsättningar att producera egna texter i olika genrer. Vid användning av grafiska modeller som är anpassade till aktuell struktur ökar möjligheten till textförståelse och textproduktion ytterligare. En slutsats från studien är att förutsättningen för att elever ska utveckla sin läsförståelse är lärarens explicita läsförståelseundervisning i alla ämnen.

English-medium instruction in Sweden : Perspectives and practices in two upper secondary schools

This thesis presents English-medium instruction (EMI) in the Swedish context, focusing on perspectives and practices in two schools. The research question is as follows: How and why is EMI offered, chosen, and practiced in the Swedish upper secondary school today? The aim is to explore the status of the educational option, the reasons for offering EMI to stakeholders, the stakeholders’ beliefs about and goals of EMI, and the implementation of EMI in the classroom. A survey of all upper secondary schools in Sweden was conducted to ascertain the spread of content teaching through a foreign language. The educational context was studied from an ecological perspective using methods based in linguistic ethnography. Language alternation, academic language, and language hierarchy were all considered. Interviews were analysed for content; and classroom language use was analysed for language choice and function. The concepts of affordance and scaffolding together with translanguaging were key. The de facto policies of the micro contexts of the schools were examined in light of the declared national policy of the macro context of Sweden. The results indicate that the option in Swedish schools has not increased, and also tends to only be EMI—not Content and Language Integrated Learning (CLIL) or instruction through other languages. EMI is offered for prestige, an international profile, marketing potential and personal interest. EMI students are academically motivated and confident, and see the option as “fun”. 100% EMI in the lessons is not the goal or the practice. Translanguaging is abundant, but how language alternation is perceived as an affordance or not differs in the two schools. One focuses on how the languages are used while the other focuses on how much each language is used. In conclusion, the analysis suggests that a development of definitions and practices of EMI in Sweden is needed, especially in relation to language policy and language hierarchy.

Är explicit undervisning nyckeln till ökad läsförståelse? : En kvalitativ intervjustudie om hur fem lärare i F–3 beskriver sin undervisning i läsförståelse och lässtrategier

Resultaten av de senaste PIRLS-undersökningarna visar att svenska elevers läsförståelse har försämrats under senare år. Enligt forskning bör undervisningen vara inriktad på lässtrategier för att elever ska utveckla läsförståelse. För att eleverna ska lära sig använda olika lässtrategier självständigt när de tolkar text och skapar mening behöver de undervisas explicit. Undervisningen bör vara strukturerad och varierad samtidigt som läraren stöttar eleverna och anpassar undervisningen efter deras individuella behov. Syftet med studien har varit att undersöka hur lärare i F–3 undervisar i läsförståelse och lässtrategier för att se vilka förtjänster och brister som finns. Studiens metod är kvalitativ och för att samla in material har fem halvstrukturerade intervjuer genomförts med fem verksamma lärare, fyra klasslärare och en specialpedagog, fördelade på fyra olika skolor. Resultaten visar att lärare använder sig av olika undervisningsmetoder när de undervisar i läsförståelse, såsom en läsande klass, think-aloud, cirkelmodellen och Chambers modell för boksamtal. Det som tycks genomsyra lärarnas undervisning i läsförståelse är kommunikation, vilket är nära sammankopplat med studiens teoretiska utgångspunkt, det sociokulturella perspektivet. Enligt lärarna samtalar de mycket med eleverna om texter, och de verkar försöka anpassa undervisningen efter elevernas individuella behov genom att välja texter som eleverna har förkunskaper i och om. När de undervisar explicit tycks lärarna diskutera olika lässtrategiers nyttoanvändning genom att samtala om hur och varför olika lässtrategier är lämpliga att använda i olika sammanhang. Enligt lärarna erbjuds eleverna undervisning i olika gruppkonstellationer såsom arbete i helklass, halvklass, mindre grupper, parvis och enskilt. Lärarna tycks vara tydliga i sin undervisning för att eleverna ska bli medvetna om i vilket syfte de ska läsa.