Glädje i vårdandets värld

Föreliggande vårdvetenskapliga studie har som syfte att avtäcka och synliggöra glädjesom idé i vårdandets värld. Glädje sammanbinds med vårdandet genom kärleken somden tongivande kraften hos glädje. Vårdandets sak har genom historien alltid varit attlindra lidande och att tjäna liv och hälsa i en anda av kärlek och barmhärtighet. Dennastudie om glädje i vårdandet har en övergripande idéhistorisk inriktning och resultatetsammanställs i form av ett idémönster. Tolkningen sker genom en hermeneutisk ansatsmed fokus på förståelse av själva vårdandet. För att djupare förstå glädje, dessursprungsidé, väsen och uttrycksformer granskas begreppet ’glädje’ och de näraliggandebegreppen ’glad’ och ’ljus’ i etymologiska ordböcker samt i svenska, engelska ochlatinska ordböcker. Som stöd för tolkningen används klassiska texter innehållandefilosofers tankar om glädje. Glädje som idé glimtar fram i form av ett sjufaldigtmönster. Detta mönster innehåller särdrag hos glädje och det hjärtas natur somrespektive särdrag förverkligas i. I andlig mening utgör hjärtat livets medelpunkt ochkänslornas hemvist. Mönstret bildar bakgrund och blir vägledande vid den hermeneutiska läsningen omglädje, så som den framträder i berättelser om vårdande under åren 1900–1933. Dehistoriska källorna utgörs av facktidskriften Svensk sjukskötersketidning, böcker medberättelser om vårdande, arkivmaterial samt läroböcker om vårdarbete. Resultatetmynnar ut i ett idémönster, där idéer om det som gör glädje verksamt som vårdandeframträder. Dessa är det sanna hjärtats rena glädje – kärlek, glädje är ett kärleksbevis.Det brinnande hjärtats djupa glädje – livsglädje, glädje inspirerar och genererar kraft.Det bärande hjärtats glansfulla glädje – generositet, glädje är en gåva till den andra medlöfte om hjälp. Det inbjudande hjärtats glittrande glädje – gemenskap, glädje inbjudertill gemenskap. Det upprymda hjärtats uppsluppna glädje – integration, glädje gör attmänniskan kan glömma sitt lidande och närma sig den hon önskar vara. Detstämningsfulla hjärtats högtidliga glädje – bevärdigande, glädje skapar en anda ochatmosfär där människan upplever sig hedrad. Det fridfulla hjärtats stora glädje –räddning, en glädje visar sig när människan har erhållit det som kan begäras av gott ochundsluppet ont och är förnöjd med sin levnads lott. Förhoppningen är att dennagrundforskning ska öppna för ett nytt seende som kan leda till att glädjeuppmärksammas i vårdandets värld och artikuleras där.

Mio i folksagan och karnevalen : En tolkning och narratologisk studie av Astrid Lindgrens verk Mio, min Mio

The purpose of the study is, based on a narratological perspective, to analyze and interpret the novel written by Astrid Lindgren: Mio, min Mio. It is based on the legacy of the folktale tradition, which is also the basis for carnival concept according to Bachtin. The study is based on a narrative model of Gérard Genette. Mio, min Mio is told as a first person narrator and can be interpreted as Bo tells it to himself. It is a frame story in which the outer story is the reality, while the inner story is the structure of the folktale where Mio embarks on a predetermined mission to fight against evil. Carnival concept involves a timed up-and-down-turn that is sanctioned and controlled, this fits well with this story seen from this interpretation. In the fantasy world everything has an idealized counterpart and Bo is, via Mio, in this world for a limited time. Children in our society are powerless, but are allowed to be mighty in children's literature. The story gets a subversive effect as it shows that adult standards are not absolute. Even if Bo turns back to his foster parents, he goes through this inner battle processing his thoughts and feelings. The love Bo will experience in imagination gives him the power to manage his real situation.

Att bekämpa det onda eller främja det goda : Fyra verksamhetsperspektiv på individer i våldsbejakandemiljöer samt preventionsarbete runt dessa

To fight evil or promote good: Four organizational perspectives on individuals inviolent environments and prevention work around them. The purpose of this article is to examine organizational understandings and perceptions that can affect the current work with defectors from and members in violent and extremist environments. The empirical material consists primarily of answers to open questions in a survey, where professionals from four organizations are represented: social services, school, police and politics. The material is analyzed with direct qualitative content analysis and shows two contradict approaches to the problem; one that argues for ”fighting the evil” and another that argues for ”promoting the good”. The theoretical framework presented is Erving Goffmans’ frame analysis, Howard S. Beckers’ labelling process and Ingrid Sahlins’ discussion about different kinds of prevention strategies. The results show how organizational understandings and perceptions are far from uniform but rather disparate, and also that assumptions made by professionals have wide implications – often related to morally based approaches grounded on notions of good and evil.