Tha contribution of home-based technology to older people's quality of life in extra care housing

Background: British government policy for older people focuses on a vision of active ageing and independent living. In the face of diminishing personal capacities, the use of appropriate home-based technology (HBT) devices could potentially meet a wide range of needs and consequently improve many aspects of older people's quality of life such as physical health, psychosocial well-being, social relationships, and their physical or living environment. This study aimed to examine the use of HBT devices and the correlation between use of such devices and quality of life among older people living in extra-care housing (ECH).  Methods: A structured questionnaire was administered for this study. Using purposive sampling 160 older people living in extra-care housing schemes were selected from 23 schemes in England. A face-to-face interview was conducted in each participant's living unit. In order to measure quality of life, the SEIQoL-Adapted and CASP-19 were used.  Results: Although most basic appliances and emergency call systems were used in the living units, communally provided facilities such as personal computers, washing machines, and assisted bathing equipment in the schemes were not well utilised. Multiple regression analysis adjusted for confounders including age, sex, marital status, living arrangement and mobility use indicated a coefficient of 1.17 with 95% CI (0.05, 2.29) and p = 0.04 [SEIQoL-Adapted] and 2.83 with 95% CI (1.17, 4.50) and p = 0.001 [CASP-19].  Conclusions: The findings of the present study will be value to those who are developing new form of specialised housing for older people with functional limitations and, in particular, guiding investments in technological aids. The results of the present study also indicate that the home is an essential site for developing residential technologies.

Perfectionist Philosophy as a (an Untaken) Way of Life

I am honored to respond to Paul Guyer’s elaboration on the role of examples of perfectionism in Cavell’s and Kant’s philosophies. Guyer’s appeal to Kant’s notion of freedom opens the way for suggestive readings of Cavell’s work on moral perfectionism but also, as I will show, for controversy. There are salient aspects of both Kant’s and Cavell’s philosophy that are crucial to understanding perfectionism and, let me call it, perfectionist education, that I wish to emphasize in response to Guyer. In responding to Guyer’s text, I shall do three things. First, I shall explain why I think it is misleading to speak of Cavell’s view that moral perfectionism is involved in a struggle to make oneself intelligible to oneself and others in terms of necessary and sufficient conditions for moral perfection. Rather, I will suggest that the constant work on oneself that is at the core of Cavell’s moral perfectionism is a constant work for intelligibility. Second, I shall recall a feature of Cavell’s perfectionism that Guyer does not explicitly speak of: the idea that perfectionism is a theme, “outlook or dimension of thought embodied and developed in a set of texts.” Or, as Cavell goes on to say, “there is a place in mind where good books are in conversation. … [W]hat they often talk about … is how they can be, or sound, so much better than the people that compose them.” This involves what I would call a perfectionist conception of the history of philosophy and the kinds of texts we take to belong to such history. Third, I shall sketch out how the struggle for intelligibility and a perfectionist view of engagement with texts and philosophy can lead to a view of philosophy as a form of education in itself. In concluding these three “criticisms,” I reach a position that I think is quite close to Guyer’s, but with a slightly shifted emphasis on what it means to read Kant and Cavell from a perfectionist point of view.

Sjuksköterskors upplevelser av att ge palliativ vård till patienter på somatiska vårdavdelningar En litteraturöversikt

Bakgrund: Många patienter har behov av palliativ vård innan de avlider. I Sverige finns idag flera olika alternativ för specialiserad palliativ vård. Dessa räcker dock inte till för att vårda alla palliativa patienter vilket leder till att sjuksköterskor som arbetar på somatiska vårdavdelningar på sjukhus ofta möter dessa patienter. Syfte: Att beskriva sjuksköterskors upplevelser av att ge palliativ vård till patienter som vårdas på somatiska vårdavdelningar. Metod: Studien genomfördes som en litteraturöversikt där 15 artiklar ingick i resultatet. Datainsamling har gjorts i databaserna Cinahl, PubMed och Web of Science. Resultat: Sjuksköterskor upplevde att kommunikationen vid vård av palliativa patienter var svår på flera sätt. Rädsla att bemöta existentiella frågor, tidsbrist och en dysfunktionell kommunikation mellan vårdpersonal upplevdes som svårigheter för sjuksköterskorna. Detta ledde till att sjuksköterskor upplevde ett stort behov av utbildning och kompetensutveckling. Slutsats: Ett stort utbildningsbehov finns hos sjuksköterskor då de upplever många svårigheter i att vårda palliativt. För att kunna utveckla denna vårdform på somatiska avdelningar behövs mer utbildning och forskning inom området.

Sjuksköterskors erfarenheter av andliga och existentiella frågor i palliativ vård : En litteraturöversikt

Bakgrund: Andliga och existentiella frågor hamnar i allt större utsträckning hos sjukvårdspersonal. Det palliativa förhållningssättet betonar vikten av att ge en god omvårdnad vad gäller andliga och existentiella frågor. Sjuksköterskans roll är att genom goda relationer skapa en anpassad och balanserad omvårdnad för att öka välbefinnandet för patienten den sista tiden i livet. Syfte: Syftet med litteraturöversikten var att sammanställa hur andliga och existentiella frågor beskrivs i forskning utifrån sjuksköterskors erfarenheter av palliativ vård. Metod: En litteraturöversikt som sammanställer aktuell forskning inom det valda omvårdnadsområdet. Resultat: I resultatet framträdde att tid är det vanligaste hindret och utbildning är det som främjar givandet av andlig och existentiell omvårdnad. Att skapa relationer och kommunicera är viktiga aspekter inom vårdandets konst. Egenskaper som sjuksköterskan bör inneha för att underlätta givandet av andlig och existentiell omvårdnad är; en god självkännedom, empati, intuition och observationsförmåga. Slutsats: För att kunna ge en bättre andlig och existentiell omvårdnad behöver de yttre förutsättningarna ge tid för mötet mellan sjuksköterska och patient, vårdmiljön organiseras så detta möjliggörs, teamarbete tillämpas och utbildning ges.

Palliativ omvårdnad i hemmet - de anhörigas upplevelse av delaktighet : En litteraturstudie

Bakgrund: Tack vare en mer avancerad hemsjukvård har den palliativa vården utvecklats, vilket gör det möjligt för fler människor att dö i det egna hemmet. Palliativ vård handlar inte endast om patienten, utan involverar även de anhöriga. Det övergripande målet för palliativ vård är att patienten och den anhörige upplever god livskvalitet till livets slut. De anhörigas närvaro är betydelsefull, inte endast för patienten utan även för vårdarna. De anhöriga befinner sig i en mycket påfrestande situation och det är viktigt att vårdare har kunskap om vad de anhöriga upplever och hur man kan stötta de anhöriga i deras situation. Syfte: Att belysa anhörigas upplevelser av delaktighet i samband med palliativ omvårdnad i hemmet. Metod: En litteraturstudie baserad på 11 vetenskapliga artiklar av kvalitativ ansats. Resultat: 2 kategorier framkom ur studien. Delaktighet ger anhöriga upplevelsen av att få vardagen att fungera och Anhörigas delaktighet bidrar till personcentrerad vård. Det blev en drastisk förändring i livet för de anhöriga. Det var inte bara hemmet som förändras i och med all teknisk utrustning och hjälpmedel som patienten behövde. De anhörigas livsförändringar gjorde att det sociala livet fick lida. Tankar kring existentiella frågor dök upp när man levde så nära inpå döden och det var viktigt för de anhöriga att vårdarna kunde se och lyssna även på deras behov. En god kommunikation var viktigt för att de anhöriga skulle våga prata om sina egna behov, tankar och åsikter. Slutsats: Det viktigaste för de anhöriga var att kommunikationen, stödet och informationen fungerade mellan alla parter. Fungerade dessa delar så byggdes en god relation mellan parterna och man fick en god tillit till vården. Samarbetet blev bättre och de anhöriga kände sig som en i teamet.