Från generell bild till individuellt ansikte : att hantera oförståelse och stereotypt bemötande i fyra lågstatusyrken

From general images to individual features: managing lack of understanding and stereotypes in four low-status occupations Individuals shape an image of themselves and their surroundings in relation to how they assume that others regard them. In these situations occupation is essential. Categorizations, valuations and rewards associated with occupations are among the most fundamental instruments used for domination in the social world. Hence it is interesting to study how groups and individuals who experience low occupational status manage their social positions. This article, based upon interviews with workers in food industry, waitresses/waiters, storesmen and dustmen, analyzes how the interviewees handle low respect, here expressed as lack of understanding and stereotyping. Three different positions are distinguished, arguing that one of them implies a stronger identification with the occupation than do the other two, which to a greater extent agree with stereotyped images. In the first position, the workers disagree with stereotypes of low-status jobs as apathetic, heavy or simple, and assert that their occupation has specific values such as self-development, qualifications or advantage to society. In the second position, low recognition is avoided through little identification with the occupation. The interviewees separate themselves and who they are from their jobs, and find it ridiculous to speak about it in terms of self-development or qualifications when so many are able to do the job. In the third position, the interviewees emphasize that their own place of work is less heavy than the job in general. Through the third strategy their particular tasks are seen as exceptional and their identification with the occupation is local rather than embedded in a wider occupational identity.

Attraktivt arbete ur enhetschefers perspektiv : En kvalitativ studie genomförd i Falu kommun

Sedan 1990- talet har de offentliga organisationerna genomgått flera stora förändringar som medfört att enhetschefer inom den kommunala verksamheten fått ökat ansvar och befogenheter, vilket gör enhetschefsrollen mer komplext. Rapporter visar på svårigheter att rekrytera och behålla chefer, därför är viktigt att undersöka hur enhetschefens arbete ska kunna utvecklas till ett mer attraktivt arbete. Ett attraktivt arbete skapas genom att ge medarbetarna bra förutsättningar inom arbetsinnehåll, arbetstillfredsställelse, samt arbetsförhållanden. I chefsyrket ingår tre roller varav en är medarbetarrollen som enligt teorin inte är speciellt prioriterad eller synliggjord. Studiens syfte är att identifiera vad som gör enhetschefyrket till ett attraktivt arbete samt hur det kan utvecklas. I studien har en kvalitativ forskningsmetod används för att uppnå en djupare förståelse kring enhetschefernas arbetssituation. Detta har bidragit till att ett hermeneutiska synsätt valts, då vi strävar efter att få en ökad förståelse. Studien genomfördes på Falu kommun, där sex enhetschefer inom omvårdnadsförvaltningen intervjuades. Resultatet visar att enhetscheferna är tillfredsställda med sin arbetssituation och upplever arbetet som attraktivt. Faktorer som varierande, handlingsfrihet, problemlösning, sociala kontakter och delar av erkänsla hör till attraktivitetsfaktorer i yrket. Enhetscheferna beskriver tre utvecklingsområden för att öka attraktiviteten. Det första innefattar ledarskapet i organisationen där brister förekommer inom kommunikation och planering. Andra utvecklingsområdet handlar om arbetstakten genom att individanpassa arbetsgruppernas storlek samt tid för reflektion och återhämtning. Tredje utvecklingsområdet enhetscheferna belyser är bristen på erkänsla från organisationen. Utöver enhetschefernas brister har vi identifierat ytterligare ett utvecklingsområde för att öka attraktiviteten. Under intervjuerna har det framkommit att det råder stor avsaknad av kollegor att "bolla idéer" med vilket i sin tur medför att arbetet upplevs som ensamt. För att motverka ensamheten är chefsgruppshandledning ett alternativ, där reflektion och feedback ingår. Forskningen visar att detta även leder till ökad självkänsla, engagemang.

The Nurse Professional Competence (NPC) scale : self-reported competence among nursing students on the point of graduation

BACKGROUND: International organisations, e.g. WHO, stress the importance of competent registered nurses (RN) for the safety and quality of healthcare systems. Low competence among RNs has been shown to increase the morbidity and mortality of inpatients. OBJECTIVES: To investigate self-reported competence among nursing students on the point of graduation (NSPGs), using the Nurse Professional Competence (NPC) Scale, and to relate the findings to background factors. METHODS AND PARTICIPANTS: The NPC Scale consists of 88 items within eight competence areas (CAs) and two overarching themes. Questions about socio-economic background and perceived overall quality of the degree programme were added. In total, 1086 NSPGs (mean age, 28.1 [20-56]years, 87.3% women) from 11 universities/university colleges participated. RESULTS: NSPGs reported significantly higher scores for Theme I "Patient-Related Nursing" than for Theme II "Organisation and Development of Nursing Care". Younger NSPGs (20-27years) reported significantly higher scores for the CAs "Medical and Technical Care" and "Documentation and Information Technology". Female NSPGs scored significantly higher for "Value-Based Nursing". Those who had taken the nursing care programme at upper secondary school before the Bachelor of Science in Nursing (BSN) programme scored significantly higher on "Nursing Care", "Medical and Technical Care", "Teaching/Learning and Support", "Legislation in Nursing and Safety Planning" and on Theme I. Working extra paid hours in healthcare alongside the BSN programme contributed to significantly higher self-reported scores for four CAs and both themes. Clinical courses within the BSN programme contributed to perceived competence to a significantly higher degree than theoretical courses (93.2% vs 87.5% of NSPGs). SUMMARY AND CONCLUSION: Mean scores reported by NSPGs were highest for the four CAs connected with patient-related nursing and lowest for CAs relating to organisation and development of nursing care. We conclude that the NPC Scale can be used to identify and measure aspects of self-reported competence among NSPGs.