Sjuksköterskestudenters och sjuksköterskors inställning till och erfarenheter av informationsteknologiskt stöd i vården : En systematisk litteraturstudie

Syftet med denna systematiska litteraturstudie var att undersöka studenters och sjuksköterskors inställning till informationsteknologi, samt studenters erfarenhet av IT och möjlighet att utnyttja IT i klinisk utbildning. Använda databaser var Medline, Science Direct, och Google Scholar. Följande sökord användes: nursing, student, documentation, attitudes to computers, computerized, och medical record. Femton artiklar ingick, varav nio hade kvantitativ ansats och sex kvalitativ ansats. Resultatet visade att yngre studenter inte hade lika högt förtroende för teknologi som äldre studenter. Resultatet var inte det väntade då yngre studenter haft möjlighet att använda datorer i grundskolan. IT i undervisningen ökade dock förtroendet för tekniken. När handdator (PDA) blev ett verktyg, blev den också ett stöd i kritiskt tänkande och informationshantering och bidrog till att öka kvaliteten på omvårdnaden. Speciellt nöjda var studenter med att ha snabb och enkel tillgång till information jämfört med att söka information i böcker. Problem med PDA kunde gälla svårighet att lära sig tekniken, negativ inställning hos personal och tekniska brister. Sättet att introducera IT hade stor betydelse för studenters benägenhet att acceptera eller ta avstånd från IT. Elektronisk patientjournal resulterade inte i bättre vård. Gamla problem kunde lösas men nya uppstod. Testresultat försvann inte men kunde fortfarande förbises. Risken fanns för motsägelsefulla medicinska data relaterat till dubbla journalföringssystem.

Kvalitetsuppföljningar och sjuksköterskans omvårdnadsprioriteringar i särskilt boende : En kvalitativ intervjustudie

Syfte: Att undersöka hur sjuksköterskor inom särskilt boende resonerar kring kvalitetsuppföljningar och dess eventuella konsekvenser för omvårdnaden. Metod: Semistrukturerade intervjuer efter öppen intervjuguide med sex sjuksköterskor. Kvalitativ innehållsanalys enligt Graneheim och Lundmans metod. Huvudresultat: I vilken grad kvalitetsregistren och kvalitetsuppföljningarna integreras i omvårdnadsarbetet och dess utveckling är centralt för om dessa uppfattas som stöd eller hinder för god kvalité i omvårdnaden. Dubbel dokumentation bidrar till att sjuksköterskorna omprioriterar arbetstiden och arbetar mer konsultativt och administrativt. Detta minskar tiden för omvårdnadsobservationer och handleding av omvårdnadspersonal samt gör att kvalitetsregistreringar snarast uppfattas som ett hinder. Sjuksköterskorna använde sin professionella kunskap och kliniska erfarenhet i högre grad än registerdata vid omvårdnadsbedömningar. Dessa sågs som alltför komplexa för att kunna fångas i kryssfrågeformulär. Mer kliniska observationer efterfrågas i kvalitetsuppföljningarna för ökad medvetenhet om hög arbetsbelastning och dess eventuella konsekvenser samt för att garantera de boende god omvårdnadskvalité. Konklusion: Sjuksköterskorna upplever att de arbetar under svår tidspress. Tiden anges som essentiell för vilken omvårdnadskvalité som erbjuds. Vid beslut om registreringar av kvalitetsindikatorer bör sjuksköterskornas totala arbetsbörda beaktas. Registreringarna bör integreras i befintliga journalsystem så att sjuksköterskornas omprioriteringar inte får negativa konsekvenser för omvårdnadskvaliten.

Internal validity of the Swedish Maternal Health Care Register

Background: The Swedish Maternal Health Care Register (MHCR) is a national quality register that has been collecting pregnancy, delivery, and postpartum data since 1999. A substantial revision of the MHCR resulted in a Web-based version of the register in 2010. Although MHCR provides data for health care services and research, the validity of the MHCR data has not been evaluated. This study investigated degree of coverage and internal validity of specific variables in the MHCR and identified possible systematic errors. Methods: This cross-sectional observational study compared pregnancy and delivery data in medical records with corresponding data in the MHCR. The medical record was considered the gold standard. The medical records from nine Swedish hospitals were selected for data extraction. This study compared data from 878 women registered in both medical records and in the MHCR. To evaluate the quality of the initial data extraction, a second data extraction of 150 medical records was performed. Statistical analyses were performed for degree of coverage, agreement and correlation of data, and sensitivity and specificity. Results: Degree of coverage of specified variables in the MHCR varied from 90.0% to 100%. Identical information in both medical records and the MHCR ranged from 71.4% to 99.7%. For more than half of the investigated variables, 95% or more of the information was identical. Sensitivity and specificity were analysed for binary variables. Probable systematic errors were identified for two variables. Conclusions: When comparing data from medical records and data registered in the MHCR, most variables in the MHCR demonstrated good to very good degree of coverage, agreement, and internal validity. Hence, data from the MHCR may be regarded as reliable for research as well as for evaluating, planning, and decision-making with respect to Swedish maternal health care services.

Self-assessment of the outcome of early medical abortion versus clinic follow-up in India : a randomised, controlled, non-inferiority trial

Background: The need for multiple clinical visits remains a barrier to women accessing safe legal medical abortion services. Alternatives to routine clinic follow-up visits have not been assessed in rural low-resource settings. We compared the effectiveness of standard clinic follow-up versus home assessment of outcome of medical abortion in a low-resource setting. Methods: This randomised, controlled, non-inferiority trial was done in six health centres (three rural, three urban) in Rajasthan, India. Women seeking early medical abortion up to 9 weeks of gestation were randomly assigned (1:1) to either routine clinic follow-up or self-assessment at home. Randomisation was done with a computer-generated randomisation sequence, with a block size of six. The study was not blinded. Women in the home-assessment group were advised to use a pictorial instruction sheet and take a low-sensitivity urine pregnancy test at home, 10-14 days after intake of mifepristone, and were contacted by a home visit or telephone call to record the outcome of the abortion. The primary (non-inferiority) outcome was complete abortion without continuing pregnancy or need for surgical evacuation or additional mifepristone and misoprostol. The non-inferiority margin for the risk difference was 5%. All participants with a reported primary outcome and who followed the clinical protocol were included in the analysis. This study is registered with ClinicalTrials.gov, number NCT01827995. Findings: Between April 23, 2013, and May 15, 2014, 731 women were recruited and assigned to clinic follow-up (n=366) or home assessment (n=365), of whom 700 were analysed for the main outcomes (n=336 and n=364, respectively). Complete abortion without continuing pregnancy, surgical intervention, or additional mifepristone and misoprostol was reported in 313 (93%) of 336 women in the clinic follow-up group and 347 (95%) of 364 women in the home-assessment group (difference -2.2%, 95% CI -5.9 to 1.6). One case of haemorrhage occurred in each group (rate of adverse events 0.3% in each group); no other adverse events were noted. Interpretation Home assessment of medical abortion outcome with a low-sensitivity urine pregnancy test is non-inferior to clinic follow-up, and could be introduced instead of a clinic follow-up visit in a low-resource setting.