Elevers lärande av ekologi i förskola och grundskola : en systematisk litteraturstudie om undervisning i ekologi utanför klassrummet

Syftet med denna studie är att se hur tidigare forskning beskriver hur lärare använder utomhuspedagogik när det kommer till undervisning i ekologi från förskolan upp till årskurs sex. Studiens syfte besvaras genom frågeställningarna ”Vilka områden inom ekologi exemplifieras av tidigare forskning som möjliga att genomföra utanför klassrummet och hur kan denna undervisning utföras?” samt ”Vilka utmaningar och möjligheter finns enligt tidigare forskning med att bedriva ekologiundervisning utanför klassrummet?”. Metoden för studien är en systematisk litteraturstudie, där litteratur har sökts i databaserna, Avhandlingar.se, NorDiNa, Eric och Summon. Resultatet visar på att organismer, ekosystem och livscykler är olika delar av ekologi som kan arbetas med utomhus. Olika arbetssätt inom dessa arbetsområden är, undersökningar, insamlingar och frågeställningar Ett exempel är att läsa naturen som Magntorn (2007) tar upp, där eleverna börjar vid en organism för att bygga ut och se till hela ekosystemet runtom denne. De svårigheter som hittats leder till stor del tillbaka till lärarens kunskaper i ämnet samt upplägg av utomhusaktiviteten och lärares självkänsla. Även risker som kyla och faror för barns/ elevers säkerhet tas upp som en svårighet med utomhuspedagogik. Möjligheterna med utomhuspedagogik är att elever och barn får chansen att utforska med alla sinnen och att teori och praktik snöras samman.

Utomhuspedagogik och ekologi i årskurserna 1-3 : En studie om lärares syn på användandet av utomhuspedagogik vid lärande av ekologi

Syftet med denna studie är att belysa verksamma lärares syn på användandet av utomhuspedagogik inom ämnet ekologi. Studiens syfte besvaras genom frågeställningarna " Vad anser lärare om platsens betydelse för inlärning av ekologi i årskurserna 1-3?", "Hur anser lärare att elevers lärande inom ekologi kan påverkas av utomhuspedagogik i årskurserna 1-3?" samt "Hur anser lärare att planeringen och arbetet bör anpassas till elevernas ålder, när det gäller utomhuspedagogik och lärande i ekologi?". Metoden i studien är kvalitativa intervjuer med tillägg av en enkät. Resultatet av lärarintervjuerna visar att lärarens attityd spelar en stor roll vid lärandet av ekologi utomhus. Läraren bestämmer platsen för lärandet med ledning av innehållet som ska bearbetas. Själva utomhuspedagogiken påverkar användandet av sinnena, ökar intresset hos eleverna och skapar en helhetsbild och konkretisering. Skillnaderna i planeringen beroende på åldern av eleverna återkopplas till vilka vanor och rutiner eleverna har i att vara ute och arbeta. Lärarna ser både positiva och negativa sidor med utomhuspedagogik vid lärande av ekologi, dock är de positiva övervägande. Åldern har ingen större betydelse för planering av utomhuspedagogiska aktiviterer och studien visar även på att utomhuspedagogiken tar överhand över själva ämnet, i detta fall ekologi, när lärarna intervjuas.

Utomhuspedagogikens betydelse för elevers lärande i ekologi : En systematisk litteraturstudie

Syftet med denna litteraturstudie är att med hjälp av tidigare forskning undersöka på vilket sätt utomhuspedagogik kan bidra till förståelsen av ekologi för elever i årskurs F-6. Metoden är en systematisk litteraturstudie. Sökningarna har skett via avhandlingar.se, NorDiNa, Summon och ERIC(Ebsco). Metod, urval och sökprocesser är tydligt beskrivna och studien är på så vis öppen för granskning. Denna studie visar att elever får genom utomhuspedagogiken erfarenheter och upplevelser, både att minnas och att samarbeta kring. I kommunikationen och reflektionen som sker i klassrummet när eleverna får växla mellan att vara både utom- och inomhus, ger eleverna möjlighet att utveckla förmågan att läsa naturen. Utomhuspedagogiken bidrar till att eleverna får använda både teori och praktik och att hela kroppen ingår i lärandet. Av största vikt är lärarens förmåga att planera och genomföra utomhuspedagogisk undervisning för att kunna lägga grunden, bygga vidare och fördjupa elevens lärande om ekologi. Det som inverkar på elevens lärande är tillgången och kvaliteten på utemiljön. Slutsatsen blir att utomhuspedagogiken utgör ett viktigt komplement till den traditionella klassrumsundervisningen för att utveckla elevernas förmåga att förstå sambanden i ekosystem, näringsvävar och energiflöden.

Utomhuspedagogikens betydelse för elevers lärande i ekologi : En systematisk litteraturstudie

Syftet med denna litteraturstudie är att med hjälp av tidigare forskning undersöka på vilket sätt utomhuspedagogik kan bidra till förståelsen av ekologi för elever i årskurs F-6. Metoden är en systematisk litteraturstudie. Sökningarna har skett via avhandlingar.se, NorDiNa, Summon och ERIC(Ebsco). Metod, urval och sökprocesser är tydligt beskrivna och studien är på så vis öppen för granskning. Denna studie visar att elever får genom utomhuspedagogiken erfarenheter och upplevelser, både att minnas och att samarbeta kring. I kommunikationen och reflektionen som sker i klassrummet när eleverna får växla mellan att vara både utom-och inomhus, ger eleverna möjlighet att utveckla förmågan att läsa naturen. Utomhuspedagogiken bidrar till att eleverna får använda både teori och praktik och att hela kroppen ingår i lärandet. Av största vikt är lärarens förmåga att planera och genomföra utomhuspedagogisk undervisning för att kunna lägga grunden, bygga vidare och fördjupa elevens lärande om ekologi. Det som inverkar på elevens lärande är tillgången och kvaliteten på utemiljön. Slutsatsen blir att utomhuspedagogiken utgör ett viktigt komplement till den traditionella klassrumsundervisningen för att utveckla elevernas förmåga att förstå sambanden i ekosystem, näringsvävar och energiflöden.

En studie av GIH-studenters erfarenheter av friluftsliv och naturmiljöaktiviteter före utbildning

Syftet med denna studie var att med hjälp av en enkätmetod kartlägga blivande GIH-studenters erfarenhetsbakgrund avseende naturmiljöaktivitet, natursäkerhet och friluftsliv före utbildningen vid GIH. I denna enkätundersökning deltog 92 studenter som just påbörjat sina studier vid Gymnastik- och idrottshögskolan (GIH) i Stockholm höstterminen 2007. Av hela studentpopulationen som deltog i undersökningen var 48 % män och 52 % kvinnor. Av hela populationen som besvarat enkäten var 48 studenter från Lärarprogrammet, 26 studenter från Hälsopedagogprogrammet och 18 studenter från Tränarprogrammet. Enkäten introducerade följande definitioner: Naturmiljöaktivitet – aktivitet som bedrivs i naturen t.ex. orientering, simning, skridskor eller längdskidåkning och där aktiviteten är det väsentliga. Friluftsliv – Aktivitet och vistelse i naturmiljö i syfte att erhålla naturupplevelser samt stimulans och rekreation av psykisk och/eller fysisk art, med eller utan inslag av prestation och utan krav på tävlingsprestation. I skolan bedrivs friluftsliv alternativt naturmiljöaktivitet inom begreppet "Friluftsdag". I enkätens inledning fick deltagarna i undersökningen svara på frågor om ålder, kön, skolbakgrund samt utbildningsort. Resterande tio frågor avsåg att kartlägga erfarenheterna av naturmiljöaktivitet och friluftsliv på fritid och i skolan (grundskola och gymnasium). Frågorna omfattade huvudsakligen kvantifierade svar men även kortfattade beskrivningar förekom som klassificerades i efterhand. Deltagarna fick även gradera sina upplevda kunskaper och färdigheter inom exempelvis olika naturmiljöaktiviteter, miljökunskap (ekologi) samt övernattning och matlagning utomhus. I den avslutande frågan kartlades deltagarnas simkunnighet. En majoritet (ca 70 %) av både manliga och kvinnliga studenter som påbörjar sin utbildning vid GIH har endast en viss eller endast en liten erfarenhet av naturmiljöaktiviteter. Studenter från landsbygden utmärker sig inte när det gäller stor erfarenhet av naturmiljöaktivitet och friluftsliv, frekvensen är lägre hos dem som bott/studerat på landet jämfört med stadsbor. I jämförelsen rörande förekomsten av naturmiljöaktivitet i skolan och på fritiden ligger tonvikten på naturmiljöaktivitet. Endast en begränsad del av svaren representerar aktiviteter som är typiska för friluftsliv med fokus på vistelse och upplevelse av naturen. Friluftsdagarnas innehåll verkar ha divergerat så mycket att även s.k. arenaidrotter som t.ex. friidrott förekommer under friluftsdagarna. Det är viktigt att lärare i skolan och organisationer som verkar för friluftsliv är medvetna om distinktionen mellan naturmiljöaktivitet och friluftsliv. Om enbart naturmiljöaktiviteten fokuseras finns det risk för att naturupplevelsen förflackas och friluftslivet inte blir något annat än fysisk aktivitet i naturen.

Monitoring vegetation on railway embankments : supporting maintenance decisions

The national railway administrations in Scandinavia, Germany, and Austria mainly resort to manual inspections to control vegetation growth along railway embankments. Manually inspecting railways is slow and time consuming. A more worrying aspect concerns the fact that human observers are often unable to estimate the true cover of vegetation on railway embankments. Further human observers often tend to disagree with each other when more than one observer is engaged for inspection. Lack of proper techniques to identify the true cover of vegetation even result in the excess usage of herbicides; seriously harming the environment and threating the ecology. Hence work in this study has investigated aspects relevant to human variationand agreement to be able to report better inspection routines. This was studied by mainly carrying out two separate yet relevant investigations.First, thirteen observers were separately asked to estimate the vegetation cover in nine imagesacquired (in nadir view) over the railway tracks. All such estimates were compared relatively and an analysis of variance resulted in a significant difference on the observers’ cover estimates (p<0.05). Bearing in difference between the observers, a second follow-up field-study on the railway tracks was initiated and properly investigated. Two railway segments (strata) representingdifferent levels of vegetationwere carefully selected. Five sample plots (each covering an area of one-by-one meter) were randomizedfrom each stratumalong the rails from the aforementioned segments and ten images were acquired in nadir view. Further three observers (with knowledge in the railway maintenance domain) were separately asked to estimate the plant cover by visually examining theplots. Again an analysis of variance resulted in a significant difference on the observers’ cover estimates (p<0.05) confirming the result from the first investigation.The differences in observations are compared against a computer vision algorithm which detects the "true" cover of vegetation in a given image. The true cover is defined as the amount of greenish pixels in each image as detected by the computer vision algorithm. Results achieved through comparison strongly indicate that inconsistency is prevalent among the estimates reported by the observers. Hence, an automated approach reporting the use of computer vision is suggested, thus transferring the manual inspections into objective monitored inspections

Wind farm construction impacts reindeer migration and movement corridors

Over the last decade, we have seen a massive increase in the construction of wind farms in northern Fennoscandia. Wind farms comprising hundreds of wind turbines are being built, with little knowledge of the possible cumulative adverse effects on the habitat use and migration of semi-domesticated free-ranging reindeer. We assessed how reindeer responded to wind farm construction in an already fragmented landscape, with specific reference to the effects on use of movement corridors and reindeer habitat selection. We used GPS-data from reindeer during calving and post-calving in the MalAyen reindeer herding community in Sweden. We analysed data from the pre-development years compared to the construction years of two relatively small wind farms. During construction of the wind farms, use of original migration routes and movement corridors within 2 km of development declined by 76 %. This decline in use corresponded to an increase in activity of the reindeer measured by increased step lengths within 0-5 km. The step length was highest nearest the development and declining with distance, as animals moved towards migration corridors and turned around or were observed in holding patterns while not crossing. During construction, reindeer avoided the wind farms at both regional and landscape scale of selection. The combined construction activities associated with even a few wind turbines combined with power lines and roads in or close to central movement corridors caused a reduction in the use of such corridors and grazing habitat and increased the fragmentation of the reindeer calving ranges.

Reindeer habitat selection under the risk of brown bear predation during calving season

The depredation of semi-domesticated reindeer by large carnivores reflects an important human-wildlife conflict in Fennoscandia. Recent studies have revealed that brown bears (Ursus arctos) may kill substantial numbers of reindeer calves (Rangifer tarandus tarandus) in forest areas in Sweden. Several authors have suggested that predation risk is an important driver of habitat selection in wild Rangifer populations where predation is a limiting factor, but little is known about these mechanisms in semi-domesticated populations. We examined the habitat selection of female reindeer in relation to spatial and temporal variations in brown bear predation risk on the reindeer calving grounds and evaluated the simultaneous responses of brown bears and reindeer to landscape characteristics. We used GPS data from 110 reindeer years (97 individuals) and 29 brown bear years (19 individuals), from two reindeer herding districts in the forest area of northern Sweden. Our results did not indicate that reindeer alter their behavior in response to spatiotemporal variation in brown bear predation risk, on the scale of the calving range. Instead, we suggest that spatiotemporal behavioral adjustments by brown bears were the main driver of prey-predator interactions in our study system. Contrasting responses by brown bears and reindeer to clear-cuts and young forest indicate that forestry can influence species interactions and possibly yield negative consequences for the reindeer herd. Even if clear-cuts may be beneficial in terms of calf survival, logging activity will eventually cause greater abundance of young regenerating forest, reducing available reindeer habitats and increasing habitat preferred by brown bears. Domestication may have made semi-domesticated reindeer in Fennoscandia less adapted to cope with predators. Areal restrictions, limiting the opportunity for dispersion and escape, possibly make the calves more susceptible to predation. Also, a generally higher population density in semi-domesticated herds compared to wild populations can make dispersion a less efficient strategy and the reindeer calves easier prey. Overall, the lack of ability of the reindeer females to reduce brown bear encounter risk on the scale of the calving range is probably an important reason for the high brown bear predation rates on reindeer calves documented in our study areas.