IAS 40 ur ett Nordenperspektiv : Jämförelse av regelverkets efterlevnad 2014 jämfört med 2009

Börsnoterade bolag ska i sin koncernredovisning redovisa enligt IFRS och förvaltningsfastigheter skall redovisas enligt IAS 40 Förvaltningsfastigheter. Detta examensarbete undersöker hur Nordiska börsnoterade bolag tillämpar vissa punkter inom IAS 40 i 2014 års redovisning jämfört med 2009 års redovisning. Syftet med undersökningen är att undersöka skillnader mellan de granskade företagens redovisning 2014 och 2009, med utgångspunkten i en tidigare publicerad undersökning (Hedlund & Ersson, 2011). Det som undersöks är om företagen använder samma värderingsmetod, om de informerar om hur värdering av förvaltningsfastigheter skett, om var i resultatrapporten de rapporterar justeringar av verkligt värde samt hur väl de lämnar upplysningar enligt IAS 40 punkt 75. Undersökningen har skett med en kvantitativ metod då det är årsredovisningar som granskats. Undersökt data är årsredovisningar från 2014 och 2009 för samma företag som granskats i den tidigare undersökningen. Några företag har utgått då de inte ingår i urvalsramen Nordiskt börsnoterat fastighetsbolag. Totalt granskades 14 stycken företag. Resultatet visar att efterlevnaden totalt sett är något bättre 2014 jämfört med den tidigare undersökningen. Till stor del beror det på urvalet där de företag som utgått var dåliga på att lämna upplysningar enligt IAS 40 i 2009 års redovisning. Sett till de företag som är med i båda undersökningarna är efterlevnaden likartad de jämförda åren. Det är få företag som lämnar upplysningar om begränsningar i rätten att sälja förvaltningsfastigheter, avtalsenliga förpliktelser att köpa eller hur de skiljer på rörelsefastigheter och förvaltningsfastigheter. Tolkningen kan då göras att det inte finns någon restriktion eller förpliktelse om det inte lämnas några sådana upplysningar. Om det är ett fastighetsbolag så kan det tolkas som att de inte har några rörelsefastigheter. Med dessa tolkningar blir efterlevnaden bland de undersökta företagen god.

A Consumer Surplus Estimate of Peace & Love festival in Borlänge : A Travel Cost Approach

This thesis uses zonal travel cost method (ZTCM) to estimate consumer surplus of Peace & Love festival in Borlänge, Sweden. The study defines counties as zones of origin of the visitors. Visiting rates from each zone are estimated based on survey data. The study is novel due to the fact that mostly TCM has been applied in the environmental and recreational sector, not for short term events, like P&L festival. The analysis shows that travel cost has a significantly negative effect on visiting rate as expected. Even though income has previously shown to be significant in similar studies, it turns out to be insignificant in this study. A point estimate for the total consumer surplus of P&L festival is 35.6 million Swedish kronor. However, this point estimate is associated with high uncertainty since a 95 % confidence interval for it is (17.9, 53.2). It is also important to note that the estimated value only represents one part of the total economic value, the other values of the festival's totaleconomic value have not been estimated in this thesis.

Economic growth in Sweden, 2000-2010 : The dot-com bubble and the financial crisis

    Economic growth is the increase in the inflation-adjusted market value of the goods and services produced by an economy over time. The total output is the quantity of goods or servicesproduced in a given time period within a country. Sweden was affected by two crises during the period 2000-2010: a dot-com bubble and a financial crisis. How did these two crises affect the economic growth?     The changes of domestic output can be separated into four parts: changes in intermediate demand, final domestic demand, export demand and import substitution. The main purpose of this article is to analyze the economic growth during the period 2000-2010, with focus on the dot-com bubble in the beginning of the period 2000-2005, and the financial crisis at the end of the period 2005-2010. The methodology to be used is the structural decomposition method.     This investigation shows that the main contributions to the Swedish total domestic output increase in both the period 2000-2005 and the period 2005-2010 were the effect of domestic demand. In the period 2005-2010, financial crisis weakened the effect of export. The output of the primary sector went from a negative change into a positive, explained mainly by strong export expansion. In the secondary sector, export had most effect in the period 2000-2005. Nevertheless, domestic demand and import ratio had more effect during the financial crisis period. Lastly, in the tertiary sector, domestic demand can mainly explain the output growth in the whole period 2000-2010.