Allmän och idrottsspecifik "self-efficacy" hos handbollsspelare

God self-efficacy är nyckeln till lyckosamt utförande av de flesta aktiviteter. Resultat av undersökningar inom idrottspsykologin stödjer det positiva sambandet mellan god self-efficacy och framgångsrikt utförande i sportsammanhang. Med self-efficacy menade Albert Bandura en individs uppfattning gällande sin egen förmåga att framgångsrikt utföra en aktivitet eller ett beteende. Det finns tecken på könsskillnader i self-efficacy när det gäller idrottsutförande och kvinnor tror, generellt sett, sämre om sin egen förmåga än vad män gör. Syftet med denna studie är att undersöka self-efficacy hos handbollsspelare. Idrott på hög nivå blir ofta en stor del av livet och en livsstil som ibland till och med styr all annan aktivitet. Därför skulle man kunna anta att en positiv uppfattning om den egna förmågan inom idrotten påverkar den allmänna självbilden i positiv riktning. Resultatet av denna studie visade inget signifikant samband mellan dessa faktorer hos handbollssspelare, men det fanns tendenser till det.

Childbirth self-efficacy inventory in Tanzania : a pilot study

Background. To give birth can be a stressful experience and women cope with thisstress in many different ways and have different personal outcomes. Self-efficacy orconfidence in ability to cope with labour can be considered as an important factoraffecting pregnant women’s motivation of normal childbirth and their interpretation ofthe childbirth event.The aim. The purpose of this study was to test the Chinese short form of theinstrument Childbirth self-efficacy instrument (CBSEI) in Tanzania, that measurepregnant women’s self-confidence and coping abilities during childbirth.Method. The Chinese short form of the CBSEI was used to pilot test the pregnantwomen’s confidence of childbirth to see if the questions were understood in theTanzanian culture. Besides this instrument socio-demographic data was collectedtogether with two open questions asking about attitudes and experiences of childbirth.The instrument was translated into Kiswahili. A sample of 60 pregnant women whowere visiting antenatal clinic (ANC) regularly were asked to participate and with helpfrom midwifes at two ANC places the questionnaires were filled out.Result. The result shows that the validity and reliability of the two subscales OE-16and EE-16 were established. The internal consistency reliability of the two subscaleswere high, suggesting that each of the subscale mean score provides a good overviewof self- reported belief in coping ability for childbirth.The results further show that the instrument, CBSEI in this pilot study is not able toidentify women who need extra support during childbirth.Conclusion. The reliability and validity of information presented in this pilot studysupport the use of the Chinese short form of the CBSEI as a research instrument in theTanzania culture. Further studies are recommended to get a wider understandingabout women’s coping abilities in a culture like Tanzania.

Icke-följsamhet vid diabetes mellitus : en litteraturstudie

Syftet med föreliggande studie var att beskriva vad personer med diabetes anser inverka på deras möjlighet och vilja att följa egenvårdsråd (patientperspektivet) och att beskriva omvård-nad som stöder följsamhet (sjukvårdsperspektivet). Studien har genomförts som en litteratur-studie. Det visade sig att alla krav för att hålla sjukdomen under kontroll innebär livsstilsför-ändringar, som kan vara så utmanande för patienten, att han kanske inte kan eller vill vidta dessa. Bristande kunskap om sjukdomen och om dess egenvårdskrav kan göra honom dåligt emotionellt anpassad till denna, det vill säga han har inte accepterat att han har sjukdomen och han vill inte låta dess egenvårdskrav inkräkta på det sociala livet. Detta ger honom för-sämrade möjligheter att hantera sjukdomen på ett bra sätt. Barriärer av olika slag kan uppstå mellan patient och vårdgivare. Det kan röra sig om en upplevd brist på information och stöd när diabetes diagnosticerats eller en känsla av att vara utsatt för läkarens eller sjuksköterskans stereotypa föreställningar och/eller att bli paternalistiskt behandlad. Till barriärer räknas även klinisk misskötsel, det vill säga att läkare/sjuksköterska inte följer vedertagna riktlinjer för be-handling.Vad som kan inverka positivt på följsamheten är patientens stöd av anhöriga eller andra i det sociala nätverket. Omvårdnad som stöder följsamhet visade sig varapatientundervisning, främst om den inriktades på att öka patientens självständighet genom att låta undervisningen pågå under en längre tid, så att patienten hinner integrera sin nya kunskap med det dagliga livet. Med eller utan patientundervisning tar det tid att bygga upp ett socialt stöd och ett förtroende mellan patient och vårdare.

Anhörigperspektivet utifrån föräldrars erfarenheter då barnet har diabetes typ 1 : En litteraturöversikt

Bakgrund: Den största delen av behandlingen vid diabetes typ 1 är egenvård. När ett barn insjuknar i diabetes är det föräldrarna som huvudsakligen ansvarar för egenvården. Detta kan vara både psykiskt och fysiskt påfrestande. Det behövs mer kunskap om föräldrars upplevelser och deras erfarenheter av att vårda ett barn med diabetes. Syfte: Syftet med denna litteraturstudie är att belysa anhörigperspektivet utifrån föräldrars erfarenheter då barnet har diabetes typ 1 samt hur sjuksköterskan kan ge stöd till anhöriga. Metod: En litteraturöversikt. Resultat: Resultatet visar att egenvården skiljer sig mellan små barn och ungdomar, att föräldrar upplever känslor av oro och stress när deras barn fått diagnosen och att sjuksköterskan kan hjälpa och öka sin förståelse genom att stödja. Slutsats: Författarna kan dra slutsatsen att ökad kunskap och förståelse om egenvård vid diabetes typ 1 hos barn, kan bidra till en hjälp för sjuksköterskor att ge föräldrarna ett bra stöd och bemötande i vården.

Self-reported conflict management competence among nursing students on the point of graduating and registered nurses with professional experience

Objective: It has been shown that specific competence is necessary for preventing and managing conflicts in healthcare settings. The aim of this descriptive and correlation study was to investigate and compare the self-reported conflict management competence (CMC) of nursing students who were on the point of graduating (NSPGs), and the CMC of registered nurses (RNs) with professional experience. Methods: The data collection, which consisted of soliciting answers to items measuring CMC in the Nurse Professional Competence (NPC) Scale, was performed as a purposive selection of 11 higher education institutions (HEIs) in Sweden. Three CMC items from the NPC Scale were answered by a total of 569 nursing students who were on the point of graduating and 227 RN registered nurses with professional experience. Results: No significant differences between NSPGs and RNs were found, and both groups showed a similar score pattern, with the lowest score for the item: “How do you perceive your ability to develop the group and strengthen competence in conflict management and problem-solving, based on knowledge of group dynamics?”. RNs with long professional experience (>24 months) rated their overall CMC as significantly better than RNs with short (<24 months) professional experience did (p = .05). NSPGs who had experience of international studies during their nursing education reported higher CMC, compared with those who did not have this experience (p = .03). RNs who reported a high degree of utilisation of CMC during the previous month scored higher regarding self-reported overall CMC (p < .0001). Conclusions: Experience of international studies during nursing education, or long professional experience, resulted in higher self-reported CMC. Hence, the CMC items in the NPC Scale can be suitable for identifying self-reported conflict management competence among NSPGs and RNs

Viktiga faktorer i egenvårdsprogram som främjar livskvaliteten för personer med diabetes typ 2. : En litteraturöversikt

Bakgrund: Diabetes typ 2 är en endokrin sjukdom och är en av de största folksjukdomarna i världen. Förhöjda blodsockervärden gör att både små och stora blodkärl tar skada och detta leder till olika komplikationer såsom hjärtinfarkt, stroke och njurskador. Med hjälp av viktnedgång, kostreglering, regelbundet fysisk aktivitet och övervakning av blodglukosnivåerna kan risken för komplikationer förebyggas. Genom att förebygga komplikationer kan livskvaliteten främja patientens dagliga liv. En del av diabetesvården består av egenvårdsprogram där patienten får stöd och rådgivning att hantera sin diabetes. Syfte: Denna litteraturstudie syftar till att studera vilka faktorer i egenvårdsprogram som främjar livskvaliteten hos patienter med diabetes typ 2. Metod: Litteraturstudie, artiklarna söktes i databaserna CINAHL, PubMed och Web of Science. 14 kvantitativa artiklar inkluderades. Resultat: Resultatet visade att information, individuell målsättning och uppföljning var viktiga faktorer i egenvårdsprogrammen för att främja livskvaliteten hos patienter med diabetes typ 2. Slutsats: Att leva med diabetes typ 2 kräver noggrannhet och planering i det dagliga livet. Egenvårdsprogram kan minska risken för komplikationer där följsamhet till egenvården främjas och livskvaliteten gynnas.

A multicentre randomized controlled trial of an empowerment-inspired intervention for adolescents starting continuous subcutaneous insulin infusion : a study protocol

Background. Continuous subcutaneous insulin infusion (CSII) treatment among children with type 1 diabetes is increasing in Sweden. However, studies evaluating glycaemic control in children using CSII show inconsistent results. Omitting bolus insulin doses using CSII may cause reduced glycaemic control among adolescents. The distribution of responsibility for diabetes self-management between children and parents is often unclear and needs clarification. There is much published support for continued parental involvement and shared diabetes management during adolescence. Guided Self-Determination (GSD) is an empowerment-based, person-centred, reflection and problem solving method intended to guide the patient to become self-sufficient and develop life skills for managing difficulties in diabetes self-management. This method has been adapted for adolescents and parents as Guided Self-Determination-Young (GSD-Y). This study aims to evaluate the effect of an intervention with GSD-Y in groups of adolescents starting on insulin pumps and their parents on diabetes-related family conflicts, perceived health and quality of life (QoL), and metabolic control. Here, we describe the protocol and plans for study enrolment. Methods. This study is designed as a randomized, controlled, prospective, multicentre study. Eighty patients between 12-18 years of age who are planning to start CSII will be included. All adolescents and their parents will receive standard insulin pump training. The education intervention will be conducted when CSII is to be started and at four appointments in the first 4 months after starting CSII. The primary outcome is haemoglobin A1c levels. Secondary outcomes are perceived health and QoL, frequency of blood glucose self-monitoring and bolus doses, and usage of carbohydrate counting. The following instruments will be used to evaluate perceived health and QoL: Disabkids, 'Check your health', the Diabetes Family Conflict Scale and the Swedish Diabetes Empowerment Scale. Outcomes will be evaluated within and between groups by comparing data at baseline, and at 6 and 12 months after starting treatment. Results and discussion. In this study, we will assess the effect of starting an insulin pump together with the model of Guided Self-Determination to determine whether this approach leads to retention of improved glycaemic control, QoL, responsibility distribution and reduced diabetes-related conflicts in the family. Trial registration: Current controlled trials: ISRCTN22444034

Personlighet, datorerfarenhet och upplevelseav datorfrustration

I och med informationsteknologins snabba framväxt i samhället ställs vi också inför problem som hur vi ska handskas med denna utveckling. Forskning visar att fenomenet datorrädsla kan bero på faktorer som exempelvis erfarenhet, personlighet, attityd eller kön. Syftet med denna studie är dock att undersöka eventuella samband mellan datorrädsla, personlighet samt datorerfarenhet. Nittio studenter vid Högskolan Dalarna agerade undersökningsdeltagare (UD) genom att svara på en enkät bestående av tre delar; bakgrundsfrågor, ett personlighetstest sammansatt av Eysenck Personality Inventory (EPI) samt åtta scenarier, där UD fick skatta sin självupplevda stressnivå i olika situationer. Studien visar att såväl neuroticism som datorerfarenhet skulle kunna predicera datorrädsla. Starkast effekt på den självskattade stressnivån hade dock variabeln kön. Man kan även dra slutsatsen att fenomenet datorrädsla inte är en specifik slags rädsla, utan till viss del hänger samman med andra fobier.