Young peoples’ entrance to the workplace : Introduction to occupational health and safety

Negative outcomes of a poor work environment are more frequent among young workers. The aim of the current study was to study former pupils’ conditions concerning occupational health and safety by investigating the workplaces’, safety climate, the degree of implementation of SWEM and the their introduction programs. Four branches were included in the study: Industrial, Restaurant, Transport and Handicraft, specialising in wood. Semi-structured dialogues were undertaken with 15 employers at companies in which former pupils were employed. They also answered a questionnaire about SWEM. Former pupils and experienced employees were upon the same occasion asked to fill in a questionnaire about safety climate at the workplace. Workplace introduction programs varied and were strongly linked to company size. Most of the former pupils and experienced employees rated the safety climate at their company as high, or good. Employers in three of the branches rated the SWEM implemented at their workplaces to be effective. The Industry companies, which had the largest workplaces, gave the most systematic and workplace introduction for new employees. There are no results from this study explaining the fact that young workers have a higher risk for workplace accidents.

Faktorer som kan påverka företags val mellan K2 och K3 : En jämförelsestudie mellan två branscher

Titel: Faktorer som kan påverka företags val mellan K2 och K3 Författare: Angelica Höglund och Julia Wiman Handledare: Klas Sundberg Bakgrund och problem: Det nya K-regelverket som infördes 1 januari 2014 innebär att mindre onoterade företag idag har valmöjligheten att välja mellan regelverken K2 och K3. För dessa mindre företag är valet av regelverk viktigt då det kommer att påverka företagets räkenskaper. Syfte: Syftet med studien är att studera fördelningen av K2 och K3 för mindre onoterade företag inom två olika branscher, dessa är byggbranschen och juridik,- ekonomi- och konsultbranschen, samt vilka faktorer som kan påverka valet av regelverk. Teori: Studien bygger på två teorier, dessa är positive accounting theory och institutionell teori. Metod: I studien används en kvantitativ forskningsmetod där årsredovisningar har granskats och sammanställts, samt en kvalitativ metod som bygger på fyra semistrukturerade intervjuer där de identifierade faktorerna analyserats utifrån en analysmodell. Resultat och slutsats: Utifrån det empiriska materialet identifierades sju faktorer, dessa var leasing, företagets storlek, rättvisande bild, revisorns påverkan, komponentavskrivning, kostnad/nytta och koncernredovisning. Ovanstående faktorer har kategoriserats och analyserats utifrån PAT och institutionell teori. Förslag till vidare forskning: Ett förslag vore att forska vidare på de identifierade faktorerna för att undersöka i hur stor utsträckning de påverkar företagens beslut. En intressant studie hade även varit att genomföra en fallstudie som utgår från att upprätta en årsredovisning utifrån både K2 och K3 för att studera de skillnader som kan uppkomma.