46 resultados para communication technology
em Dalarna University College Electronic Archive
Resumo:
Literacy is an invaluable asset to have, and has allowed for communication, documentation and the spreading of ideas since the beginning of the written language. With technological advancements, and new possibilities to communicate, it is important to question the degree to which people’s abilities to utilise these new methods have developed in relation to these emerging technologies. The purpose of this bachelor’s thesis is to analyse the state of students’ at Dalarna University mulitimodal literacy, as well as their experience of multimodality in their education. This has led to the two main research questions: What is the state of the students at Dalarna University multimodal literacy? And: How have the students at Dalarna University experienced multimodality in education? The paper is based on a mixed-method study that incorporates both a quantitative and qualitative aspect to it. The main thrust of the research paper is, however, based on a quantitative study that was conducted online and emailed to students via their program coordinators. The scope of the research is in audio-visual modes, i.e. audio, video and images, while textual literacy is presumed and serves as an inspiration to the study. The purpose of the study is to analyse the state of the students’ multimodal literacy and their experience of multimodality in education. The study revealed that the students at Dalarna University have most skill in image editing, while not being very literate in audio or video editing. The students seem to have had mediocre experience creating meaning through multimodality both in private use and in their respective educational institutions. The study also reveals that students prefer learning by means of video (rather than text or audio), yet are not able to create meaning (communicate) through it.
Resumo:
Since 1980s, Western linguists and specialists on second language acquisition have emphasized the importance of enhancing students’ intercultural communication competence in foreign language education. At the same time, the demand for intercultural communicative competence increased along with the advances of communication technology with its increasingly global reach and the process of globalization itself.In the field of distance language education, these changes have resulted in a shift of focus from the production and distribution of learning materials towards communication and learning as a social process, facilitated by various internet-based platforms. The current focus on learners interacting and communicating synchronously trough videoconferencing is known as the fourth generation of distance language education. Despite the fact that teaching of Chinese as a foreign language (CFL) faces the same or even greater challenges as teaching other languages, the intercultural communication perspective is still quite a new trend in CFL and its implementation and evaluation are still under development. Moreover, the advocates of the new trends in CFL have so far focused almost exclusively on classroom-based courses, neglecting the distance mode of CFL and leaving it as an open field for others to explore. In this under-researched context, Dalarna University (Sweden), where I currently work, started to provide web-based courses of the Chinese language in 2007. Since 2010, the Chinese language courses have been available only in the distance form, using the same teaching materials as the previous campus-based courses. The textbooks used in both settings basically followed the functional nationalism approach. However, in order to catch up with the main trend of foreign-language education, we felt a need to implement the cross-cultural dimension into the distance courses as well. Therefore in 2010, a pilot study has been carried out to explore opportunities and challenges for implementing a cross-cultural perspective into existing courses and evaluating the effectiveness of this implementation based on the feedback of the students and on the experience of the teacher/researcher.
Resumo:
In the past few decades, the demands for coping with the rapid development of information communication technology, internationalization and globalization worldwide have shifted the focus of Chinese as a second language (CSL) towards intercultural communication competence in which the role of culture in the acquisition of CSL and in the pragmatic use of the language is emphasized and promoted. However, most of the present research in this academic area still remains only on a theoretical level. In order to explore the possibilities and limitations of integrating Chinese culture and implementing intercultural communication theory into CSL education, an action research has been conducted since the beginning of 2013 to review an actual course for beginners. This paper will present the findings of the research: 1) By applying the theoretical framework of intercultural communicative competence, the findings indicated that the existing CSL course provided limited information explaining the cultural elements that are reflected in the Chinese language. 2) The findings also suggested that the cultural skills acquired in the students’ first language do influence their acquisition of CSL. This is demonstrated in the students’ written tasks such as introducing themselves and presenting other people, etc. The findings can be examples and resources for further research in this academic field.
Resumo:
In this paper we present a framework to be used for evaluation of Information and Communication Technology for Development (ICT4D) projects. The framework is based on Sen´s notion of development as freedom where human capabilities and functionings are seen as key aspects to development. Sen´s capability approach presents an alternative way of seeing and evaluating development (alternative to more traditional ways of measuring development). The approach is based on expanding freedoms, or eliminating unfreedoms, for people so that they can live a life that they have reason to value. Even though Sen is referenced a lot in ICT4D literature the analysis rarely goes further then stating that Sen presents an alternative to traditional ways of development. Reasons can be that the capability approach does not specifically mention technology, in addition to the lack of guidelines presented by Sen on how to use the framework. The aim of this paper is to operationalize the evaluation process and to include a clear role for technology in Sen´s capability framework. The framework is validated with a case on distance education from Bangladesh.
Resumo:
Enhancing Intercultural Communication in Teaching Chinese as a Foreign Language – An Action Research Study Over the past few decades, the rapid development of information communication technology, internationalization and globalization worldwide have required a shift in the focus of Chinese as a foreign language (CFL) towards competence in intercultural communication in which the role of culture in the acquisition of CFL and in the pragmatic use of the language is emphasized and promoted. However, most of the current research in this academic area remains only on a theoretical level. Practical examples, particularly with regard to distance learning/teaching of the Chinese language, are very limited. This motivated the implementation of an action research study which aimed at exploring the possibilities and limitations of integrating Chinese culture and applying intercultural communication theory into a contemporary distance CFL course for beginners. By observing and comparing the performance of subjects in the control and experimental groups, this action research study focuses on exploring three basic areas. Firstly, it discloses the cultural elements which underlie effective daily communication. Secondly, it investigates how students acquire cultural knowledge and develop their ability to competently communicate in the target course. And thirdly, it evaluates how the modified course syllabus could enhance students’ intercultural communicative competence. The findings of the research aim to serve as both a resource and reference for educators and researchers who are interested in carrying out reforms and research in this academic domain.
Resumo:
Under 2000-talet har nya tekniska innovationer både förändrat hur musik spelas in, distribueras och konsumeras. Därmed har nya möjligheter skapats för Sveriges oetablerade artister, samtidigt som utbudet blivit större och svårare att tränga igenom. Uppsatsen undersöker vad oetablerade artister har för åsikter om läget idag och fokuserar kring tre huvudområden; musikutgivning, artistens egen karriär samt musikbranschen i stort. Med djupintervjuer som metod syftar studien till att undersöka vilka problem som står i vägen för en artist som försöker etablera sig och nå ut med sin musik till en större publik. Studien har visat på att artister nuförtiden mycket enkelt kan spela in och ge ut sin musik vilket skapat en direkt länk till allmänheten. Det är dock mycket svårt att få den uppmärksammad, varför branschkontakter fortfarande värderas högt i artisters ögon. Det finns samtidigt en viss misstro mot den etablerade branschens kommersialism men varierar stort beroende på vilken typ av aktör det rör. Genom mer kunskap om fler musikrelaterade uppgifter har artisterna däremot självsäkerheten att själva kunna välja samarbetspartners utifrån var den egna kompetensen brister.
Resumo:
Syftet med denna undersökning är bidra med förklaringar till varför upplevda ljudkvalitetsskillnader kan uppstå mellan olika akters framträdanden vid event och festivaler trots att de använder samma utrustning och är i samma lokal och att förklaringarna ska utgöra en kunskapskälla för dem som eftersträvar en god ljudkvalité vid liveframträdanden. De metoder som har används är fallstudie, webbenkät, intervjuer och egen observation. Webbenkäten användes på Dreamhack Winter 2014 där en grupp undersökningsdeltagare svarade på frågor om två olika DJ-akter på scenen i D-hallen, Elmia. Fem personer deltog som intervjupersoner: scenansvarig från Dreamhack, tre ljudtekniker ifrån olika ställen i Sverige och en person som jobbar med ljudteknisk konsultation och ljudmätning. Samtliga intervjuer genomfördes via mail. Intervjuerna eftersträvade att ge kunskap om dessa personers funderingar kring ljudkvalitetsproblemet och scenansvarig svarade på frågor om scenen på Dreamhack. En observation av upplevd ljudkvalitet och ljudteknikernas arbetssätt genomfördes av mig själv på Dreamhack Winter 2014. Resultatet från såväl enkätundersökningen som den egna observationen visar att inga stora upplevda skillnader fanns mellan de två akterna på Dreamhack Winter 2014. De upplevda skillnader som observerades var negativa anmärkningar, så som mängden bas och ljudstyrka. Intervjuerna visade på flera gemensamma åsikter bland ljudteknikerna angående förklaringar till ljudkvalitetsskillnader vid event som Dreamhack Winter 2014 där de ansåg att en kunnig och erfaren ljudtekniker, duktiga musiker, väl genomförd soundcheck och bra och rätt användande av utrustningen på scen krävs för att uppnå en upplevd god ljudkvalitet live. De förklaringar som finns enligt mina analyser och bland ljudteknikerna till negativa ljudkvalitetsskillnader inom liveljud i samma lokal är att ljudteknikern och musikerna är olika duktiga. Utrustning, soundcheck och akustik påverkar också kvalitén. Undersökningens sammantagna resultat tyder på att de upplevda ljudkvalitetetsskillnader som fanns på Dreamhack Winter 2014 berodde på bristande kompetens och engagemang hos tjänstgörande ljudtekniker och upplevda skillnader i bas- ljudnivå i de två DJ-akternas mixar.
Resumo:
Parallellt med populärmusikens förändring med avseende på hur den låter (jämför exempelvis The Beatles på 1960-talet med Avicii på 2010-talet), så har även utbudet av verktyg för att skapa den expanderat. Kanske är det förstnämnda – hur det låter – ett resultat av den andra – hur den görs – men oavsett vilket så är dessa förändringar ett faktum. Vad som inte verkar ha förändrats dock är de yrkestitlar som använts och används. Med intervjuer och observationer av vad yrkesverksamma musikproducenter gör året 2013 är syftet att utveckla beskrivningar av musikproducentroller som kan användas i musikproduktionsutbildning. Dessa beskrivningar är menade att peka på vilken kunskap som bör preciseras i utbildningsplaner för att utveckla och fokusera på de nödvändiga kompetenser som krävs för yrket. Jan-Olof Gullös modell för musikproducenters ledarstilar prövas i detta arbete vid analysen av producenter som intervjuas och observeras. Resultatet av detta arbete föreslår två underkategorier till musikproducentens titel med förhoppningen att introduktionen av dessa begrepp kan leda till en fortsatt diskussion att definiera dessa två underkategorier. Ambitionen är att på lång sikt skapa en effektivare och mer relevant pedagogik i akademiska syften, men också att musikaliska sammanhang lättare finner rätt ändamål genom väl anpassade och förtydligade samarbetsförhållanden i yrkeslivet.
Resumo:
The emergence of social movements’ global politics Globalization not only transforms capital, media and technology, but also creates conditions for global politics, beyond ”international politics”. New transnational public arenas emerge, where a broad range of actors articulate demands and interests. A globalized political infrastructure arise from the combination of the (1) internal transnational mobilization within two opposing global networks: movements’ World Social Forum and political economy elites’ World Economic Forum; and a global connection with (2) regular dramatic street protests during multilateral regime summits; and (3) a permanent and virtual network of information communication technology that enables new forms of action, organization and mobilization. Together these arenas make participatory and global politics possible for social movements. Regime confrontations are formed by the new global media of ICT in a way that transforms the struggle into a political drama, where activists’ diversity of tactics – The Majority Drama, The Carnival, and The David-Goliath Drama – creates both competition and collaboration. These arenas are only emerging and this new form of global political structure creates both possibilities and problems. Still, a unique potential to democratize politics is created.
Resumo:
Information and communication technology (ICT) is a subject that is being discussed as a tool that is used within education around the world. Furthermore it can be seen as a tool for teachers to individualize students´ education. Students with literacy difficulties, such as dyslexia, are in constant need of new ways to learn, and new ways to be motivated to learn. The aim of this study is to see what research says in regard to how ICT can be used as a tool to help students with literacy difficulties. Literacy difficulties can be due to a number of things, such as the student has not been taught how to read, trouble within the family which can cause distress, or a neurological disorder such as dyslexia. Furthermore, the main research questions will focus on how ICT can be compared to traditional education forms, such as books and a more teacher centered education within the classroom, and whether ICT can be preferred. The results of this literature review indicates that ICT can be seen as a way for teachers to help students with literacy difficulties gain more self-esteem – something the literature tells us students with learning difficulties lack. The results also show how ICT can lead to a more individualized education. This is due to tools that increase reading comprehension and tools that give direct response when working with ICT, which helps students work more independently.
Resumo:
En deskriptiv visuell innehållsanalys genomfördes med en korpus bestående av vetenskapliga artiklar från 30 topprankade tidskrifter jämnt fördelade på de tre disciplinerna matematik, medicin och utbildningsvetenskap, med syfte att undersöka om det fanns ett samband mellan tidskrifternas disciplintillhörighet och den grafiska formgivningen. Kartläggningen omfattade layout (bl.a. sidformat, spalter, marginalstorlek, användning av grafiska element, placering av tabeller, figurer och pagina) och typografiskt utseende hos titel, rubriker, brödtext och abstrakt (t.ex. teckenstorlek, textjustering, teckengrovlek, typsnitt, färg och radavstånd). Resultaten visar att disciplinerna använde olika men även gemensamma konventioner i sitt grafiska utseende. Matematik uppvisade enkelspaltig layout med liten typografisk variation, genomgående användning av typsnitt från familjen Transitional eller Transitional/Didone för hela dokumentet, avsaknad av kulört färg och sällan användning av grafiska element. Medicin uppvisade större variation med användning av kulört färg, icke-centrerad typografi med både sansseriff- och seriff-typsnitt, grafiska element och ramar som förstärker det ofta använda dubbelspaltiga gridsystemet. Utbildningsvetenskap uppvisade en grafisk design som återfanns i båda disciplinerna, men påminde mest om matematik till utseendet. Kodbok ingår i sin helhet som bilaga. Uppsatsen i sig är delvis formgiven med utgångspunkt i de erhållna resultaten.
Resumo:
Mobile learning involves use of mobile devices to participate in learning activities. Most elearning activities are available to participants through learning systems such as learning content management systems (LCMS). Due to certain challenges, LCMS are not equally accessible on all mobile devices. This study investigates actual use, perceived usefulness and user experiences of LCMS use on mobile phones at Makerere University in Uganda. The study identifies challenges pertaining to use and discusses how to improve LCMS use on mobile phones. Such solutions are a cornerstone in enabling and improving mobile learning. Data was collected by means of focus group discussions, an online survey designed based on the Technology Acceptance Model (TAM), and LCMS log files of user activities. Data was collected from two courses where Moodle was used as a learning platform. The results indicate positive attitudes towards use of LCMS on phones but also huge challenges whichare content related and technical in nature.
Resumo:
Syftet med uppsatsen är att undersöka hur klippning har bidragit till att förstärka det vilseledande narrativet i filmen The Prestige (2006). Tre scener som anses vara betydelsefulla för filmens vilseledande narrativ har analyserats, för att fastställa vad som händer med berättandet i filmen när olika klipptekniker används och hur klippningen bygger upp den här typen av narrativ. Med hjälp av Kleckers forskning om vilseledande narrativ, Bordwell och Thompsons teori kring hur tid kan manipuleras genom klippning och Corrigan och Whites teori om olika klipptekniker, undersöker uppsatsen hur det vilseledande narrativet är strukturerat genom klippning. Resultatet visar på att det går att konstatera att klippningen i The Prestige har bidragit till att framhäva det vilseledande narrativet. Genom användningen av olika klipptekniker, har berättandet i filmen lyckats vilseleda publikens uppmärksamhet. Tack vare blandningen av de olika teknikerna undanhålls viktig information från betraktaren, vilket är avgörande för att ett vilseledande narrativ ska fungera.
Resumo:
Syftet med denna uppsats är att undersöka hur tablåplanerare ser på den svenska tv-tablån, dess utformning och dess framtid samt hur kanalerna förhåller sig till jämställdhet vid tablåplanering. För att göra detta möjligt har vi utfört fem kvalitativa intervjuer med tablåplanerare från stora kanaler i Sverige. Valet av kvalitativ intervju grundar sig i att få djupare förståelse och inblick i informanternas kunskaper om tablåplanering samt dess innehåll och mening. Metoden som användes vid analys av transkriberad text från intervjuerna var tematiserad analysmetod. Genom att sortera texterna efter teman kunde vi finna mönster från informanternas svar som sedan kunde jämföras mot varandra. Denna uppsats har resulterat i en insyn i hur tablåplanerarna arbetar; de följer tittarsiffror, granskar nya program, konkurrensbevakar och följer publikens efterfrågan. Denna studie visar även på att det finns bristande genusmedvetenhet hos de undersökta svenska tv-kanalerna. Framtiden för tv-tablån är oviss med tablåplanerarna menar att tv-tablån kommer överleva, dock måste en omställning ske på grund av att tittarmönstret förändras
Resumo:
Bakgrund: Diabetes Mellitus är kronisk sjukdom som är kopplat till lidande och förlust av livskvalitet. Egenvård är avgörande för att minska de negativa konsekvenserna. Mindre än hälften av alla diabetespatienter uppnår god egenvård. Anledningen är bland annat begränsad kunskap om diabetes och bristande egenvårdsföljsamhet. Införandet av Informations- och kommunikationsteknologi i diabetesvården påbörjades för att förbättra det kliniska resultatet och livskvaliteten för patienter med diabetes typ 2. Syfte: Att beskriva hur information och kommunikationsteknologi kan främja egenvård på distans för patienter med diabetes mellitus typ 2. Metod: Litteraturstudie, där artiklarna söktes i CINAHL, PubMed och Web of Science. Artiklarna som inkluderades var 15 artiklar med kvantitativ, kvalitativ samt mixed metod. Resultat: Resultatet visade att Information och kommunikationsteknologi såsom internet, dator och mobiltelefonbaserade egenvårdsprogram främjade egenvård hos patienter med diabetes typ 2 genom ökad kunskap, ökad medvetenhet, ökad motivation samt förbättrad livsstilsförändring i kost och motion. Slutsats: IKT som hjälpmedel kan underlätta dagliga utmaningarna för patienter med diabetes typ 2 eftersom den täcker kunskapsluckan och därtill ökar patienternas medvetenhet och motivation till egenvård.