Kunskapsöverföring- att leda rätt : Ledarens roll vid kunskapsöverföring i en organisation

I en rapport som Svensk Näringsliv (2010) har utfört beskriver de att företag redan idag och inom en snar framtid står inför den största pensionsavgången någonsin i Svensk historia. 40- talisternas avgång ställer företag inför stora utmaningarna, framförallt att lyckas genomföra en lyckad generationsväxling. De personer som går i pension har under sitt yrkesverksamma liv utvecklat en kunskap som många organisationer vilar på. En stor del av denna kunskap måste överföras för att organisationerna ska kunna fortsätta att vara effektiva på marknaden. Syftet med denna studie var att få en djupare förståelse för ledarskapets betydelse gällande kunskapsöverföring i en organisation, samt bidra med praktiska verktyg till chefer och medarbetare för att undvika att förlora värdefull kunskap vid en generationsväxling. Industriföretaget LEAX har själva identifierat ett problem i att överföra viktig kunskap i och med kommande generationsväxling. Deras önskan var att få hjälp med praktiska verktyg för hur de ska tänka och verka för att mildra kunskapsglappet som kan uppstå. För att undersöka detta och därmed uppfylla denna studies syfte har intervjuer genomförts med fyra produktionsledare, fyra medarbetare som förväntas dela kunskap och tre medarbetare som förväntas ta till sig kunskap. Innan intervjuerna genomfördes läste vi in oss på teori om kunskap, kunskapsöverföring och ledarskap. Eftersom begreppet kunskap har en bred betydelse och kan definieras olika beroende om den är individuell eller organisatorisk, började vi i vårt teoriavsnitt att bena ut detta begrepp. Nonaka och Takeuchi (1995) gör en förenklad bild av kunskap som ett isberg, där den explicita kunskapen benämns som toppen. Väl synlig över ytan på vattnet är den enkel att upptäcka och ta till sig. Under vattnet döljer sig en osynlig kunskap som är svår att upptäcka, så kallas implicit eller tyst kunskap. Denna kunskap utgör en enorm del av isberget och blir därmed viktig att bevara. Dock är denna kunskap svår att överföra då den är osynlig och svår att ta på. För att förstå vad kunskapsöverföring innebär, behöver organisationer identifiera vilken sorts kunskap som behöver överföras för att kunskapsöverföringen ska bli lyckad (Jonsson, 2012). Men även fast organisationer gör detta måste även ledningen förstå att kunskapsöverföring är en strategisk angelägenhet som kan ses som en process som involverar medarbetare. I denna studie har vi undersökt hur ledare kan skapa motivation, engagemang och resurser för medarbetare att vilja medverka och bidra till kunskapsöverföring. För att försöka förstå hur kunskap överförs i en organisation har vi använt oss av Nonaka och Takeuchi, (1995) SECI-modell. Modellen bygger på samspelet mellan den tysta och explicita kunskapen, vilket sker i fyra processer. Dessa processer har vi sedan utvecklat till en egen modell som inkluderar institutionella, organisatoriska och kognitiva faktorer. Utifrån dessa faktorer har vi skapat praktiska förslag på hur ledare tillsammans med medarbetarna kan planera kunskapsöverföring. Dessa praktiska förslag gynnar både individuell- och organisatorisk utveckling, samt bidrar till att mildra kunskapsförlust vid generationsväxlingen. Ett av de praktiska exempel vi utformat är en kompetensprofil, som är ett hjälpmedel för organisationer att identifiera vilken kunskap som medarbetarna besitter, vilket synliggör vilken kunskap det är som kan gå förlorad. Kompetensprofilen tillsammans med vår modell kan appliceras på liknande företag, men även på organisationer som verkar inom andra branscher. Eftersom denna kompetensprofil är utvecklad efter de krav som finns inom aktuell verksamhet, finns det möjlighet att anpassa efter andra verksamheter.

Development of on-line courses focusing on quality

The purpose of this paper is to show by which means quality in on-line education is achieved at Dalarna University. As a leading provider of online university courses in northern Europe, both in terms of number of students conducting their studies entirely on-line compared to the whole student body, (approximately 70% on-line students all subjects included), Dalarna University has acquired de facto extensive practical experience in the field of information technologies related to distance education. It has been deemed essential, to ensure that the quality of teaching reflects the principles governing the assessment of learning so that on-line education is deemed as comparative to campus education, both from a legal and cognitive point-of-view. Dalarna University began on-line courses in 2002 and it soon became clear that the interaction between the teacher and the student should make its mark in all stages of the learning process in order to both maintain the learners' motivation and ensure the assimilation of knowledge. We will illustrate these aspects by giving examples of what has been done in the recent years in on-line teaching of languages. As this method of teaching is not limited to learning basic language skills, but also to the study of literature, social issues and the language system of the various cultures, our presentation will offer a broad range of areas where the principles of quality in education are provided on a daily basis.

Modeling and illustrating requirement prioritization in public e-service development from a value-based perspective

A major problem in e-service development is the prioritization of the requirements of different stakeholders. The main stakeholders are governments and their citizens, all of whom have different and sometimes conflicting requirements. In this paper, the prioritization problem is addressed by combining a value-based approach with an illustration technique. This paper examines the following research question: How can multiple stakeholder requirements be illustrated from a value-based perspective in order to be prioritizable? We used an e-service development case taken from a Swedish municipality to elaborate on our approach. Our contributions are: 1) a model of the relevant domains for requirement prioritization for government, citizens, technology, finances and laws and regulations; and 2) a requirement fulfillment analysis tool (RFA) that consists of a requirement-goal-value matrix (RGV), and a calculation and illustration module (CIM). The model reduces cognitive load, helps developers to focus on value fulfillment in e-service development and supports them in the formulation of requirements. It also offers an input to public policy makers, should they aim to target values in the design of e-services.