Clean Code vs Dirty Code : Ett fältexperiment för att förklara hur Clean Code påverkar kodförståelse

Stora och komplexa kodbaser med bristfällig kodförståelse är ett problem som blir allt vanligare bland företag idag. Bristfällig kodförståelse resulterar i längre tidsåtgång vid underhåll och modifiering av koden, vilket för ett företag leder till ökade kostnader. Clean Code anses enligt somliga vara lösningen på detta problem. Clean Code är en samling riktlinjer och principer för hur man skriver kod som är enkel att förstå och underhålla. Ett kunskapsglapp identifierades vad gäller empirisk data som undersöker Clean Codes påverkan på kodförståelse. Studiens frågeställning var: Hur påverkas förståelsen vid modifiering av kod som är refaktoriserad enligt Clean Code principerna för namngivning och att skriva funktioner? För att undersöka hur Clean Code påverkar kodförståelsen utfördes ett fältexperiment tillsammans med företaget CGM Lab Scandinavia i Borlänge, där data om tidsåtgång och upplevd förståelse hos testdeltagare samlades in och analyserades. Studiens resultat visar ingen tydlig förbättring eller försämring av kodförståelsen då endast den upplevda kodförståelsen verkar påverkas. Alla testdeltagare föredrar Clean Code framför Dirty Code även om tidsåtgången inte påverkas. Detta leder fram till slutsatsen att Clean Codes effekter kanske inte är omedelbara då utvecklare inte hunnit anpassa sig till Clean Code, och därför inte kan utnyttja det till fullo. Studien ger en fingervisning om Clean Codes potential att förbättra kodförståelsen.

Swedish translation and psychometric testing of the safety attitudes questionnaire (operating room version)

Background: Tens of millions of patients worldwide suffer from avoidable disabling injuries and death every year. Measuring the safety climate in health care is an important step in improving patient safety. The most commonly used instrument to measure safety climate is the Safety Attitudes Questionnaire (SAQ). The aim of the present study was to establish the validity and reliability of the translated version of the SAQ. Methods: The SAQ was translated and adapted to the Swedish context. The survey was then carried out with 374 respondents in the operating room (OR) setting. Data was received from three hospitals, a total of 237 responses. Cronbach's alpha and confirmatory factor analysis (CFA) was used to evaluate the reliability and validity of the instrument. Results: The Cronbach's alpha values for each of the factors of the SAQ ranged between 0.59 and 0.83. The CFA and its goodness-of-fit indices (SRMR 0.055, RMSEA 0.043, CFI 0.98) showed good model fit. Intercorrelations between the factors safety climate, teamwork climate, job satisfaction, perceptions of management, and working conditions showed moderate to high correlation with each other. The factor stress recognition had no significant correlation with teamwork climate, perception of management, or job satisfaction. Conclusions: Therefore, the Swedish translation and psychometric testing of the SAQ (OR version) has good construct validity. However, the reliability analysis suggested that some of the items need further refinement to establish sound internal consistency. As suggested by previous research, the SAQ is potentially a useful tool for evaluating safety climate. However, further psychometric testing is required with larger samples to establish the psychometric properties of the instrument for use in Sweden.