3 resultados para borderline personality disorder

em Dalarna University College Electronic Archive


Relevância:

100.00% 100.00%

Publicador:

Resumo:

Syftet med fÃreliggande systematiska litteraturstudie var att belysa brister i omvÃ¥rdnaden av patienter med borderline personlighetsstÃrning (BPS) och vad bristerna beror pÃ¥. Vid HÃgskolan Dalarnas fulltextdatabas Elin och PsycInfo sÃktes vetenskapliga fulltextartiklar som omfattade BPS och omvÃ¥rdnad. Av 35 artiklar valdes 14 ut varav 9 kvalitativa och 5 kvantitativa. Dessa artiklar kvalitetsprÃvades med 28 kriterier frÃ¥n granskningsmallar modifierade efter Forsberg och WengstrÃm (2003), Willman, Stoltz och Bahtsevani (2006). Av artiklarna framkom att den viktigaste aspekten i omvÃ¥rdnaden utgjordes av personalens patientbemÃtande. Faktorer av betydelse var personalens bristfälliga bemÃtande, avsaknad av kunskap och empati samt uppfattningen att patienter med BPS är svÃ¥ra att behandla. Denna studie siktade till att Ãka omvÃ¥rdnadspersonalens fÃrstÃ¥else fÃr gott bemÃtande och bibringa en vidare syn pÃ¥ patienter med BPS sÃ¥ att de inte fÃrbises och gÃ¥r fÃrlorade pÃ¥ grund av brister i vÃ¥rden.

Relevância:

80.00% 80.00%

Publicador:

Resumo:

The overall aim with this thesis is to describe and analyze womenâs and menâs recovery processes. More specifically, the aim is to determine what women and men with experience of mental illness describe as contributing to the personal recovery process. The point of departure for the studies was 30 in-depth interviews conducted with 15 men and 15 women. The selection of interview subjects was limited to individuals who had been treated in 24-hour psychiatric care and diagnosed as having schizophrenia, psychosis, a personality disorder, or a bipolar disorder.   Four studies have been carried.  Study 1 was a baseline article that examined what people in recovery from mental illness outline as facilitating factors to their recovery. The results that emerged from that study indicated areas for further analysis to condense the understanding of the recovery process. In study 2 the similarities and the differences in recovery described by women and men were examined. In Study 3 womenâs and menâs meaning-making with reference to severe mental illness facilitate the recovery process were studied. The forth study explored how peer-support contribute to womenâs and menâs recovery from mental illness.   The results emphasize recovery from mental illness as a social process in which relationships play a key role in creating new identities beside the mental illness. For a majority of the participants meeting peers facilitated the recovery process. The participants described how peer support meant an end to isolation and became an arena for identification, connection, and being important to others. Throughout these recovery processes the impact of gender has been emphasized. The results from this thesis provide new insight into gender as an important factor in understanding the recovery processes. The results from the four studies emphasize the mental patient, the psychiatric interventions and the individual recovery strategies as being influenced by gender constructions.

Relevância:

80.00% 80.00%

Publicador:

Resumo:

Bakgrund: Patienter med emotionell instabil personlighetsstÃrning upplevs som en svÃ¥rbehandlad patientgrupp inom heldygnsvÃ¥rden. OmvÃ¥rdnadspersonalens kunskap kring bemÃtande och behandling av denna patientgrupp är varierande vilket gÃr att vÃ¥rden ser olika ut. Detta kan resultera i ett Ãkat lidande hos patienten och frustration i personalgruppen. Syfte: Studiens syfte var att beskriva faktorer som bidrar till stabilare mÃ¥ende hos patienter med emotionellt instabilt personlighetsstÃrning under heldygnsvÃ¥rd. Metod: Som metod har använts en kvalitativ design med induktiv ansats. Studien baserades pÃ¥ sex intervjuer där informanterna var patienter med diagnosen emotionellt instabil personlighetsstÃrning. Intervjuerna analyserades med hjälp av kvalitativ innehÃ¥llsanalys. Resultat: Resultatet visade att bemÃtandet och engagemang hos personal var av stor vikt. Struktur och delaktighet var andra viktiga faktorer fÃr att nÃ¥ ett stabilare mÃ¥ende. Det framkom att heldygnsvÃ¥rden kunde bidra med ett avbrott i vardagen och att meningsfulla aktiviteter under vÃ¥rdtiden var en annan viktig faktor. Slutsats: Patienterna upplevde att bli bemÃtt som en individ av engagerad personal och att fÃ¥ vara delaktig i sin vÃ¥rd som tvÃ¥ viktiga faktorer i processen mot ett stabilare mÃ¥ende. HeldygnsvÃ¥rdens struktur och miljÃombytet stod fÃr Ã¥terhämtning och en mÃjlighet att Ã¥terfÃ¥ rutiner. Det framkom även en Ãnskan om fler meningsfulla aktiviteter sÃ¥som fysisk aktivitet och psykoedukation fÃr att pÃ¥ bästa sätt ta tillvara pÃ¥ vÃ¥rdtiden.