Från våtmark till våtmark i Ängelholms kommun : Fallstudie kring två våtmarker

Huvudsyftet med denna uppsats är redogöra hur två våtmarker i Ängelholms kommun har kommit till och dess nytta för miljön. För att kunna besvara denna fråga har jag noga studerat beslutsgången, gjort fältstudier, talat med markägare tagit del av opublicerat material och studerat äldre och nya kartor över de båda våtmarkerna, båda belägna i trakten av Höja, ungefär fem kilometer sydost om Ängelholm, och även gjort fältstudier. Utöver detta har jag visat hur Ängelholms och Åstorps kommun arbetar för att främja anläggningen av våtmarker. Båda intresserar sig för att minska övergödningen och med våtmarker så åstadkommer de detta. Utöver vattenrenare så är våtmarker också av intresse rent utbildningsmässigt och bra för att få en heterogen landskapsbild. Slutsatser Det är skillnad på storleken av våtmarker i nordvästra Skåne gentemot i Danmark. Detta beror på att Danmark tidigare var indelade i amt som hade hand om vattenfrågor och kunde genomdriva våtmarksanläggningar i större utsträckning. Våtmarkerna i Skörpinge och Höja fungerar båda som naturliga reningsverk av närsalter. Våtmarken i Skörpinge bör vara mer effektiv när det gäller rening av närsalter då denna har större antal hektar avrinningsområde i förhållandet till våtmarksareal. Till detta skapar våtmarkerna en biologisk mångfald, Våtmarken i Höja visade sig vara väldigt effektiv, 43,4%, när det gällde rening av kväve. Men siffrorna är troligen missvisande i och med att det gjorde för få stickprov under för kort tidsrymd. Andra studier visar en reningseffektivitet på mellan 2 – 20 %. Det som skiljer våtmarkerna åt är dels formen och utförandet och dels antalet markägare. Våtmarken i Höja ägs av bara en markägare medan den andra ägs av fyra. Till detta krävdes det ett godkännande från Miljödomstolen för att våtmarken i Skörpinge skulle få anläggas. Båda våtmarkerna tog lika lång tid att anlägga, ungefär två år. Hur lång tid det tar att anlägga en våtmark kan bero på om markägare vill ha bidrag eller inte och i så fall från vilket myndighet. Så det kan säkerligen ta kortare tid att anlägga en våtmark. För att följa upp nyttan av våtmarkerna i Höja och Skörpinge bör det göras fler stickprov under längre tid och med dessa avgöra hur effektiva våtmarkerna egentligen är. Till detta bör det göras en inventering av flora och fauna för att undersöka den biologiska mångfalden.  

Att skola mångfalden – ett nationalistiskt försök : En analys av sverigedemokraternas diskurs om det goda samhället och den goda skolan kopplat till skolansvärdegrund

This essay attempts to examine the discourse of the Sweden democrats in relation to thevalue system of the Swedish national school.To analyse the political texts I use discourse analysis and especially the method and approachconducted by Judith Lee Bacchi. Bacchi focuses on the construction of a problem in variouspolitical discourses. When performing this kind of analysis the main question is (accordingto Bacchi): ”What is the problem represented to be?”I find that the Sweden democrats construct the ”migration politics” and the ”multiculturalpolitics” that is guiding the society as the cause of most problems in our society. To solvethe ”problems” they promote a nationalistic and a cultural racist discourse especiallypinpointing the ”Muslims” as being a problem.Since the Sweden democrats are striving to implement their discourse in the society andschool, and since their discourse already are reproduced by solar students in the classroom,I find it important to examine the essence of their particular discourse and contrast it withthe current value system of the Swedish schools.I don´t find the nationalistic and racist discourse of the Sweden democrats to correspond tothe value system of the Swedish school, mainly due to their strive to create alienation, andby labeling individuals in a reductive manner, instead of using apparent differences as asource for democratic discussions in the classroom

Syskonplaceringens betydelse för locus of control

Skillnader mellan förstfödda och senarefödda är ett vanligt undersökningsobjekt, där välkända stereotyper finns. Förstfödda anses vara mer målinriktade, konservativa, ansvarstagande och kravfyllda, medan senarefödda ofta påstås vara tvungna att bryta mönster och är därför mer rebelliska och öppna för nya erfarenheter. Syftet med föreliggande studie var att undersöka syskonplaceringens påverkan på sättet att attribuera orsakerna till händelser och prestationer. Rotters locus of control-skala användes i en Internetbaserad enkät, till vilken en öppen annonsering nyttjades. Studien använde en inomfamiljsdesign och begränsandes till att omfatta en traditionell kärnfamilj med biologiska föräldrar och enbart helsyskon. Hypotesen att förstfödda oftare än senarefödda styrs av inre locus of control kunde godtas. Resultatet visades i första hand gälla förstfödda män. Resultaten tros till största delen bero på föräldrarnas uppfostringsstil och olika ansvarsfördelning mellan syskon.

Den Moderna Synthen : Hur påverkar dess valmöjligheter det musikaliska skapandet?

En fallstudie i huruvida mångfalden av valmöjligheter och funktioner i en modern synth påverkar musikskapandeprocessen. Undersökningen fokuseras på att undersöka hur dagens kompositörer använder sig av ljudskapande i moderna synthar. Syftet med denna undersökning är att se om mångfald av funktioner i en modern synth påverkar musikskapandet, för att ge läsaren en tankeställare angående arbetsflödet i sitt musikskapande, så att en effektivisering av processen kan tillämpas och att om möjligt, ge rum för mera musikskapande och mindre teknikförståelse. Denna undersökning gjordes genom att genomföra ett antal intervjuer samt en kompletterande enkätundersökning. Slutstsen jag kommit fram till är att en mångfald av funktioner påverkar musikskapandet, antingen negativt eller positivt beroende på genre och kompositörens erfarenhet av synthar.

Ekens förekomst i Ludvikatrakten

Ekens (Quercus robur) nordgräns sägs gå vid Dalälven, Limes Norrlandicus – den biologiska Norrlandsgränsen. Ludvikabygden skiljer sig naturgeografiskt och topografiskt från övriga Dalarna och tillhör Mälarens avrinningsområde. Trakten runt sjön Väsman har ett varmare klimat och fler soltimmar än den övriga bygden. För mellan 5.000-8.000 år sedan vandrade eken in i Sverige efter den senaste istiden. Det tog 3.000 år för den att sprida sig över hela Sverige som då hade en medeltemperatur 2-3? högre än idag.Ekens vegetationsperiod – när dygnsmedeltemperaturen överstiger 5? – är ca 7 månader för att ekollonen skall bli groningsdugliga och därmed kunna föröka sig naturligt. I Ludvikatrakten är vegetationsperioden ca 6 månader. Dalarnas skogar består av ? 1% ek. Årsmedeltemperaturen har i Mellansverige ökat ungefär 1? de senaste 30 åren. I framtiden får vi räkna med temperaturhöjningar på mellan 2-6? beroende på hur stort utsläpp som sker till atmosfären. Detta innebär att vi på dessa breddgrader får ett klimat liknande det i Centraleuropa med längre odlingssäsong. Det innebär också ökande skador på skog och växtlighet samt fler och mer extrema väderväxlingar.Syftet med den här undersökningen är att se om etablering av ek har skett i Ludvikatrakten de senaste decennierna samt vilka faktorer som kan påverka detta. Två separata områden om vardera 1,0 ha undersöktes. På område 1 i nordvästsluttning registrerades 20 exemplar av ek. På område 2 i västsluttning registrerades 28 exemplar av ek. Gamla ekar är en nyckelbiotop för sällsynta insekter och kryptogamer. Ek är stormfast p g a dess djupa rotsystem. Blandskog motverkar parasit-, insektsangrepp och rotröta samt gynnar biologisk mångfald och etablering av fältskikt. Ekens virke är dessutom eftertraktat då det är hårt och slitstarkt.

Ett bortglömt föräldraskap : anknytningsprocessens förutsättningar, risker och främjande insatser vid adoption

Syftet med denna systematiska litteraturstudie var att sammanställa och analysera kunskapsläget inom befintlig forskning om anknytningsprocessen mellan adoptivbarn och deras adoptivföräldrar och hur denna process kan främjas. Metod var en systematisk litteratur studie baserad på 32 artiklar. I resultatet fann författarna att en bra anknytning är en viktig bas för barns framtida utveckling samt att adoptivbarn löper större risk att drabbas av mental ohälsa jämfört med biologiska barn. En anknytningsrisk som kan drabba adoptivföräldrar är post adoption depression. Adoptivföräldrar behöver mer stöd jämförelse med andra föräldrar samt att det finns för lite stödåtgärder till adoptivföräldrar på barnhälsovården. Babymassage har visat sig vara en effektiv stödåtgärd för att stärka anknytningen mellan adoptivbarn och deras föräldrar. Motiverande samtal används inom pediatriken för att ge information till föräldrarna på ett effektivare sätt.

Den mångkulturella förskolan : En kvalitativ studie om pedagogers interkulturella arbetssätt

Syftet är att undersöka hur pedagoger på en mångkulturell förskola arbetar med den kulturella mångfalden i den dagliga verksamheten. Hur tänker pedagoger och vilket synsätt har de på ett interkulturellt arbetssätt? Hur arbetar pedagoger med den kulturella mångfalden i barngruppen och utifrån barnets individuella förutsättningar? Har miljön utformats och anpassats för att tillgodose den kulturella mångfalden? Den här studien är en fallstudie av kvalitativ karaktär. Som metod användes kvalitativa informella intervjuer och ostrukturerade icke deltagande observationer. För att få en bredare bild av pedagogers interkulturella arbetssätt genomfördes observationer av pedagogers arbetssätt och observationer av miljön på en förskola. Intervjuerna skedde med verksamma förskollärare från två förskolor som tillhör samma enhet i kommunen. Resultatet av studien visar att pedagogerna ser positivt på ett interkulturellt arbetssätt, att det är givande, spännande, innehåller utmaningar och bidrar till många intressanta möten. Det framkommer även att ett interkulturellt arbetssätt kan vara väldigt krävande, att man måste vara mer flexibel. Man arbetar mycket med drama, bilder och kroppskontakt för att tydliggöra och konkretisera verksamheten för barnen. Vidare visar resultatet att pedagogerna inte medvetet arbetar med den kulturella mångfalden i barngrupperna, men att de arbetar mycket utifrån barnets individuella förutsättningar på olika sätt. Miljön på förskolorna har inte anpassats och utformats för att tillgodose den kulturella mångfalden, däremot har de ett väldigt medvetet tänk kring miljön och dess betydelse för varje individuellt barn.

Determination of Thermal and Blue Light Photochemical Hazard Protection needed by Automatic Welding filters

Recent developments in biological research, has shown that the initial maximum permissible exposure (MPE) limits for protection of workers from risks associated with artificial optical radiations were more stringent than needed. Using the most recent MPE limits for artificial optical radiation this piece of work was focused on the investigation of the level of visible light attenuation needed by automatic welding filters in case of switching failure. Results from the comparison of different exposure standards were employed in investigating the need of Vis/IR and blue light transmittance requirement for automatic welding filters. Real and arbitrary spectra were taken into consideration for the worst and best case scenarios of artificial optical radiations. An excel worksheet developed during the execution of this project took into consideration the exposure from different light sources and the precision of the spectrometer used in measuring the transmittances of a welding filter. The worksheet was developed and tested with known product properties to investigate the validity of its formulation. The conclusion drawn from this project was that attenuation in the light state will be needed for products with the darkest state shade 11 or higher. Also shown is that current welding filter protects the eye well enough even in the case of switching failure.

Mångfaldsbarometern : Sju år av attitydmätningar

För ett par månader sedan kompletterade Sociologiska institutionen vid Uppsala universitetet en serie av sju års mätningar av svenska attityder till den etniska mångfalden, Mångfaldsbarometern (Mella, Palm & Bromark, 2011). De gjorda mätningarna tillåter oss att fastställa och tolka vissa tendenser som stabila profiler. Det handlar i första hand om allmänna attityder, hur folket ställer sig till invandringen, vilka erfarenheter man uppger att man haft med de personer som kommer från andra länder och vilka attityder som utformas kring följande teman: arbetet, kulturen, religionen och bostaden.

Är den tillämpade idrottsforskningen könsneutral? : Fallstudie på en tidskrifts publikationer

Syfte Mötet mellan kroppen som något socialt format och som något biologiskt mätbart som sker i idrott kan vara problematiskt vilket visat sig genom tidigare forskning inom området. Olika sätt att se på kön kan göra att biologisk jämlikhet mellan män och kvinnor förutsätts där det finns skillnader eller att skillnader förutsätts där det inte finns några. Syftet med denna studie var att genom en systematisk litteraturgranskning belysa det tillämpade idrottsvetenskapliga forskningsfältets urval av försökspersoner och rapportering av dessa. Samt utifrån teorier kring kön och genus tolka resultatet av detta. Vidare var syftet att undersöka effekten av förstaförfattarens könskategori på val av urvalsgrupper och rapportering av dessa. Studien tar bland annat sin utgångspunkt i Hirdmans formler för förhållandet mellan man och kvinna för att analysera de resultat som fås. Tas både kulturella och biologiska aspekter på kroppen i beaktning i den idrottsvetenskapliga forskning som sker som sedan skall tillämpas i praktiken? Metod Genom en fallstudie av en idrottsvetenskaplig tidskrift som publicerar studier inom den tillämpade idrottsvetenskapliga forskningen kodades dess publicerade artiklar. Totalt kodades 291 artiklar som hörde till original investigations, case studies och technical reports. Särskild vikt lades vid de kodade artiklarnas sammanfattning och urval av försökspersoner varför titel, sammanfattning, sökord och könskategori på förstaförfattare kodades. Även könsfördelning på försökspersonerna i urvalsgruppen och totalt antal försökspersoner kodades.  Resultat I häften av alla artiklar gick könsfördelning inte att utläsa i sammanfattning. Totalt identifierades 8643 försökspersoner varav 4191 var av manligt kön, 1440 av kvinnligt kön och 3012 gick inte att koda till en könskategori. Fler än 50 % av artiklarna identifierades med ett urval av enbart män, 6 % med ett urval av enbart kvinnor, 21 % blandat urval och resterande gick inte att koda. I 84 % av fallen identifierades förstaförfattare som man. Slutsats Vid en första anblick av en artikel kan det vara svårt att bilda sig en uppfattning kring könsfördelning på studiens urvalsgrupp. Urvalsgrupperna är inte jämnt fördelade mellan kvinnor och män. En skev rekrytering av urvalet kan ge upphov till att den idrottsvetenskapliga forskningen speglar idrottens premisser att det är en manlig arena. På detta sätt riskerar den att reproducera den manliga normen inom idrotten genom att påverka framtida forskning eller idrottsutbildningar.

Dichlorvos exposure impedes extraction and amplification of DNA from insects in museum collections

Background: The insecticides dichlorvos, paradichlorobenzene and naphthalene have been commonly used to eradicate pest insects from natural history collections. However, it is not known how these chemicals affect the DNA of the specimens in the collections. We thus tested the effect of dichlorvos, paradichlorobenzene and naphthalene on DNA of insects (Musca domestica) by extracting and amplifying DNA from specimens exposed to insecticides in two different concentrations over increasing time intervals. Results: The results clearly show that dichlorvos impedes both extraction and amplification of mitochondrial and nuclear DNA after relatively short time, whereas paradichlorobenzene and naphthalene do not. Conclusion: Collections treated with paradichlorobenzene and naphthalene, are better preserved concerning DNA, than those treated with dichlorvos. Non toxic pest control methods should, however, be preferred due to physical damage of specimens and putative health risks by chemicals.