78 resultados para barn på sjukhus
em Dalarna University College Electronic Archive
Resumo:
Syftet med denna studie var att beskriva barns upplevelser av att vårdas på sjukhus samt vad barn anser vara betydelsefullt i omvårdnaden på sjukhus. Studien genomfördes som en litteraturstudie som baserades på 11 vetenskapliga artiklar. Barns upplevelser av att vårdas på sjukhus innefattade oro och rädsla inför sjukdom och behandling. Barnen upplevde den största rädslan för injektioner och smärta. Betydelsefullt vid omvårdnaden på sjukhus var den fysiska miljön. Barnen hade oftast positiva åsikter om avdelningens miljö/utsmyckning och ansåg att det fanns tillräckligt med aktiviteter att sysselsätta sig med. Barnen ansåg att sjukhusvistelsen störde deras normala liv och att de kände sig vilsna då de inte kunde träffa sina kompisar. Det var betydelsefullt att föräldrar var närvarande under sjukhusvistelsen då de gav barnen sällskap samt tröstade dem när det var jobbigt. Sjuksköterskan förväntades vara snäll och trevlig samt kunnig, ha ett säkerhetsmedvetande och vara kompetent. Information och kommunikation ansågs vara mycket betydelsefullt. Information behövdes för att få förståelse för sin sjukdom och för att förbereda sig för olika procedurer. De barn som kände sig sedda och hörda i kommunikationen med vårdpersonalen upplevde att de kände sig värdefulla och respekterade. Däremot pekade resultaten på att barnen ansåg att vårdpersonalen inte lyssnade tillräckligt på deras åsikter.
Resumo:
Syftet med studien var att beskriva subjektiva multifaktoriella metoder som sjuksköterskor kan använda för att identifiera äldre patienter med malnutrition och patienter med risk för att utveckla malnutriion. Syftet var vidare att redogöra för vilka undersökningar som sjuksköterskor i kliniskt arbete använder för att bedöma patienters nutrionsstatus med samt att belysa sjuksköterskors attityder till prevention av malnutritionstillstånd. Studien genomfördes som en systematisk litteraturstudie. De vetenskapliga artiklar (n=17) som ingick i studiens resultat söktes i databaserna ELIN@Dalarna och CINAHL. De sökord som användes var malnutrition, nutrition, undernutrition, elderly, screening, assessment, MNA, SGA, nurses och attitudes i olika kombinationer. Genom analys och granskning av de vetenskapliga artiklarna framkom det i resultatet att SGA, MNA, Simplified Model Malnourishment och NUFFE var subjektiva multifaktoriella metoder som sjuksköterskor kan använda för identifiering av äldre patienter med malnutrition eller risk för malnutrition. Den vanligaste undersökningen som sjuksköterskor bedömde patienters nutritionsstatus med var vägning. Andra undersökningar var mätning, BMI, intervju om normal vikt och viktförlust, observation av patienten, kostregistrering samt nutritionsplan i journalen. Sjuksköterskor upplevde att sjukhusledningen inte förväntade sig att bedömning av patienters nutritionsstatus skulle ske vid inskrivning samt att ansvarsfördelningen mellan sjuksköterskor och läkare var oklar. Det förekom att sjuksköterskor var ointresserade av behandling av malnutrition, men majoriteten var mycket intresserade. Många sjuksköterskor kände att deras kunskaper inom nutrition var otillräckliga för arbetet.
Resumo:
De flesta prematura barn behöver sondmatas de första veckorna eller månaderna på grund av deras omogna sugbeteende. Hur man på bästa sätt stödjer barnet i övergången från sondmatning till amning är inte klart samt att vården kring övergången från sondmatning till amning är reglerad med icke evidensbaserade riktlinjer och vårdrutiner. Syftet med studien var att utvärdera effekter av och följsamhet till en ny vårdrutin, ’viktfri amning’, vid en neonatalavdelning i Sverige. Vidare avsågs att beskriva mammors upplevelse av amning på neonatalavdelningen då vårdrutinen ’viktfri amning’ användes. Tre designer och metoder användes: 1) en komparativ journalgranskning av barn som vårdas på neonatalavdelning före och efter implementeringen av ’viktfri amning’. De två studerade grupperna var a) grupp 1 amningsvägningsgrupp (n=196) och b) grupp 2 ’viktfri amning’ (n=169). 2) en deskriptiv tvärsnittstudie och 3) en kvalitativ innehållsanalys av personal (n=60) och mammor (n=80), både mammor och personal erhöll ett frågeformulär som undersökte deras syn på, erfarenheter och följsamhet till den nya vårdrutinen ’viktfri amning’. Resultatet av journalgranskningen visade att det inte fanns några statistiskt signifikanta skillnader avseende sondtidens längd, vårdtidens längd, postmenstruell ålder vid utskrivning, viktökning, utskrivningsvikt och uppfödningssätt mellan grupp 1 och grupp 2. Däremot var andelen delvis ammade barn större i grupp 2. Vidare visar resultatet att vårdrutinen ’viktfri amning’ inte tillämpades så som det beskrevs i riktlinjerna då barn amningsvägdes vid enstaka tillfällen. Bland personalen anser 56 % att mammorna som initierar amningsvägningen och bland mammorna angav 31 % att de initierade amningsvägningen. Av fynden från mammornas och personalens synpunkter visar att de flesta ammar för att det är det bästa för barnet, men att det finns områden kring vården runt amning som kan förbättras. Personalen bör vara försiktig med att ge nya råd till mammorna och se till att amningsstunden blir ostörd och kravlös. Urpumpning av bröstmjölken upplevdes stressig, besvärlig och onaturlig av många mammor, där kan det vara lämpligt att se över miljön och rutiner, för att minska stressen. Denna studie visar att det inte har blivit några stora negativa effekter på barnen av den nya vårdrutinen bortsett från den ökade risken att amma delvis. Följsamheten till riktlinjerna vare sig det är amningsvägning eller ’viktfri amning’ är tveksam och några klara evidens kunde inte hittas. Att designa randomiserade kontrollerade studier på effekten av vårdrutiner relaterade till amning är viktigt. Sådan kunskap och förbättringar ger förhoppningsvis fler mammorna möjlighet att amma exklusivt.
Resumo:
Syftet var att beskriva omvårdnaden kring nyfödda barns tillmatning på svenska BB-avdelningar, om föreskrifter följdes och om hänsyn togs till eventuell allergihereditet. Metod: Deskriptiv tvärsnittsstudie med kvantitativ ansats Resultat: Av alla nyfödda barn vid 26 barnkliniker i Sverige vecka 26 år 2009 (n=849) tillmatades 18 % . Moderns bröstmjölk gavs till 16% medan 78 % tillmatades med komjölksbaserad modersmjölksersättning. Den vanligaste orsaken till tillmatning av ersättning var att mammans egen mjölkproduktion inte hade kommit igång (24 %). Andra vanligt förekommande anledningar till tillmatning var lågt blodsocker (18 %) samt sugproblem hos barnen (16 %). Sexton barn tillmatades trots ett blodsockervärde motsvarande >2.2mmol/l. Vad gäller allergiförekomst tillfrågades endast 37 % av barnens föräldrar före tillmatning. Dokumentation om tillmatning fanns noterat i 80 % av barnens journaler. Motsvarande siffra för mammornas journaler var 34 %. Konklusion: Bristfälliga omvårdnadsåtgärder vidtas i samband med tillmatning av nyfödda spädbarn på BB-avdelningar, där allergifrågor ställs i för låg utsträckning. BB-kliniker har varierande referensvärde för vad som räknas som lågt blodsocker. Omvårdnadsbehov för nyfödda barn och deras föräldrar, där förmedlad kunskap om amningens betydelse, tas inte på allvar och oklara riktlinjer skapar förvirring. Föreskrifter och riktlinjer bör följas i större utsträckning an vad denna studie visar.
Resumo:
Denna studie syftar till att undersöka upplevelsen av att vara anhörig när ett barn drabbas av cancer och hur omvårdnadspersonal kan hjälpa barnets anhöriga att hantera sin situation. Arbetet utfördes som en systematisk litteraturstudie som grundades på 15 vetenskapliga artiklar framtagna från Högskolan Dalarnas databas ELIN och Pub Med. Resultatet av litteraturstudien visade att det är en stor känslomässig påfrestning för de närmast anhöriga när ett barn drabbats av cancer. Det var vanligt att de anhöriga beskrev känslor som oro, rädsla, ångest och förtvivlan. Syskon kunde även känna sig åsidosatta, samtidigt som de kom närmare sitt sjuka syskon. Många vardagsrutiner var tvungna att förändras när barnet vårdades på sjukhus längre perioder och en förälder behövde finnas till hands för barnet. Ekonomin påverkades hos många familjer, dels till följd av att de fick merkostnader dels att inkomsten försämrades då minst en förälder gick ner i arbetstid eller avslutade sitt arbete. Informationen från omvårdnadspersonalen upplevdes som avgörande för hur de anhöriga klarade att hantera sin situation.
Resumo:
Syftet med denna litteraturstudie var att belysa ämnet barn och katastrofer, som hur barn reagerar efter traumatiska händelser, hur de utvecklar Post- Traumatic Stress Disorder (PTSD), hur PTSD behandlas samt hur vårdpersonal kan hjälpa barn på bästa sätt. Studien var en systematisk litteraturstudie. Litteraturen söktes via Elin@dalarna, Pub Med och DOAJ. Sökord som användes för att få fram relevanta artiklar var: ”adaption”, ”care”, ”catastrophe”, ”children”, ”child”, ”disasters”, ”help”, ”natural disaster”, ”PTSD”, ”react”, ”trauma”. Dessa ord användes ett och ett samt i kombination med varandra. De vetenskapliga artiklarna som användes kvalitetsbedömdes med en kombinerad granskningsmall av Forsberg och Wengström (2003) samt Willman och Stoltz (2002) granskningsmallar för kvalitativa och kvantitativa studier. Denna granskning resulterade i ett urval av 16 vetenskapliga artiklar som var publicerade mellan1990 och 2006 och var skrivna på svenska eller engelska. Sökorden fanns med i artikelns titel eller abstract, samt att dess innehåll skulle besvara frågeställningarna som fanns. De studier som granskades i denna uppsats visade att barn reagerar väldigt olika beroende på deras sociala liv och levnadsstandard, samt hur svårt drabbade de blivit av naturkatastrofen. Barns första reaktioner efter en naturkatastrof var ofta ilska och aggressioner över det inträffade, barnen anklagade ofta sig själva för det inträffade. Barn som levde under sociala missförhållande, utan föräldrar, hem och vänner löpte högre risk att få symtom på PTSD, och det var vanligare att flickor fick symtom än pojkar. De vanligaste behandlingsmetoderna för symtom av PTSD var kognitiv beteendeterapi och läkemedel. Den viktigaste hjälpen för barn som upplevt en naturkatastrof var att hjälpa dem tillbaka till det vardagliga livet.
Resumo:
Syftet med denna studie var att beskriva föräldrars erfarenhet av delaktighet i vården av sitt nyfödda barn på neonatalavdelning samt att beskriva hur sjuksköterskan hade möjlighet att främja föräldrars delaktighet. Metoden som användes var en deskriptiv litteraturstudie där 29 artiklar användes. Litteratursökningen gjordes i databaserna Blackwell Synergy, CINAHL, PubMed och Elin@dalarna. Resultatet har visat på positiva erfarenheter för föräldrar att bli delaktiga genom hud-mot-hudkontakt, amning, kommunikation med sjuksköterskan och genom olika omvårdnadsmodeller. Negativa erfarenheter av delaktighet upplevdes vid separationen när mor och barn inte fick möjlighet att bo tillsammans och att föräldrarna inte fick tillåtelse av personalen att vara med i omvårdnaden av sitt barn. Sjuksköterskan hade stort inflytande på föräldrarnas delaktighet i vården av sitt barn och det var viktigt att låta föräldrarna vara med i den praktiska omvårdnaden för att lättare hitta sin föräldraroll och skapa känslan av att det var deras barn.
Resumo:
Syftet med denna studie var att beskriva vilka metoder som användes på en neonatalavdelning för att främja amningen hos prematura barn. Arbetet är en systematisk litteraturstudie där 15 vetenskapliga artiklar användes. Litteratursökningen gjordes i databaserna Blackwell Synergy, CINAHL, Elin@dalarna, PubMed och Medline. Litteraturgenomgången visade att det fanns ett flertal metoder för att främja amning av prematura barn på neonatalavdelningen. Föräldrarna behöver få hjälp av personalen att skapa sociala band till sitt barn och med att förstå att det är dem som är av största betydelse för barnet. NIDCAP-vård var en omvårdnadsmodell som underlättade för samspelet mellan mor och barn. Mamman behöver ständig uppmuntran av personalen och pappan för att lyckas med sin amning. Studier har visat att känguruvård har positiva effekter på amningen och för att utveckla ett tidigt sugbeteende. Barnets tidiga kontakt vid mammas bröst och att mamman så snart som möjligt efter förlossningen börjar pumpa ur bröstmjölk främjar amningen. Andra metoder som främjar amning är att barnet fått känna doften av mammans mjölk och att mamman fått tillgång till en personlig ”amningsexpert”. Tillmatning med kopp eller användning av amningsnapp var metoder som visade sig öka chansen till amning samt bröstmjölkskonsumtionen hos prematura barn.
Resumo:
Syftet med denna studie var att kartlägga faktorer som påverkade vårdmötet mellan sjuksköterskan och barn med övervikt. Studien genomfördes som en litteraturstudie. Artiklar söktes i databaserna Cinahl och PubMed samt sökmotorn ELIN. Efter kvalitetsgranskning valdes 10 vetenskapliga artiklar ut till analys. I resultatet framkom det olika teman såsom sjuksköterskans förhållningssätt, kommunikation, utbildning och arbetsmiljö som alla hade påverkan på vårdmötet. Sjuksköterskors brist på motivation och empati i vårdmötet gjorde att barnens möjligheter till delaktighet och självbestämmande påverkades negativt. Sjuksköterskor hade en känsla av att det var svårt att bemöta överviktiga barn på ett professionellt sätt bland annat på grund av bristfällig utbildning. Stress och tidsbrist var ytterligare två faktorer som försvårade ett professionellt vårdmöte. Kommunikationen var en viktig faktor som påverkade vårdmötet enligt barnen. Barnen ansåg att sjuksköterskan skulle arbeta lugnt med respekt för integritet samt beakta sekretessen allt för att barnet inte skulle bli generad i vårdmötet. Slutsatsen av denna studie är att det finns ett stort antal faktorer som tillsammans påverkar vårdmötet. En viktig faktor som påverkar till ett professionellt vårdmöte är framförallt vidareutbildning för sjuksköterskor om övervikt hos barn enligt uppsatsförfattarna.
Resumo:
Syfte: Att kartlägga vårdpersonalens kunskapsläge samt utbildningsfrekvens i hjärtlungräddning på ett länssjukhus i Mellansverige, samt beskriva följsamheten till att registrera behandlade hjärtstopp till det svenska hjärt-lungräddningsregistret. Metod: Enkätstudie med kvantitativ ansats bestående av 177 respondenter samt även som en retrospektiv observationsstudie. Huvudresultat: Enskilda personer svarade rätt på alla kunskapsfrågorna men som grupp fanns det brister i kunskapen i hjärtlungräddning. Då man jämförde vårdpersonalens kunskap påvisades att i fyra av sju kunskapsfrågor fanns en signifikant skillnad i kunskap mellan den vårdpersonal som har mer regelbunden utbildning, än den som har mindre. De som hade mer regelbunden utbildning hade flera rätt. En signifikant skillnad påvisades även beroende på när man hade haft sin senaste HLR-utbildning, där de som haft sin utbildning nyligen hade flera rätt. Följsamheten hos vårdpersonalen till att registrera patienter som behandlats för hjärtstopp på sjukhus till det svenska hjärt-lungräddningsregistret, kan sammanfattas med att det brister i rapporteringen. Konklusion: Det är viktigt att skapa förutsättningar för frekventa utbildningar till vårdpersonal för att öka kunskap och beredskap i hjärt- och lungräddning, vilket även kan ses som ett kvalitetssäkringsarbete. Ett förbättringsarbete är nödvändigt för att förbättra följsamheten till registreringen.
Resumo:
Bakgrund: Många barn genomgår venprovtagningar och PVK-inläggningar utan någon smärtlindring på akutmottagningar. Detta kan leda till mycket obehag och smärta. Det kan även skapa rädsla för medicinska procedurer i framtiden och leda till att barnen inte söker vård när de blir sjuka som vuxna. Syfte: Syftet var att hitta och sammanställa oberoende omvårdnadsåtgärder som sjuksköterskan kan använda före eller under venpunktioner hos barn på akutmot-tagningen för att lindra smärta. Metod: Kunskapsläget sammanställdes i en litteraturöversikt. Resultat: De flesta aktiva och passiva distraktionsmetoderna och lokala smärtlind-ringsmetoder var effektiva för att lindra smärtan vid venpunktioner hos barn. Slutsats: Det behövs mer forskning om effekterna av oberoende omvårdnadsåtgär-der för att lindra procedursmärta hos barn för att kunna bli en rutinmässig del inom vården.
Resumo:
Bakgrund: På somatiska vårdavdelningar är fallrisken hög då det gäller patienter med demenssjukdom. Olika faktorer leder till att denna patientgrupp riskerar att inneha hög fallfrekvens på sjukhus. Syftet är att beskriva hur sjuksköterskan med hjälp av omvårdnadsåtgärder kan förebygga fall hos patienter med demenssjukdom på somatiska vårdavdelningar. Metod som valts är en litteratur översikt som är baserad på 15 vetenskapliga artiklar av både kvalitativ- och kvantitativansats. Resultat: Att identifiera vilka faktorer som leder till ökad fallrisk är ett viktigt arbete för sjuksköterskan för att kunna sätta in rätt omvårdnadsåtgärder. Upprättandet av individanpassat fallpreventionsprogram kan förebygga fall genom att patientens styrkor och svagheter identifieras. Vårdmiljön har en stor betydelse för patienter med demenssjukdom för att motverka risken för fallolyckor. Genom att samverka med andra professioner kan sjuksköterskan få ett större urval av omvårdnadsåtgärder i det fallförebyggande arbetet. Olika sorters hjälpmedel kan användas i omvårdnaden och därmed förebygga fall och framförallt fallskador. Slutsats: Fallolyckor innebär svåra skador hos äldre patienter med demens med en lång vårdtid och ökat lidande som följd. Det bör därför ligga i sjuksköterskans intresse att mer systematiskt använda sig av någon av tidigare nämnda omvårdnadsåtgärder då de hjälper till att förhindra fallolyckor i hög grad.
Resumo:
Bakgrund: Många patienter har behov av palliativ vård innan de avlider. I Sverige finns idag flera olika alternativ för specialiserad palliativ vård. Dessa räcker dock inte till för att vårda alla palliativa patienter vilket leder till att sjuksköterskor som arbetar på somatiska vårdavdelningar på sjukhus ofta möter dessa patienter. Syfte: Att beskriva sjuksköterskors upplevelser av att ge palliativ vård till patienter som vårdas på somatiska vårdavdelningar. Metod: Studien genomfördes som en litteraturöversikt där 15 artiklar ingick i resultatet. Datainsamling har gjorts i databaserna Cinahl, PubMed och Web of Science. Resultat: Sjuksköterskor upplevde att kommunikationen vid vård av palliativa patienter var svår på flera sätt. Rädsla att bemöta existentiella frågor, tidsbrist och en dysfunktionell kommunikation mellan vårdpersonal upplevdes som svårigheter för sjuksköterskorna. Detta ledde till att sjuksköterskor upplevde ett stort behov av utbildning och kompetensutveckling. Slutsats: Ett stort utbildningsbehov finns hos sjuksköterskor då de upplever många svårigheter i att vårda palliativt. För att kunna utveckla denna vårdform på somatiska avdelningar behövs mer utbildning och forskning inom området.
Resumo:
Syftet med studien var att undersöka hur fallfrekvensen var fördelad mellan män och kvinnor, hur antalet fall var fördelade i åldersgrupperna över respektive under 80 år, när de flesta fallolyckor i det egna hemmet inträffade och om fallen medförde några konsekvenser.Studien var en retrospektiv registerstudie och inkluderade fall hos personer i eget boende med trygghetslarm och/eller hjälp av nattpatrull. Fallolyckorna registrerades på ett instrument som var speciellt utvecklat för projektet. Data från en sex månaders studie med totalt 510 fall av 213 individer analyserades. Resultatet visade att det var främst äldre personer över 80 år som föll och som hamnade på sjukhus. Fallen inträffade oftast förmiddagar och eftermiddagar. Få fall inträffade mellan klockan 00-09. Kvinnorna föll framförallt under december månad. Antal fall som ledde till sjukhusvård var 4.5 % och av dessa var nästan alla individer över 80 år och flertalet var kvinnor. Av de fall som ledde till sjukhusvård inträffade 39 % vid första och enda fallet. Då många vårdtagare föll ett flertal gånger och antalet fall kunde vara mycket högt bör de fallförebyggande åtgärderna ses över. Downton fallriskindex skulle kunna vara ett komplement till övriga fallpreventioner i hemmet. Studien ger användbar data med möjlighet att till exempel utforma hemtjänstens schema utifrån studieresultatet och på så sätt minska antalet fallolyckor i hemmen.
Resumo:
Syftet med denna systematiska litteraturstudie var att beskriva hur patienter med cancer upplevde att vårdas palliativt i hemmet samt vilket behov av stöd de hade. Litteratursökningen genomfördes på databaserna Blackwell Synergy, PubMed och Elin. Artiklarna skulle vara publicerade mellan åren 1999 och 2007. Granskningen av artiklarna genomfördes med hjälp av en modifierad mall av Willman, Stoltz och Forsberg, Wengström. Urvalet resulterade i elva kvalitativa och sex kvantitativa artiklar. Resultatet visade att patienterna med cancer ville bo kvar i det egna hemmet och att de inte ville bli vårdade eller dö på sjukhus. De som vårdades i hemmet hade bättre välbefinnande både psykiskt och fysiskt. Patienterna ansåg att deras närstående var en viktig del av vården men det framkom även att de upplevde sig som en börda för de närstående. Kontakten med det palliativa teamet var betydelsefull och teamet hade positiv inverkan på dem. Det framkom dock att de önskade att stödet från det palliativa teamet hade kommit tidigare i sjukdomen. Det ansågs också som viktigt att ha tillgång till vårdpersonal dygnet runt samt att få råd och information kring medicinska och alternativa behandlingar. Patienterna hade behov av emotionellt stöd och de önskade att teamet delade deras känslor.