Provtryck på skärm

This Degree Project is carried through in association with Fototext in Guthenburg. The firmsees benefits using”Soft Proof” technology for both economic and time-saving. The reasonfor ”Soft Proofing” for internal/ external production is to estimate and controll documentswithout using digital or chemical printing output.The different technical solutions to ”Soft Proof”, knowledges and facts aboutColorManagement together with PDF-workflow is going to pattern for a correct succesfull”Soft Proofing” on the monitor.Acrobat 5 in association with Photoshop 6 are effectively used in ”Soft Proofing” technic.The advance and capacity of the graphical softwares which are explained in this reporthelps the users to begin to experiment with ”Soft Proof”. Graphical firms which are interestedto begin working with ”Soft Proof” need to allready have knowledge in ICC-profilingand a practical ColorManaged workflow.

Glädje i vårdandets värld

Föreliggande vårdvetenskapliga studie har som syfte att avtäcka och synliggöra glädjesom idé i vårdandets värld. Glädje sammanbinds med vårdandet genom kärleken somden tongivande kraften hos glädje. Vårdandets sak har genom historien alltid varit attlindra lidande och att tjäna liv och hälsa i en anda av kärlek och barmhärtighet. Dennastudie om glädje i vårdandet har en övergripande idéhistorisk inriktning och resultatetsammanställs i form av ett idémönster. Tolkningen sker genom en hermeneutisk ansatsmed fokus på förståelse av själva vårdandet. För att djupare förstå glädje, dessursprungsidé, väsen och uttrycksformer granskas begreppet ’glädje’ och de näraliggandebegreppen ’glad’ och ’ljus’ i etymologiska ordböcker samt i svenska, engelska ochlatinska ordböcker. Som stöd för tolkningen används klassiska texter innehållandefilosofers tankar om glädje. Glädje som idé glimtar fram i form av ett sjufaldigtmönster. Detta mönster innehåller särdrag hos glädje och det hjärtas natur somrespektive särdrag förverkligas i. I andlig mening utgör hjärtat livets medelpunkt ochkänslornas hemvist. Mönstret bildar bakgrund och blir vägledande vid den hermeneutiska läsningen omglädje, så som den framträder i berättelser om vårdande under åren 1900–1933. Dehistoriska källorna utgörs av facktidskriften Svensk sjukskötersketidning, böcker medberättelser om vårdande, arkivmaterial samt läroböcker om vårdarbete. Resultatetmynnar ut i ett idémönster, där idéer om det som gör glädje verksamt som vårdandeframträder. Dessa är det sanna hjärtats rena glädje – kärlek, glädje är ett kärleksbevis.Det brinnande hjärtats djupa glädje – livsglädje, glädje inspirerar och genererar kraft.Det bärande hjärtats glansfulla glädje – generositet, glädje är en gåva till den andra medlöfte om hjälp. Det inbjudande hjärtats glittrande glädje – gemenskap, glädje inbjudertill gemenskap. Det upprymda hjärtats uppsluppna glädje – integration, glädje gör attmänniskan kan glömma sitt lidande och närma sig den hon önskar vara. Detstämningsfulla hjärtats högtidliga glädje – bevärdigande, glädje skapar en anda ochatmosfär där människan upplever sig hedrad. Det fridfulla hjärtats stora glädje –räddning, en glädje visar sig när människan har erhållit det som kan begäras av gott ochundsluppet ont och är förnöjd med sin levnads lott. Förhoppningen är att dennagrundforskning ska öppna för ett nytt seende som kan leda till att glädjeuppmärksammas i vårdandets värld och artikuleras där.

« Moi d’ici, moi de là-bas » : La géographie imaginaire du roman Le Ventre de l’Atlantique de Fatou Diome

L’objectif de la présente étude est d’explorer la « géographie imaginaire » du roman Le Ventre de l’Atlantique, écrit par Fatou Diome. Le concept de la « géographie imaginaire » décrit les rapports de domination spatiale et la construction d’un « Autre », entièrement différent de « nous » (Saïd, 1980). Les deux pays du roman, la France et le Sénégal, sont analysés comme deux sphères inconciliables, associées aux oppositions comme nous – l’Autre, individualisme – collectivisme, rationalité - superstition. Deux images spatiales sont discutées dans ce mémoire: l’île Niodior au Sénégal et l‘océan Atlantique. L’isolation de l’île Niodior renforce la séparation en deux espaces opposés, alors que l’Atlantique constitue un élément parfois chargé de forces magiques, lié à la vie et à la mort. Evoquant l’idée d’hybridité, le roman montre également des espaces et des identités alternatifs, qui transgressent la structure coloniale.

Informal sanctions and conditional cooperation: : A natural experiment on voluntary contributions to a public good.

In a natural experiment, this paper studies the impact of an informal sanctioning mechanism on individuals’ voluntary contribution to a public good. Cross-country skiers’ actual cash contributions in two ski resorts, one with and one without an informal sanctioning system, are used. I find the contributing share to be higher in the informal sanctioning system (79 percent) than in the non-sanctioning system (36 percent). Previous studies in one-shot public good situations have found an increasing conditional contribution (CC) function, i.e. the relationship between expected average contributions of other group members and the individual’s own contribution. In contrast, the present results suggest that the CC-function in the non-sanctioning system is non-increasing at high perceived levels of others’ contribution. This relationship deserves further testing in lab.

Are schools able to bring sense into pupils' lives? - an experiment to use Antonovsky's concept sense of coherence from a school perspective. : Paper presented at the ENIRDEM conference in Kilkenny, Ireland 26th-29th September, 2002

Young people now spend a longer and longer period of their lives at school then ever before. Not always because that they want to, but because society has nothing else to offer. The situation in many schools may also, in different aspects, be seen as highly problematic. Andersson (2001) has, for example, found in a large longitudinal study - The Life Project – that schools seem to be adapted to the needs of only a minority of the students - around 30%. On the other hand school is badly adjusted to the requirements of another 30 %. This group of students often find school meaningless, uninteresting and boring. For these students school is mostly a waste of time. In such circumstances, it seems natural that society has a responsibility to offer young people a meaningful time at school, both here and now and to prepare them for a future live as adults, not only as a part of the work force.As a part of departure I briefly describe the model that Antonovsky has developed and try to use it in a school context instead. I have here, of course, no possibility to make a deeper analysis of a complex problem such as this.In Antonovsky’s spirit, using a salutogenic perspective, instead of asking ourselves why do pupils fail or perhaps also not like being at school we have to ask, instead: What it is that makes pupils successful? From this background the purpose of this paper is to discuss some aspects of how pupils may use different strategies to handle their school situation in a proper way.