Comparison of learning between Digital gallery and Hands-on Laboratory

This thesis has been done in ROM (Royal Ontario Museum) located in Toronto Canada. It focuses on learning in two parts of the museum. It tries to find out how much each part is effective in terms of learning. Studies have been done in the Digital gallery, which has been equipped with digital video projector and workstation that allows visitors to interact with the collections in 2 or 3 dimensional spaces while they are watching the presenting film. The rest of the study was in Hands-on laboratory, which allows students to examine artifacts and discuss their findings .The method was used in this research is Concept mapping .In Digital gallery, 24 schools surveys in the form of pre-post- test by help of the concept mapping method has been done. In Hands-on laboratory, 12 schools have been studied by using the combination of interviewing and written pre post-test of concept mapping.

Att skapa sammanhållning via ett systemutvecklingsprojekt : med inspiration av idrottspsykologi

Detta examensarbete har genomförts av två studenter vid Högskolan Dalarna i samarbete medIT-konsultbolaget Istone Concrevi. Edsbyverken, som är en möbeltillverkare baserad i Edsbyn,är kund hos Istone och har ett behov att öka sin leveranssäkerhet. Företaget upplever också attdet finns en bristande sammanhållning mellan de som arbetar administrativt och de som arbetarmed tillverkning i verksamheten. Edsbyverken hoppas att en ökad sammanhållning ska varabidragande till en bättre leveranssäkerhet. Sammanhållning är ett begrepp som är vanligtförekommande inom idrott och lagsporter och förknippas ofta med framgång inom idrotten.Forskningsstrategin som används i studien är design and creation som fokuserar på att skapa nyaIT-produkter, artefakter. Denna studie har resulterat i en artefakt av typen instansiering i form aven applikation som utvecklats med hjälp av ett användarcentrerat och agilt arbetssätt. Syftet medstudien är att undersöka och testa hur teorier inom idrottspsykologi kan användas inom ettsystemutvecklingsprojekt med ändamål att få artefakten och utvecklingsprocessen att främjasammanhållning hos verksamheten. Datainsamlingsmetoder som använts i studien är intervjueroch enkäter. Intervjuerna har använts för att insamla bakgrundsinfo från verksamheten ochönskemål kring appen och enkäterna för feedback på appen samt för att utvärderasystemutvecklingens och appens påverkan på sammanhållningen.Resultaten från datainsamlingen är i många fall spretande med allt från positiva omdömen sommenar att sammanhållningen förbättrats, till negativa som menar att ingen inverkan skett. Vid ensammanvägning kan man dock se att majoriteten menar att detta forskningsprojekt inte lyckatsmed att förbättra sammanhållningen. En viss andel anställda vid Edsbyverken tror dock attsammanhållningen kan öka på längre sikt. Slutsatsen kring idrottspsykologi är att den vid enkoppling till systemutveckling har ett begränsat användningsområde och att många av de teoriersom förekommer om sammanhållning inte är användbara eller passande vidsystemutvecklingsarbete.

En jämförelse av molnbaserade realtidsanalystjänster : Skillnader i användbarhet mellan multi-tenant och single-tenant arkitekturer

Internet of Things är ett samlingsbegrepp för den utveckling som innebär att olika typer av enheter kan förses med sensorer och datachip som är uppkopplade mot internet. En ökad mängd data innebär en ökad förfrågan på lösningar som kan lagra, spåra, analysera och bearbeta data. Ett sätt att möta denna förfrågan är att använda sig av molnbaserade realtidsanalystjänster. Multi-tenant och single-tenant är två typer av arkitekturer för molnbaserade realtidsanalystjänster som kan användas för att lösa problemen med hanteringen av de ökade datamängderna. Dessa arkitekturer skiljer sig åt när det gäller komplexitet i utvecklingen. I detta arbete representerar Azure Stream Analytics en multi-tenant arkitektur och HDInsight/Storm representerar en single-tenant arkitektur. För att kunna göra en jämförelse av molnbaserade realtidsanalystjänster med olika arkitekturer, har vi valt att använda oss av användbarhetskriterierna: effektivitet, ändamålsenlighet och användarnöjdhet. Vi kom fram till att vi ville ha svar på följande frågor relaterade till ovannämnda tre användbarhetskriterier: • Vilka likheter och skillnader kan vi se i utvecklingstider? • Kan vi identifiera skillnader i funktionalitet? • Hur upplever utvecklare de olika analystjänsterna? Vi har använt en design and creation strategi för att utveckla två Proof of Concept prototyper och samlat in data genom att använda flera datainsamlingsmetoder. Proof of Concept prototyperna inkluderade två artefakter, en för Azure Stream Analytics och en för HDInsight/Storm. Vi utvärderade dessa genom att utföra fem olika scenarier som var för sig hade 2-5 delmål. Vi simulerade strömmande data genom att låta en applikation kontinuerligt slumpa fram data som vi analyserade med hjälp av de två realtidsanalystjänsterna. Vi har använt oss av observationer för att dokumentera hur vi arbetade med utvecklingen av analystjänsterna samt för att mäta utvecklingstider och identifiera skillnader i funktionalitet. Vi har även använt oss av frågeformulär för att ta reda på vad användare tyckte om analystjänsterna. Vi kom fram till att Azure Stream Analytics initialt var mer användbart än HDInsight/Storm men att skillnaderna minskade efter hand. Azure Stream Analytics var lättare att arbeta med vid simplare analyser medan HDInsight/Storm hade ett bredare val av funktionalitet.