Knubbved istället för vanlig ved? : slutrapport från projekt Styckeved för småskalig eldning

Chunkwood is a wood fuel with a fuel particle length between 50 and 150 mm, i.e. with a sizebetween wood chips and conventional firewood. Chunkwood can be produced and handled asrational as wood chips and can dry during storage like conventional firewood. This is known sincelong. In project Smallwood for small scale heating we have investigated if chunkwood can be usedin a small scale as a fuel for heating detached houses in conventional firewood boilers as well asautomatically fed to a boiler in a similar way as wood chips. We have also compared completesystems for small scale production, distribution and heating with chunkwood, wood chips andconventional firewood.Storage of chunkwood produced for testing small scale boilers confirmed that chunkwood can dryduring storage at least as good as conventional firewood. Tests in different boilers for detachedhomes showed that chunkwood can be used in conventional firewood boilers as well as in automaticallyfed wood chips boilers. Chunkwood can be delivered to the customer to the same or lowercost as wood chips and firewood, but need much less handling by the customer than conventionalfirewood. However, if chunkwood is used in a conventional firewood boiler, it needs some handlingby shovel and wheelbarrow. Technical development of handling from the storage to the boiler isneeded. In a somewhat larger scale, e.g. a boiler for apartment blocks or a small district heatingsystem, chunkwood should be very interesting as a replacement of fuel pellets or fuel briquettes. Itwould be interesting with some projects, which in this scale demonstrates the whole system fromthe forest to heat.

Fjärrvärmedrivna vitvaror : Erfarenheter från utveckling, installationer och kostnadsberäkningar

Värmedrivna vitvaror eller HWC-maskiner som de kallas av tillverkaren värms med varmt vatten från en cirkulerande krets via en värmeväxlare inbyggd i maskinen, till skillnad från konventionella maskiner som värms med el. Denna teknik skall inte förväxlas med maskiner som är anslutna till varmvattenledningen och fylls på med varmt vatten och som därmed begränsas till disk- och tvätt. Syftet med fjärrvärmedrivna vitvaror är alltså att använda fjärrvärme, som har lägre kvalitet och pris än elenergi för uppvärmning och torkning och på så sätt spara el och utöka fjärrvärmeunderlaget. En jämförelse av koldioxidutsläpp och primärenergianvändning mellan konventionella vitvaror och fjärrvärmedrivna vitvaror visar att både koldioxidutsläpp och primärenergianvändning blir lägre för fjärrvärmedrivna vitvaror om biobränsle anses koldioxidneutralt och den el som ersätts är producerad i kolkraftverk eller gaskombikraftverk.   Denna rapport beskriver utveckling och kommersialisering av värmedrivna vitvaror (disk- och tvättmaskiner samt torktumlare och torkskåp) och hur de kan anslutas mot fjärrvärmesystem i olika systemlösningar. Dessutom har de energimässiga och ekonomiska förutsättningarna för tekniken undersökts. Erfarenheterna från fältprovning är dock mycket begränsade, eftersom de byggen där fälttesterna skulle ske försenades. Under 2013 färdigställs ett flerbostadshus med värmedrivna vitvaror i 160 lägenheter i Västerås.   De utvecklade maskinernas värmeanvändning som andel av total energianvändning vid 60 graders framledningstemperatur har uppmätts till ca 50 % för diskmaskinen, 67 % för tvättmaskinen, 80 % för torktumlaren och 93 % för torkskåpet. I det studerade flerbostadshuset av passivhusstandard uppgår lasten från värmedrivna vitvaror komfortgolvvärme och handdukstorkar till upp mot 30 % av husets totala värmeanvändning. För småhus är motsvarande siffra upp mot 20 %. Att använda fjärrvärme istället för elvärme till dessa installationer som normalt är elvärmda kan allts minska elbehovet betydligt i lågenergibebyggelse vilket också minskar både koldioxidutsläppen och primärenergianvändningen.   Ekonomiska analyser har genomförts för två olika systemkoncept (separat vitvarukrets och Västeråsmodellen) för nybyggda småhusområden och flerfamiljshus där fjärrvärme inte bara används till vitvaror utan också till handdukstorkar och komfortgolvvärme. De ekonomiska analyserna visar att Västeråsmodellen är den mest ekonomiskt intressanta systemlösningen med värmedrivna vitvaror, handdukstork och komfortgolvvärme. I flerfamiljshus kan den vara konkurrenskraftig mot de elvärmda alternativen (konventionellt system med eldrivna vitvaror, komfortgolvvärme och handdukstorkar) om prisskillnaden mellan el och fjärrvärme är större än 0,7 kr/kWh. En parameterstudie visar att kapitalkostnaden blir ganska hög jämfört med energikostnaden, vilket betyder att lång livslängd och många cykler är viktigt för att förbättra de ekonomiska förutsättningarna för värmedrivna vitvaror. För passiva småhus blir kostnaden för Västeråsmodellen med värmedrivna vitvaror, handdukstork och komfortgolvvärme likvärdig med de elvärmda alternativen vid energiprisskillnader på 0,7 kr/kWh inklusive moms, medan det krävs prisskillnader på 0,9 kr/kWh inklusive moms för normalisolerade småhusområden.   Sammanfattningsvis kan sägas att i kommuner med ett konkurrenskraftigt fjärrvärmepris finns det viss lönsamhet för hela konceptet enligt Västeråsmodellen med värmedrivna vitvaror, komfortgolvvärme, och handdukstorkar. Om man däremot ser på konkurrensen för enskilda vitvaror är det främst torktumlaren som är konkurrenskraftig i bostäder. Målpriset på 1000 kr extra för värmedrift har inte kunnat uppnås inom projektet för diskmaskiner och tvättmaskiner. Det krävs lägre priser och låga anslutningskostnader för att räkna hem diskmaskinen och tvättmaskinen som enskilda komponenter.   Värmedrivna tvättmaskiner och torktumlare är konkurrenskraftiga i flerfamiljstvättstugor. Speciellt i de fall där beläggningen är god och flera maskiner delar på anslutningskostnaden till fjärrvärmecentralen kan värmedrift bli riktigt lönsam. Torkskåpens konkurrenskraft har inte kunnat utvärderas, då priset ännu inte fastställts. Att använda VVC-systemet för värmedistribution till värmedrivna vitvaror kan vara mycket intressant, men det kräver att legionellaproblematiken kan lösas. I nuläget finns ingen lösning som uppfyller formuleringarna i boverkets byggregler. Ett annat distributionssätt som kan vara intressant, men som inte undersökts i studien är att använda VVC för varmvattendistribution och en gemensam radiator- och vitvarukrets med konstant framledningstemperatur. Den aktör som förväntas ha störst ekonomiskt intresse av att tekniken implementeras är sannolikt fjärrvärmebolagen som får sälja mer värme och det ligger därmed främst på deras ansvar att marknadsföra tekniken i mötet med sina kunder.

Hushållsavfall i Borlänge kommun : analyser av material en och flerfamiljshus

In Borlänge, source separation has been the basis for management of household waste for over five years. This report reviews today?s system and gives a model for further follow-up through waste grouping. In the basic system waste is separated into three fractions: biodegradable, waste to energy and waste to landfill. All waste is packed in plastic bags, put in separate containers for each fraction, and collected from the property. Separate analyses were made of waste from single family houses and apartment buildings. The amount of waste per household and week, number of non-sorted bags, purity, recovery rate and density of each fraction was calculated. The amount of packaging collected together with the household waste is given. Material collected under the Swedish law of Producers? Responsibility is not covered in this report.

Residential planning, driver mobility and CO2 emission

The literature on residences and citizens’ transports has focused on either reforming traffic managing in response to residential relocation or post-evaluation of urban planning policies or the evolution of the urban spatial form. In a city there are hotspots that attract the citizens and most of the transportation in the city arises as the citizens’ movement between their residence and the hotspots. Little scholarly attention has been devoted to the possibility to minimize citizens’ transportation in the city by the urban planning of residential areas. In this paper we propose a method to evaluate the environmental impact (in terms of CO2-emissions) of urban plans of residential areas. The method is illustrated in a Swedish case of a midsize city which is presently preoccupied with urban planning of new residential areas in response to substantial population growth due to immigration. The residential plans aims to increase the compactness and residential density in the current center and sub centers leads to less CO2 emissions compare to urban expansion to the edge of the city. The plans of concentrated apartment buildings are more effective in meeting residential needs and mitigating CO2 emissions than dispersed single-family houses.