7 resultados para anaesthetic nurse specialist, leading and facilitating
em Dalarna University College Electronic Archive
Resumo:
Play and empowerment: the role of alternative spaces in social movements The article examines the role played by alternative space in social movements and argues that it plays a crucial role in counter-acting feelings of powerlessness and facilitating the empowerment of subaltern groups. Alternative space is defined – using Benjamin’s notions ofshock, nature and history – as constituted by forms of interaction in which society is made to appear as history. To facilitate empowerment, alternative space must, firstly, provide a place for subaltern groups in which they are no longer subordinated; secondly, instill hope that social change is possible and encourage such change; and, thirdly, expand or consolidate alternative space itself. These tasks can easily enter into conflict with each other, since they sometimes appear to require alternative space to adopt more ”abstract” forms of interaction in which aspects of the social situation are bracketed and sometimes more ”concrete”ones in which such aspects are again given attention. In order to study how movements may relate to this difficulty, the article looks at three contemporary Japanese social movements with NAM, New Start / New Start Kansai and the General Freeter Union as central organizations. Only the third successfully combines the three tasks, in large measure through its skillful use of the play-element.
Resumo:
Bakgrund: Den största delen av behandlingen vid diabetes typ 1 är egenvård. När ett barn insjuknar i diabetes är det föräldrarna som huvudsakligen ansvarar för egenvården. Detta kan vara både psykiskt och fysiskt påfrestande. Det behövs mer kunskap om föräldrars upplevelser och deras erfarenheter av att vårda ett barn med diabetes. Syfte: Syftet med denna litteraturstudie är att belysa anhörigperspektivet utifrån föräldrars erfarenheter då barnet har diabetes typ 1 samt hur sjuksköterskan kan ge stöd till anhöriga. Metod: En litteraturöversikt. Resultat: Resultatet visar att egenvården skiljer sig mellan små barn och ungdomar, att föräldrar upplever känslor av oro och stress när deras barn fått diagnosen och att sjuksköterskan kan hjälpa och öka sin förståelse genom att stödja. Slutsats: Författarna kan dra slutsatsen att ökad kunskap och förståelse om egenvård vid diabetes typ 1 hos barn, kan bidra till en hjälp för sjuksköterskor att ge föräldrarna ett bra stöd och bemötande i vården.
Resumo:
Bakgrund: Studier visar på patienters upplevelse av kommunikation med sjuksköterskor, att sjuksköterskor behöver ha kunskap om kommunikation och kunskap om de funktionsnedsättningar patienter med ADHD kan ha. Tidigare studier belyser också olika kommunikationsteorier som är användbara i vårdrelationer, men inte så mycket om sjuksköterskors upplevelser. Syfte: Att beskriva hur sjuksköterskor vid öppenvårdsmottagningar inom psykiatrin upplever och beskriver kommunikation med vuxna patienter med ADHD. Metod: Studien hade en kvalitativ design där data samlades in genom semistrukturerade intervjuer. Analysmetoden utgjordes av en kvalitativ innehållsanalys. Resultat: Analysen resulterade i ett tema, fyra kategorier och elva subkategorier. Sjuksköterskor vid öppenvårdsmottagningar upplevde kommunikation med patienter med ADHD som tärande och närande på samma gång. Olika kommunikationstekniker användes i kombination med kunskap om funktionsnedsättningar för att skapa de bästa förutsättningarna för kommunikationen med patienter. Bra bemötande och ett bra förhållningssätt rapporterades vara viktiga i kommunikationen med patienter. Slutsats: Sjuksköterskor inom öppenvårdspsykiatrin upplevde kommunikationen med patienter med ADHD som både närande och tärande. Sjuksköterskorna anpassar kommunikationen efter patientens behov och förmåga, och bemöter alla patienters olika behov med respekt. Sjuksköterskor ansåg att ett bra förhållningssätt och en gott bemötande var viktigt för att kommunikationen med patienter med ADHD skulle fungera optimalt.
Resumo:
Bakgrund: Diabetes mellitus typ 2 (DMT2) ökar i världen och kan leda till allvarliga fotkomplikationer. Det har påvisats brister i den förbyggande vården för att undvika fotkomplikationer. Sjuksköterskan ansvarar för att stötta personer med DMT2 och målet är att få dem att känna sig självständiga och delaktiga i sin egenvård. Syfte: Syftet med studien var att belysa omvårdnadsåtgärder och egenvård som förebygger fotkomplikationer för personer med DMT2 Metod: En litteraturstudie som utgår ifrån 20 vetenskapliga artiklar med kvantitativ uppbyggnad. Sökningarna av Artiklarna är sökta i databaserna Cinahl och Pubmed. Samtliga artiklar är kvalitetsgranskade. Resultat: Identifiering av risker är en viktig faktor i förebyggandet av fotkomplikationer. Dagliga inspektioner och undersökningar av fötterna är viktiga egenvårdsråd som sjuksköterskan bör tilldela genom individuell undervisning. Sjuksköterskan skall efter bästa förmåga stötta och motivera personer med DMT2 till god egenvård. Slutsats: Sjuksköterskan bör undervisa och ge personer med DMT2 tillräcklig kunskap, för att självständigt kunna utföra förebyggande egenvård.
Resumo:
ABSTRACTThe general aim of this thesis was to investigate behavioral change communication at nurse-led chronic obstructive pulmonary disease (COPD) clinics in primary health care, focusing on communication in self-management and smoking cessation for patients with COPD.Designs: Observational, prospective observational and experimental designs were used.Methods: To explore and describe the structure and content of self-management education and smoking cessation communication, consultations between patients (n=30) and nurses (n=7) were videotaped and analyzed with three instruments: Consulting Map (CM), the Motivational Interviewing Treatment Integrity (MITI) scale and the Client Language Assessment in Motivational Interviewing (CLAMI). To examine the effects of structured self-management education, patients with COPD (n=52) were randomized in an intervention and a control group. Patients’ quality of life (QoL), knowledge about COPD and smoking cessation were examined with a questionnaire on knowledge about COPD and smoking habits and with St. George’s Respiratory Questionnaire, addressing QoL. Results: The findings from the videotaped consultations showed that communication about the reasons for consultation mainly concerned medical and physical problems and (to a certain extent) patients´ perceptions. Two consultations ended with shared understanding, but none of the patients received an individual treatment-plan. In the smoking cessation communication the nurses did only to a small extent evoke patients’ reasons for change, fostered collaboration and supported patients’ autonomy. The nurses provided a lot of information (42%), asked closed (21%) rather than open questions (3%), made simpler (14%) rather than complex (2%) reflections and used MI non-adherent (16%) rather than MI-adherent (5%) behavior. Most of the patients’ utterances in the communication were neutral either toward or away from smoking cessation (59%), utterances about reason (desire, ability and need) were 40%, taking steps 1% and commitment to stop smoking 0%. The number of patients who stopped smoking, and patients’ knowledge about the disease and their QoL, was increased by structured self-management education and smoking cessation in collaboration between the patient, nurse and physician and, when necessary, a physiotherapist, a dietician, an occupational therapist and/or a medical social worker.Conclusion The communication at nurse-led COPD clinics rarely involved the patients in shared understanding and responsibility and concerned patients’ fears, worries and problems only to a limited extent. The results also showed that nurses had difficulties in attaining proficiency in behavioral change communication. Structured self-management education showed positive effects on patients’ perceived QoL, on the number of patients who quit smoking and on patients’ knowledge about COPD.
Resumo:
Background: Smokers with chronic obstructive pulmonary disease (COPD) have high nicotine dependence making it difficult to quit smoking. Motivational interviewing (MI) is a method that is used in stimulating motivation and behavioral changes. Objective: To describe smoking cessation communication between patients and registered nurses trained in MI in COPD nurse-led clinics in Swedish primary health care. Methods: A prospective observational study with structured quantitative content analyses of the communication between six nurses with basic education in MI and 13 patients in non-smoking consultations. Results: Only to a small extent did nurses’ evoke patients’ reasons for change, stimulate collaboration, and support patients’ autonomy. Nurses provided information, asked closed questions, and made simple reflections. Patients’ communicationwasmainly neutral and focusing on reasons for and against smoking. It was uncommon for patients to be committed and take steps toward smoking cessation. Conclusion: The nurses did not adhere to the principles of MI in smoking cessation, and the patients focused to a limited extent on how to quit smoking. Practice implications: To make patients more active, the nurses need more education and continuous training in motivational communication.
Resumo:
With the aim to unfold nurses’ concerns of the supervision of the student in the clinical caring situation of the vulnerable child, clinical nurses situated supervision of postgraduate nursing students in the Pediatric Intensive Care Unit (PICU) are explored. A qualitative approach, interpretive phenomenology, with participant observations and narrative interviews, was used. Two qualitative variations of patterns of meaning for the nurses’ clinical facilitation were disclosed in this study. Learning by doing theme supports the students learning by doing through performing skills and embracing routines. The reflecting theme supports thinking and awareness of the situation. As the supervisor often serves as a role model for the student this might have an immediate impact on how the student applies nursing care in the beginning of his or her career. If the clinical supervisor narrows the perspective and hinders room for learning the student will bring less knowledge from the clinical education than expected, which might result in reduced nursing quality.