Sports and mediatization : a case of women´s ski-jumping

Ski jumping was the only sport included in the Winter Olympics, where women were not allowed to take part until the first week of April 2011, when IOC decided to let them in to the Olympic family, a major victory for women´s ski-jumping. Since 2004 the Norwegian media had women ski jumping as one important topic in their media coverage. The third of March 2010 the new Holmenkollen ski-jumping hill was inaugurated. It had been rebuilt for the World Championships 2011. The first jump on the hill was surrounded by an intense debate. Annette Sagen was decided to be the first jumper on the hill after a poll on the social media channel Facebook that gave Annette Sagen over 40 000 votes.  However Tuesday the second of March Björn Einar Romören, a world cup jumper, did the first jump during a training session. This act started a significant chain of events. The biggest Norwegian web – magazines Verldens Gang and Aftenposten made this the head story and they invited the readers to interaction. Within 24 hours 11 000 comments were written, most of them in favor of Sagen and against Romören´s behavior. The Norwegian Ski Association excluded Romören from two World Cup competitions. What did happen during these days in the media?  I want to present the activities, which went on in two web-magazines, and analyze the articles written on the topic. Main issues are to show what an impact a social media network had on the sport in this specific case and how different actors appeared in the media and discuss if Romörens exclusion was a result of the mediatization.

Problematiska ljudkvalitetsskillnader vid liveproduktioner i samma lokal : En studie av upplevd ljudkvalitet vid två DJ-akters framträdanden under Dreamhack Winter 2014

Syftet med denna undersökning är bidra med förklaringar till varför upplevda ljudkvalitetsskillnader kan uppstå mellan olika akters framträdanden vid event och festivaler trots att de använder samma utrustning och är i samma lokal och att förklaringarna ska utgöra en kunskapskälla för dem som eftersträvar en god ljudkvalité vid liveframträdanden. De metoder som har används är fallstudie, webbenkät, intervjuer och egen observation. Webbenkäten användes på Dreamhack Winter 2014 där en grupp undersökningsdeltagare svarade på frågor om två olika DJ-akter på scenen i D-hallen, Elmia. Fem personer deltog som intervjupersoner: scenansvarig från Dreamhack, tre ljudtekniker ifrån olika ställen i Sverige och en person som jobbar med ljudteknisk konsultation och ljudmätning. Samtliga intervjuer genomfördes via mail. Intervjuerna eftersträvade att ge kunskap om dessa personers funderingar kring ljudkvalitetsproblemet och scenansvarig svarade på frågor om scenen på Dreamhack. En observation av upplevd ljudkvalitet och ljudteknikernas arbetssätt genomfördes av mig själv på Dreamhack Winter 2014. Resultatet från såväl enkätundersökningen som den egna observationen visar att inga stora upplevda skillnader fanns mellan de två akterna på Dreamhack Winter 2014. De upplevda skillnader som observerades var negativa anmärkningar, så som mängden bas och ljudstyrka. Intervjuerna visade på flera gemensamma åsikter bland ljudteknikerna angående förklaringar till ljudkvalitetsskillnader vid event som Dreamhack Winter 2014 där de ansåg att en kunnig och erfaren ljudtekniker, duktiga musiker, väl genomförd soundcheck och bra och rätt användande av utrustningen på scen krävs för att uppnå en upplevd god ljudkvalitet live. De förklaringar som finns enligt mina analyser och bland ljudteknikerna till negativa ljudkvalitetsskillnader inom liveljud i samma lokal är att ljudteknikern och musikerna är olika duktiga. Utrustning, soundcheck och akustik påverkar också kvalitén. Undersökningens sammantagna resultat tyder på att de upplevda ljudkvalitetetsskillnader som fanns på Dreamhack Winter 2014 berodde på bristande kompetens och engagemang hos tjänstgörande ljudtekniker och upplevda skillnader i bas- ljudnivå i de två DJ-akternas mixar.